Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Väskinde socken ligger vid västra kusten av Gotland, norr om Visby.
Gårdsnamn: Björkome, Bläsnungs Lilla, Bläsnungs Stora, Butter, Gällungs, Kaungs, Klintegårde Lilla, Klintegårde Stora, Knuts, Kviungs, Mickelgårds Lilla, Mickelgårds Stora, Norrgårde Lilla, Norrgårde Stora, Nors, Prästgården, Ringvide, Roklunds, Skäggs, Vis, Väskinds, Österrajse.
Lördagen 15 dennes från kl. 10 f.m. kommer genom offentlig auktion vid Skälsö att för vederbörande försäljas i mindre utrop efter derstädes förlista briggen Mathilda all: ved, deribland em del passande till bygnadstimmer; ett större parti godt smidesjern, såsom jernknä, bult och spik m. m.
Betalningen erlägges kontant vid auktionens slut.
Veskinde & Emilsro 6 Nov. 1890.
Efter anmodan,
Joh. Wisselgren.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 10 November 1890
N:r 175
Lördagen den 1 November kl. 10 f.m. låter förmyndaren för de omyndiges räkning, med Gotlands Norra häradsrätts tillstånd, till den högstbjudande försälja 7/64 mantal Rosartve i Tingstäde; pröfningsrätt förbehålles; vidare tillkännagifves vid auktionen, På samma dag uppbäres arrendeliqvid derstädes för förut hållen auktion; samt måndagen den 3 dennes kl. 2 e.m, vid Gelluogs i Veskinde, och tisdagen den 4:de vid Roklunds i Veskinde; hvilket härmed tillkänvagifves.
Veskinde den 22 Okt, 1890.
LUDVIG HÖGBERG.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 Oktober 1890
N:r 167
uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Oktober 1890
N:r 165
— åtminstone efter våra förhållanden — har i dag öppnats i D. B. V:s paviljong. Det är den af hushållningssällskapet anordnade utställningen af maltkorn samt trädgårdsalster, rotfrukter och trädfrukter.
Hvad först maltkornsutställningen angår bar den lockat 73 utställare. I allmänhet är kornet i år mörkt till färgen, men åtskilliga vackra prof på vigtig och ren vara förekomma.
Såsom ny är trädgårdsutställningen af särskildt stort intresse och man kan icke utan förvåviog iakttaga, hvilken rikedom af särekildt frnktsorter vår öhar att bjuda på. I denna afdelning finnas icke mindre än 107 utställare från alla delar af länet. Särskildt vackra samlingar af frukter (och äfven andra trädgårdsalster) ha hrr J. May i Visby, V. Wöhler i Klintebys, M. Larsson å Skäggs, Visborgs kungsladugård, landtbruksren Hällgren å Katrinelund, H. Viman, Henriksdal, J. Lindbom, Botvide, Sanda, Gabriel Gardell, Gadrings grund i Ganthem m, fl. m. fl. J. May har äfven utstält Åtskilllga prof på ympar från den af honom vårdade trädskolan.
Såsom ett bevis på den mängd varieteter af trädfrukter, som förekomma, vilja vi endast nämna några: gröna jernäplen, höstastrakaner gravensteiner, melonäplen, Calville, Stenkyrkeäplen, Yms, Höstgyllen, glasäplen, citronäplen, strimling, rosengyllen, vinteräplen, paradisäplen, hvit astrakan, gulpipping, klaräplen, grågyllen, rosenäplen, granpäron, borgmästarpäron, munvätepäron, bergamotter m. fl. m. fl.
Af äplen finnas de flesta och vackraste varieteterna, päronen äro ej så talriktrepresenterade. Utom dessa finnes en hel mängd andra frukter: mullbär, månadssmultron, aprikoser, persikor, körsbär, en mängd sorter af plommon etc.
Utställningen af andra trädgårdsalster, särskildt rotfrukter, är både vacker och talrik. Äfven den nya växten choro-gi är representerad. De på myr växta äro af anmärkningsvärd storlek.
Hr Malmros å Ihre har utstäld en vacker samling från sin myrodling. Hans höstvete väger 15 pund pr tunna, vårhvetet 14 pund 15 skålp., kornet 13 pund 14 skålp. (på fast jord väger det 13 pund 19 skålp.), ärter 16 pund 7 skålp. o. s. v.
Prisutdelningen har för trädgårdsafdelningen skett kl. 1. Dervid ha följande pris utdelats:
Pristagare för trädfrukter.
Charles May för trädskolealster 10 kr.
Silfvermedalj W. Wöhler, Klintebys.
Silfvermedalj J. May, Visby.
Bronsmed. lanåtbr. Hällgren.
Bronsmed. A. Dassow, Kungsladug.
Bronsmed. Nämdem. Granberg, Granskogs jämte 20 kr.
Bronsmed. Söderberg, Skrubbs.
Bronsmed. konsul E. Cramér, Visby.
Bronsmed. J. N. Viman, Barlingbo, jämte 10 kr.
Bronsmed. M. Larsson, Skäges.
Bronsmed. O. G. Gardell, Gudrings, Ganthem, jämte 20 kr.
Bronsmed. kapten E. Fahnehjelm, Visby.
Hederstedt, Nygranne, Halla, 15 kr.
Lindbom, Sanda, 15 kr.
E. Pettersson, Slitegårds, Dalhem, 15 kr.
J. Johansson, Stenkyrka 5 kr. äplen.
Fru E. Herlitz, Klintehamn 5 kr. äplen,
Fru E. Bergman, Visby 5 kr. stenkyrkeäplen.
Fru Agnes Ekman, Visby 5 kr. mullbär.
Vesterberg, Vesterby, Klinte 5 kr. äplen.
J. P. Johansson, Björke 5 kr. päron.
Fru Moberger, Visby 5 kr. plommon.
C J. Björkander, Hörsne5 kr. plommon.
Elfström, Orleifa, Levide 5 kr. plommon.
C. Rubarth, Lärbro 5 kr. plommon.
Fr. Johansson, Vesterby, Sanda 5 kr. äplen.
Häradsh. C. B. Lindroth, Visby 5 kr. päron.
H. L. Söderberg, Visby 5 kr. päron.
Fra M. Ihre, Visby 5 kr. Könserverad frukt.
Pris för trädgårdsalster.
1:a pris (15 kr.) J. May, Visby, för trädgårdsalster och rotfrukter.
1:a pris M. Larsson, Skäggs, d:o d:o.
2:a pris (10 kr.) W. Wöhler, Klintebys, d:o d:o.
2:a pris H. Wiman, Henriksdal, d:o d:o.
3:e pris (5 kr.) J. Hansén, Källhage i Barlingbo för rotfrukter.
3:e pris G. Johansson, Snovalds i Roma, d:o.
3:e pris V. Klingvall, Vellarfve i Roma, d:o.
3:e pris P. Johansson, d:o d:o d:o.
3:e pris Laurin, Speer i Fardhem, d.o.
3:e pris C. H. Löfveberg i Burs, d:o.
3:e pris J. P. Nordin, Veskinde, d:o.
3:e pris O. R. Kahlström, Atlingbo, d:o.
3:e pris G. Gottberg, Kube i Stenkumla, d:o.
3:e pris J. Jacobsson, Gardarfve i Fardhem, d:o.
3:e pris G. Olsson, Kassle i Väte, d:o.
3:e pris H. Lundberg, Timans i Roma, d:o.
3:e pris P. O. Vesterberg, Klintehamn, d:o.
3:e pris O. Pettersson, Magnsarfvei Ekeby, d:o.
3:e pris P. Lindström, Tomase, Lokrume, d:o.
Bronsmedalj för kollektivutställning:
J. May, Visby,
M. Larsson, Skäggs.
H. Viman, Henriksdal.
W. Wöhler, Klintebys.
Landshöfdingen förrättade prisutdelningen.
Han betonade dervid i ett kortare anförande den stora vigt för Gotländska jordbrukets framtida utveckling trädgårdsodlingen hade, huru som särskildt rotfruktsodlingen vore af betydelse derigenom att den beredde jorden för sockerbetsodlingen, hvilken vore det högsta uttrycket för en väl skött jord. Utställningen i dag vore ett vackert bevis på hvad vi kunde åstad komma i den vägen.
Hvad trädfruktsodlingen anginge vore den storartad och visade, att vår ö, rätt skött i detta hänseende, skulle kunna lempå ut en myckenhet af trädens frukter i marknaden. Gotland skulle kunna blifva en verklig lustgård ej blott till glädje utan äfven till stor nytta för dess invånare. Talaren vidrörde äfven den projokterade konservfabriken såsom ett önskningemål och ett vilkor för trädgårdsodlingens utveckling.
