Under senaste tillverkningsåret, 1 Oktober 1897 — 98, hölls bär i länet 1 bränneri i gång mot 1 under föregående år. Antalet tillverkningsdygn uppgick till 33, och utgjorde den tillverkade spriten 22,340 liter af 88,0 procents alkobolbelt, eller en något ökad styrka mot föregående år. Förvandad till normalstyrka eller 50 procents alkokolhalt vid + 15 Celsius, utgjorde den tillverkade spriten 39,319 liter, eller 89,586 liter mindre än under föregående år. Utaf hela landets bränvinstillverkning kom härigenom 0,11 procent på Gotlands län mot 0,64 procent förende år.
De för bränvinstillverkaingen använda råämnena utgjorde inom länet 371 kllogram råg och 6,922 kg. korn, hvarjämte 2,621 hektoliter potatis förbrukades. Jämfördt med motsvarande siffror föregående år, företer Gotlands län en minskning i användningen af råg och korn med respektive 1,718 kg. och 34,346 kg., hvarjämte föregående år användes 59,200 kg. majs.
Af potatis användes omkring 12,000 hl. mindre än året förut.
Den beräknade materialkostnaden på hvarje liter bränvin har under det senaste tillverkningsåret höjts. År 1896 — 97 utgjorde denna kostnad endast 13,4 öre, hvaremot densämma 1897 — 98 uppgick till 15,0 öre.
Antalet rättigheter till föreäljniog af bränvin uppgick till 4 i Visby, 1 minuthandels- och 3 utskänkningsrättigh: ter, samt 4 minuthandels — och 2 utskänkningsrättigheter å landsbygden, och utgjorde antalet inbyggare för hvarje rättighet 1,976 i Visby, 7,380 & landsbygden och 5,219 för länet i sin helhet.
Under försäljningsåret 1897-98 har inom riket i medeltal förekommit en ständig rättighet för 1,193 invånare i städerna, för 27,128 på landsbygden och för 4,887 i hela riket. Olikformigheten i afseende på rättigheternas fördelning är i synnerhet märkbar i fråga om landsbygden. Relativt talrika voro försäljningsrättigheterna liksom förut på landet i Skåne, Halland och på Gotland. Invånareantalet för hvarje rättighet på landet var inom öfriga län i allmänhet betydligt högre. I hvartdera af sex län fans blott en ständig rättighet på landsbygden, och i fyra län, nämligen Upsala, Södermanlands, Gäfleborgs och Jämtlands, saknades helt och hållet sådan rättighet.
Försäljningsafgifternas belopp uppgingo inom länet till 81,321 kr., däraf 79,316 kr. för Visby och 2,005 k. för landsbygden, hvilket visade en ökning mot föregående år för Visby af 1,495 kr., men en minskning för landsbygden af 74 kr. Afgifterna för Visby bestodo af 1,800 kr. betingade och 75,678 kr. vinstmedel af bolag samt 1,837 kr. af andra innehafvare af rättigheter.
Försäljningsafgifterna fördelades sålunda, att 16,262 kr. tillföllo länets landsting, 8,131 kr. hushållningssälskapet, 39,654 kr. Visby, 1,400 kr. landskommunerna, 15,861 statskontoret och 11 kr. åtgingo till provisioner m. m. Utaf de till statskontoret från hela riket aflämnade bidragen erhöllo, genom fördelning efter folkmängden, länets landsting 6,078 kr., hushållningssällskapet lika mycket samt landskommunerna dubbelt, eller 12,156 kr., hvilka summor, som förut tillfallit städerna, ju icke äro oväsentliga bidrag till landskommunernas inkomster.
Visby andel af försäljningsafgifterna uppgick till 39,654 kr. mot 38,907 kr. året förut.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 November 1899
N:r 169

