hade i går qväll vid sin konsert att glädja sig åt fullsatt salong.
Konsertgifvarinnan, som för aftonen var särdeles lyckligt disponerad, sjöng recoitativ och aria ur »Muntra fruarne i Windsor», en Valsetyd af Fritz Arlberg, melodiös och skalkaktig, samt tre förtjusande små visor, »Om natten» af Josephson, »Håller du af mig» af Thorsell och Dans ropte felen» af Söderman, en särdeles väl vald konstellation, der sångerskan så småningom öfvergick från det svärmiskt veka till det sprittando lifilga. Samtliga numren belönades med välförtjent, kraftigt bifall.
Till sammans med en alt, en tenor och en bas sjöng fröken Söhbrling också den från Musikaliska sällskapet bekanta, särdeles anslående »Vårfantasien» af Gade, Med det utförande, som nu kom denna gedigaa komposition till del, vann den onekligen på att höras om igen.
En komplimang förtjenar också en biträdande musikälskarinna för det rent af öfverlägsna sätt, hvarpå hon förelrog ett par soli för piano, »Barcarolle» af Mendelsobn och »Tarantella» af Bird. Det var en sann rjutning att lyssna till detta spel, der tekniken och den sant musikaliska uppfattningen bildade ett helt, som man gerna micnes. Skada blott, att icke Musikaliska sällskapets nya flygel stod konstvärinnan till buds.
Ackompanjemanget sköttes som vanligt talapgfullt af en annan musikälskarions.
En dubbel mansqvartett ut:örde några gerna hörda sånger och hr A. Sandberg framsade Tegrérs dikt »Fridsröster».
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 April 1891
N:r 56