sistlidne söndag hade samlat en åhörarekrets af omkring tre hundra personer, hvilka ofta ganska lifligt gåfvo sitt bifall tillkänna. Prestationerna voro också deraf väl förtjenta, om man nämligen ej ställer sina fordringar alltför högt. Med afseende på intonationen lemnade visserligen renheten åtskilligt öfrigt att önska — en omständighet, som måhända delvis förklaras genom den ansträngande sjöresa, hvilken sångarne gjort några timmar före uppträdandet — men med afseende på sammansjungning märktes å andra sidan alltigenom en precision och säkerhet, som fördelaktigt vittnar om god ledning samt intresse och ihärdighet hos de välöfvade lederna. Programmet bestod nästan uteslutande af tyskt — vi tveka ej säga det — dussinarbete och kunde gerna hafva gifvit plats för ett och annat af det myckna värdefulla, som våra skandinaviska tonsättare hafva att bjuda på.
De uppträdande, samtlige tillhörande Stockholms allmänna sångförening, anfördes af dess andra dirigent, hr Ullstedt; det var ett trettiotal af den nämda föreningens medlemmar, hvilka önskade göra en lusttur till Visby och satte dermed i samband en konsert i vårt samhälle, hvilket på ett särskildt sätt blifvit föremål för sångarnes vänliga uppmärksamhet derigenom, att de till vår nybildade orgelfond såsom gåfva öfverlemnat 50 kronor.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 Augusti 1882
N:r 61