Vid 1883 års utställning hade drottningen tillåtit, att man nämde henne som beskyddarinna af densamma, och man sände henne sedan ett urval af det bästa utställningen haft att bjuda på. Så hade också bestyrelsen tänkt göra i år, och talaren slöt med att utbringa ett lefve för konungen och drottningen, hvilket af de talrikt församlade besvarades med fyrfaldigt hurra.
— Utställningen bar under dagens lopp varit besökt af ett par hundra personer.
— Klintebys utställning var särdeles vacker och talrik, omfattande 83 nummer. Hr J. Mays samling var äfvenledes särdeles rik.
— Särdeles anmärkningsvärd var tf. husbonden Gabriel Gardells, Gudrings, Ganthem, utställning. På 14 års tid har denne gamle man ensam utan någons hjelp på en oländig stenbacke anlagt en vacker trädgård med öfver 100 fruktträd. Ett föredöme för alla på flit och ihärdighet.
— Prisbedömningen af det utstälda kornet kommer att försiggå först i medio af November månad.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Oktober 1890
N:r 152
det 28:de lagtima, har i dag sammanträdt. Sedan k. m:ts förordnande för häradsh. Waldenström att vara tingets ordförande blifvit uppläst, helsade han tingets ledamöter välkomna till de förhandlingar och avogelägenheter, som tillhöra landstingets uppdrag. Förlidet år mottog han med tvekan, förordnandet att leda tingets förhandlingar, men med hågkomsten af den välvilja, det tillmötesgående och öfverseende, som under fjorårets ting mötte honom, hade han mottagit förnyadt förordnande utan tvekan i hopp att fortfarande få röna uttrycken af samma känslor. I de många frågor, som från länsstyrelsen voro till tinget hänskjatna, hoppades han att tinget skulle från landshöfdingens sida få påräkna all den sak: kunskap och allt det intresse, som han alltid visat för länets angelägenheter.
Vid derefter förrättadt upprop befunnos samtlige ordinarie ledamöter närvarande, hvadan finget utgöres af följande personer:
För Visby stad:
Lektor Bergman.
Fabrikör Hellgren.
Bankdirektör Petterson.
Häradshöfding A. Waldenstöm.
Bankdirektör G. Kolmodin.
Öfverstelöjtnant P. F. Ihre.
För norra häradet:
Kapten Broander.
Nämdem, L. Granberg, Granskogs, Dalhem,
Landtbr. L. N. Eklund, Nygårds, Fole,
Landtbr. O. L. Björkegreo, Angelbos, Läbro,
Nämdem. O. Löfvenberg, Laubage, Stenkyrka,
Direktör Gardell, Stenstugu, Endre,
Riksdagsm. P. Larsson, L:a Fole, Fole
Hemmansäg, L. P. Bodin, Grausne, Lokrume,
Landtbr. M. Larsson, Skäggs, Veskinde,
Nämdem. L. P. Christensson, Norrbys, Hörsne,
För Södra häradet:
Nämdem. O. N. Bolin, Gandarfve, Alfva,
Husbonden L. Pettersson, Hallbjens, Lau.
Husbonden J. Ohlsson, Kyrkeby, Etelhem,
Husbonden J. Hägg, Hägvalds, Gerum,
Nämdem, F, Hermansson, Hafvor, Hafdhem,
Riksdagem. L. Norrby, Stenstugu, Fardhem,
Nämdem. O. R. Pettersson, Liffride, Stånga,
Hemmansäg. J. Uddiv, Ungbåtels, Stånga,
Nämdem. J. F. Sahlsten, Sallmunds, Mästerby,
Hemmansäg, O. Pettersson, Hallute, När.
Till sin vice ordförande uteåg tinget med 22 röster riksdagsman P. Larsson.
Föredragningslistan genomgicks derefter, hvarvid de ärenden utsöndrades, som ansågos kunna till omedelbart afgörande företagas. För de öfrigas förberedande be handling tillsattes följande 10 utskott, hvarvid till grund för valen lågo af vid föregående landsting utsedde komiterade uppgjorda förslagslistor:
1:a utskottet (sjukvården): hrr Valdenström, Hellgren, L. Granberg, L. N. Eklund, J. Hägg.
2:a utskottet (skogs- och mossodling):hrr M. Larsson, F. Hermansson, L. Norrby.
3:e utskottet (blind- och dötstumundervisning): htr Valdenström, H. Pettersson, P. Larsson.
