Hos k. m:t

har redaktör Algot Sandberg anfört besvär öfver k. befallningsbafvandes resolution att godkänna kyrkostämmans beslut 25 Okt, 1897 att anslå 200 kr. till ett prästerligt biträde åt pastor i stads- och landsförsamlingarna.
Besvärshandlingarna äro s. k. befhde remitterade till den om måndag sammanträdande kyrkostämman, hvilken då har att öfver besvären afgifva yttrande.
I sin besvärsskrifvelse förklarar sig klaganden fortfarande anse, att det öfverklagade beslutet står i uppenbar strid med hvad som i paragraf 2 Kyrkostämmoförordningen stadgas om kyrkostämmas befogenhet.
Med stöd af bifogadt nr af Gotlands Allehanda, däri anvons om kyrkostämraan ifråga finnes införd, påvisar klaganden, stt vid den stämma, där beslutet fattades, ej kulle förekomma någon fråga om öfverenskommelser rörande prästerskapets aflöning eller annan fråga om ökad utgift för detta ändamål. Där talas visserligen om »förslag till inkomst- och utgiftsstat för kyrkan nästa år». Men uppenbart är, att aflöningen till församlingens prästerskap, för hvilken afiönings debiterande och redovisande helt andra regler och föreskrifter äro i förordningen om allmänt ordnande af prästerskapets inkomster bestämda, än de, som enligt kyrkostämmoförordningen äro gällande för afgifter till kyrka och skola, icke kunnat lagligen upptagas iförsamlingarnas inkomst- och utgiftsstat för kyrkan. Det nya anslaget] till pastors prästerliga biträde har sålunda vid stämman beslutats utan att fråga därom varit — såsom § 12 kyrkostämmoförordningen stadgar — i kallelsen till kyrkostämman såsom öfverläggningsämne avgifven.
Skulle det, fortsätter klaganden, för framtiden här blifva eed, att fråga om ökad aflöning åt församlingens prästerskap af kyrkostäminan afgöres utan iakttagande af hvad därom i ofvannämda k. förordning om allmänt ordnande of prästerskapets inkomster är föreskrifvet och utan att fråga därom behöfver vara såsom öfverläggningsämne angifven i kallelsen till den kyrkostämma, som därom fattar beslut, så kunna för församlingarna
ganska obehagliga öfverraskningar komma till stånd, synnerligast som kyrkostämmorna i regel äro fåtaligt besökta.
Klaganden slutar sin besvärsskrifvelse med ett kort bemötande af ett par af k. befhdes argument samt hemställer, att k. m:t, med undanrödjande af k. befallningshafvande utslag ville till kraft och verkan upphäfva Visby atads- och landsförsamlingar af honom öfverklagade beslut att i sin inkomst- och utgiftsstat för kyrkan för år 1898 till prästerligt biträde åt pastor anvisa ett arfvode af 200 kr. samt förbjuda verkställigheten däraf.
Kyrkorådet har beslutat att med anledning af remissen föreslå stämman, det hon måtte förklara sig anse; att icke något nytt bemötande är af nöden utöfver det som i stämmans 29 Nov. 1897 antagna förklaring är anfördt.
Enär klaganden insivuerat, att den föreslagna utgiften för biträdet i fråga varit, såsom icke angifven i kallelsen till den öfverklagade stämman, ägnad att boreda församlingarna obehagliga öfverraskningar, hemställer kyrkorådet därjämte, att till den besvären bilagda, i n:r 163 af Gotlands Allehanda för år 1897 införda kallelsen till kyrkostämman i fråga måtte af församlingarna fogas det isamma nummer införda »förslag till inkomstoch utgiftsstat för Visby stads- och landsförsamlingar år 1898.»

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 Mars 1898
N:r 39

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *