var år 1882 i ekonomiskt afseende ettaf de mest minnesvärda, en den skarpaste motsats till dess föregångare.
Dot såg rätt bekymmersamt ut på hösten 1881. Vår förnämsta inkomstkälla, skörden, hade så godt som alldeles slagit fel och lemnat ett exportöfverskott af endast 5,000 tunnor, det lägsta i mannaminne. Och följden vardt bland den hårdt skuldsatta allmogen dels en rad af konkurser, som fortsattes långt in på 1882, och ännu i spridda fall fortgår, dels en högst betydligt ökad utvandring af öfver 1 procent af öns arbstsdugligare befolkning, som trodde sig på andra sidan hafvet kunna fiana en drägligare utkomst, än hvad hemmets njugga torfya bjöd.
Emellertid kom fjoråret med sin tidiga och varma vår, sitt ypperliga växt- och bergningsväder, och bondens lador förmådde icke ens rymma den rika äringen: exportöfverskottet växte till 96,000 tunnor spanmål, hufvudsakligast korn, denstörsta utförsel, som någonsin, såvidt man kan döma af tullkammarens siffror, egt rum från Gotland.
Det kan ha sitt intresse att tillse, hvad verkan blott ett enda sådant godt år kan utöfva på landets ekonomi sådan den får sitt uttryck i bankernas fordringar af och skulder till allmänheten.
Sammanlägger man minskningen i allmänhetens bankskulder med ökningen i dess fordringar (depositions- och upp- och afskrifningsmedel), skulle således allmänhetens ställning till bankerna hafvå bättrats med i rundt tal 580 tusen kronor. Nu kan visserligeu vara en fråga, om ett nedåtgående i bankernas försträckningar till allmänheten under alla omständigheter är någonting glädjande. Ett sådant förhållande kan vittna om en förlamning i affärsrörelsen och en bristande företagsam hetsande, som icke tillhöra de angenämaste företeelser.
Emot ofvanstående tablå kan göras de invändning, att den störste fordfingsegaren, hypoteksbanken, är uteglömd. Tnovändningen är berättigad, och upplysas bör derför, att landtmännens skuldsättning hos sist nämde bank under året ökats med 236 tusen kronor, hvadan, om dennå summa drages från nyss nämda 580 tusen, ändringen i ställningen visar sig vara 344 tusen kronor, hvartill komma icke obetydligt ökade insättningar i sparbankerna.
Om Gotlands handel och sjöfart under det senast förflutna året meddela vi här nedan det sedvanliga sammandraget, grundadt på Visby tullkammares berättelse. Till vinnande af lättare öfverskådlighet hafva vi deri gjort en del bearbetningar och sammandrag, hvarjämte vi uti sifferraden till höger angifva med huru stora summor 1882 års utförsel eller införsel öfverstiger eller understiger den för år 1881.
Om man i förestående sammandrag fäster sig endast vid våra tre hufvudexportartiklar spanmål, trävaror och kalk, så visar sig i afseende på
Spanmålen, att utförseln tillsammans utgjort 16,746 kubikmeter omalén och 8,416 kilogram malen säd. Om emellertid härifrån drages hit införd spanmål (nästan uteslutande malen), så utgör Gotlands rena spanmålsexport för 1882 15,796 kubikmeter motsvarande 96,167 tunnor. En jämförelse med de närmast föregående tio åren visar
Trävaruexporten har icke ökats i så hög grad, som man på grund af Februaristormens våldsamma och omfattande skogsförödelser haft anledning förmoda. Visserligen har utförseln af bjelkar m.m. stigit med 2,618 kbm, men denna stegring är icke större än den, hvarmed utförseln år 1881 öfversteg den för 1880. Och i afseende på bräder och plank visar det sig, att ökningen för 1882 utgör endast 4,704 kbm, under det att år 1881 på samma artiklar låg öfver år 1880 med 6,254 kbm. Dossa siffror torde styrka den förmodan, att en stor del af den ifjor af stormen nedblåsta skogen ännu, icke exporterats, knappast afverkats.Rosultatet af årets kalkutskeppning visar i förhållande till det för år 1881 ett minus af 3,003 kbm osläckt och ett plus af 3,523 kbm släckt kalk.
I fråga om öns stenhuggerirörelse, som änovu hufvudsakligen bedrifves inom Burgsviks och Rone tulldistrikt samt i Visby, visar årets afsättning i sin helhet en minskning af 585 kbm. blocksten, men deremot en tillökning af 332,815 kg oarbetad sandsten och 12,947 st. slipstenar mot 1881 års skeppning.
Detta om hvad Gotland sändt i verldsmarknaden. Återstår att se hvad vi i utbyte mottagit derifrån eller Gotlands
I fråga om införseln förete siffrorna just intet anmärkningsvärdt, om vi undantaga den glädjande och betydliga minskningen af importen af fisk samt den oväntade sänkningen i siffran för gödningsämnen. Att den införda tobaksmängden så väsendtligt understiger den för 1881 står måhända i något samband med den under sist nämda år vidtagna höjningen itullen å denna artikel.
I ett följande nummer skola vi egna uppmärksamhet åt fjorårets sjöfartsförhållanden.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 Januari 1883
N:r 9