4:e utskottet (fiskerinäringen): hrr O. L. Björkegren, K. V. Gardell, L. Pettersson.
5:e utskottet (folkhögskolan): hrr G. Kolmodin, Broander, P. Larsson, O. N. Bolin, O. R. Pettersson.
6:e utskottet (Fornsal och slöjd): hrr Bergman, L. P. Bodio, J. Ohlsson.
7:e utskottet (premiering af hästar och nöt): hrr Broander, L. P. Christensson, J. Uddio, J. F. Sahlsten, Olof Pettersson, Hallute.
8:e utskottet (utgiftsstaten): hbrr Bergman, H. Pettersson, P. F. Ihre.
9:e utskottet (protokollsammandraget): hrr Valdenström, Kolmodin, Ihre: 10:e utskottet (valförslagen): hrr Hellgren, O: Löfvenberg, M. Larsson, O. N. Bolin, L. Norrby.
— Riksdagens förslag till ändrivg i landstingsförordningen, hvarigenom = bestämmes, att tjenstgöringstid för landstingsmån skall vara två år, räknade från och med 1 September det år, då valet skett, bifölls af tinget.
— Landshöfding Poignant utvecklade derefter i ett längre anförande motiven till de framställningar, som af länsstyrolsen gjorts till landstinget.
Hvad först anginge den afregeringen understälda frågan om lasarettsläkarnes aflöning och tillsättning m. m., så ville han som ett uppslag nämna den mening som länsstyrelsen sannolikast komme att omfatta. Lättast vore frågan om pensioneringen, ty det vore en gifven fördel för landstinget att fritagas från sin nuvarande skyldighet härutinnan. Staten har gifvit pensionsrätt åt landtmätare och må ock kunna ge sådan åt lasarettsläkare, I fråga om aflöningen hade medicin.-styr. varnat ländstingen för att helt skjuta ifrån sig denna, hvarigenom landstingen förlorade makten att ordna sitt sjukväsende. Bättre vore då att staten lemnade ena hälften och landstingen den andra.
Rörande tillsättningen af dessa platser borde k. m:t utnämna efter förslag af medicinalstyrelsen och: förord inom förslaget af lasarettsdirektionerna.
Till den qvinliga kursen vid folkhögskolan voro 250 kr. begärda, ett anslag som visat sig väl behöfligt. Lärarne uppoffrade 2 månader af sin lediga sommartid för att gratis undervisa.
Beträffande anslaget till en fiskeritillsyningsman påpekades, att just nu vore en gynsam konjunktur att af statsmedel få bidrag till fiskeväsendet, sörskildt till förbättring af fiskehamnar. Sådant kunde naturligtvis endast lemnas åt sådana orter, der fiskeritillsyningsman finnes.
Det begärda anslaget till mosskulturen ar 500 kr. för ett år torde kunna nedsättas till 300, om anslaget finge utgå för 3 år med fria händer för hushållningssällskapet att sjelf ordna saken eller låta mosskulturföreningen anställa rön. Mycket vore ännu outrönt: t. ex. huruvida myrkorn vore lika dugligt maltkorn som korn vuxet på fastmark.
Hästpremiering efter Skaraborgssystemet voro icke opröfvad: sådan hade skett i Östergötland. För framtiden kunde man hoppas bidrag af statsmedel härtill. Det anslag, som nu begärdes af 500 kr., att utgå hvartannat år, kunde då nedsättas till 250 kr.
Äfven i fråga om anslaget till nötpremtering kunde man framdeles vänta nedsättning.
Vederbörande synas ha kommit till insigt af obilligheten att äfven små län finge bidraga till lika belopp med statsbidraget. Gotland borde t. ex. aldrig behöfva lemna mera än hälften mot staten.
Till folkhögsskolan begärdes anslagets förnyande för 9 år för att möjliggöra inköp af eget hus, Hushållningssällskapet hade köpt tomt och tänkte bygga åt skolan, blott man hade visshet för hyresbeloppets utgående under 9 år. Då hunne bygnaden dermed amorteras.
De törenade landtmanna- och folkhögskolornas ekonomi var nu sådan, att från landstinget lemnades till folkhögskolan 2,000 och af staten 2,000 samt dessutom af staten till landtmannaskolan 4,000 kr. Kanske skulle man vid bygnadens uppförande ock kunna räkna på enskildes offörvillighet genom gåfvor ät materialier. Den af artisten Hägg kostnadsfritt lemnade ritningen kunde tjena som ett mönster för ritningar till bostäder från det praktiska Eagland. Hvar enda detaljritning hade han dessutom lofvat utan ersättning lemna. Den nya lokalen skulle för öfrigt äfven inrymma en frökontrollanstalt, der undersökningar liksom f. n. är fallet komme att utföras mot 1/3 af den taxa, som vid sådana annars är vanlig.
Landstingets revisorer hade anmärkt att af 10 landstingsmän 14 resor i landstingets ärenden blifvit debiterade i strid mot reglementet, som bestämmer, att der jernväg finnes sådan skall användas.
I öfverensstämmelse härmed hade revisorerna uträknat att följande landstingsmän fått betalda för höga reseräkningar, nemligen:
Revisorerna hade derför yrkat, att de öfverskjutande beloppen skulle till landstingskassan återbäras.
Det uppstod en stunds tystnad i salen efter berättelsens föredragning. Ordet begärdes af hr Bergman; rom, då det anmärkta förhållandet sannolikt tillkommit af missförstånd af hvad lag stadgar, yrkade bifall till hvad revisorerna hemstält. Sedan ordföranden erinrat, att strängt formelt vore rätta formen att tinget beslöte väcka talan hos vederbörande om åläggande af med!ens återbärande och br Kolmodin instämt med hr Bergman, beslöt tinget att medlen skulle genom tingets kamrer infordras och att om dervid någon vägran förspordes göra frågan derom på framtida pröfning beroende.
— Landstinget åtskildes derefter kl. 1/2 12 för att egoa återstoden af dagen åt utskottsarbeten och qvällen åt supé på länsresidenset.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 29 September 1890
N:r 151
Norra Gotland, 12 Sept.
Rymd. Då i söndags middag en person från Lickershamn skulle ut på jagt, mötte han en besynnerlig gestalt med hår, skägg och kläder i oordning. Främlingen, hvilkens stirrande blick förrådde »toflingen», högg tag i den mötandes rockkrage med fråga om han kunde få Norrköpings snus.
Nej. Det hade han ej, men tuggtobak kunde han få — något som dock ej föll den främmande i saken. Han ville ej släppa sitt tag förrän han hotades med stryk, då han afstod från allt pock på snus och medföljde till den mötandes hem. Härfick den utmattade äta sig mätt och sofva. Hvad han sjelf hette visste han ej, men att hans far har namnet Simmander det visste han, och hyste stor oro, i fall han skulle ha dött. Ingen kände honom, och tillfrågad, hvarifrån han var, svarade han från en handlande i Visby.
I måndags kördes den främmande till Visby. Hans namn var Johan Simmander och hade han rymt från fattighuset på torsdagen, tre dygn hade således den olycklige mannen ströfvat omkring i skogen utan mat och mycket tunnklädd.
Om orkanens styrka 28 Aug. kan nämnas att på den vid Skälsö förlista briggen Mathilda kopparplåten blåste loss från styrbordssidan och tvärs öfver fartyget i land samt att fartyget, som låg 15 fot, inom 1/2 timme så mycket kastats mot laud, att vid lodning blott 2 till 3 fots vatten fans å yttersidan.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 September 1890
N:r 143
Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141
efter vid Skälsö strandade Göteborgsbriggen »Matilda» såldes å hafveriauktion i lördags till handl. Axel Fahlström för 700 kronor. Inventarierna såldes till åtskilliga personer för sammanlagdt 2,045 kronor.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 8 September 1890
N:r 139
Idrottsföreningen beslöt på sammanträde i går afton att till festligt våg inbjuda Veskinde bollklubb. Tiden bestämdes till söndagen 7 Sept.
Till värdar utsågos notarien Bachér, litteratör Veström och bokhållare O. Arweson.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Augusti 1890
N:r 133
som i går hitkommo från Stockholm, märktes underståthållare Bråkenhjelm med familj och riks: antiqvarien Hildebrand. Ändamålet med riksantiqvariens besök denna gåog var, att granska uppgjorda förslag till förändringar i det inre af vår domkyrka.
Efter en utflykt till Bro och Veskinde kyrkor afreste båda med Kalmarbåten. Från Kalmar fortsätter riksantiqvarien resan till Bornholm, der han är inbjuden att deltaga i ett möte af danske m. fl. arkeologer.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Augusti 1890
N:r 129