Från forna dagars Gotland.

Minnen ur Gotlands historia, antecknade af A…
Helga kors i Bro.
Bland alla Gotlands landskyrkor har ingen varit i stort anseende och så hållits i vördnad af allmogen som Bro kyrka. Från århundraden tillbaka och ända in till. det århundrade vi nu lefva uti har den varit en offerkyrka till hvilken man gjort löften för att få hjälp i sjukdomar, sjönöd och andra farliga omständigheter och enligt fordna tiders fromma tro har man då fått hjälp, men har man ej håll i sitt löfte så har löftesbrytaren fått skada och skam för sin bristande ordhållighet. Att så händt visar den gamla folksägnen om Bro ökar (oxar). Denna sägen berättar: att en bonde, som hade en blind dotter, utlofvade åt Bro kyrka ett par goda oxar om dottren återfinge synförmågan. Han färdades med dottren till samma kyrka för att bedja där om återställandet af dottrens syn, de utlofvade oxarna drogo det åkdon, som fadern och dottern åkte på. När de kommit så nära kyrkan att den tydligt syntes, frågade flickan: »hvad är det för ett stort hus, som jag tycker skymta därframme far?» Bonden förstod då attlöftet redan verkat och att dottren återfått synförmågan. Snål och motvillig att mista sina goda oxar, yttrade bonden de orden: »Ja da köjr ja hajm igän» och med detsamma vände han oxarna för att köra hem, men oxarna kommo aldrig hem.De blefvo stående på stället där de vändt, de stå där än i dag förvandlade till sten*) och bonden blef af med sina oxar, men dottern återfick sin blindhet, och stenoxarna beta Bro ökar.
Hvad kan orsaken vara att Bro kyrka haft detta stora anseende framför landets alla andra kyrkor? Hon är ej en af de aldra äldsta, orsaken måste våra någon annan. Det katolska registret öfver Gotlands kyrkor från katolska tiden uppgifver för Bro kyrka året 1236. Den store kännaren af forntida byggnadskonst professor Brunius anser att kyrkans äldeta del, tornet, uppstått nyssnämnda år, men att skeppet och koret troligtvis ej tillkommit för än år 1400 och att kyrkan haft ett äldre skepp och kor samtidiga med tornet, hvilket äldre skepp och kor blifvit ombygda sistnämnda år.
Då hela Gotland antagit kristendomen i början af 1100-talet tyckes det besynnerligt att Bro, som blott ligger en mil från Visby, ej skulle haft kyrka förr än 1236. Strelov uppgifver Bro kyrka blifvit bygd 1196 och detta synes mycket troligt, men det har nog varit en träkyrka, ty de äldsta kyrkorna voro af trä och blefvo sedan ombygda af sten. Så bar nog ock varit förhållandet här.
Men en för helig ansedd sak har Bro kyrka haft, ett på altaret stående kors, förmodligen med frälsarens korsfästa bild och det måtte varit till denna heliga bild man bad och offrade, eåledes egentligen till – erucifixet ej till kyrkan, fastän kyrkan fick behålla gåfvorna, som användes till hennes bästa. Att sådana offringar voro i bruk redan på 1400-talet samt att ett märkligt »järtecken» (underverk) timade vid en sådan offring år 1448, litet förr än de svenska intogo Gotland, det omtalar stora Rimkrönikans senare del den s. k. Karlskrönikan. Berättelsen har följande innehåll: »Än will jac här göra rede aff (om) eth jertekn i gotland skedhe, litit för the swenska landit fynge (fingo) konung erics fetalie i bro kirkio ginge, for tbz (det) helge kors offrade thär aff thz te röffvade i swenske skär, Litit effter the at dören wende alt theres: offer ther opbrende, ey gjorde then ellen skadha tha (då) a altara klede ther undher laa (låg), korsit alt op i blemar (blåsor) gik (gick) som then man hade skollat sik (sig). Thetta maa (må) hwar wisseliga thro, thz skedhe thz helge kors j bro. g; Hade voffret gudj (Gudi) tekkelict varit, jac menar thz hade ey sa farit (ej så tillgått)».
Man må nu tro hvad man behagar om »järtecknet», men att krönikans författare, som var samtidig med hvad han här skrifvit om, trott därpå samt att offringar till Bro kyrka eller rättare till den heliga bilden, «thz helge kors i Bro», var i bruk på 1400-talet, det blir bevisligt af rimkrönikans berättelse; men hvar finns det korset, som våra förfäder så högt värderade och ansågo för en helgedom?
Troligtvis har någon luthersk prest tagit bort det och låtit insätta det i en vrå bland gammalt skräp. Kanske har det användts som ved i en prestgård eller bondstuga sedan det länge stått bortglömdt och ringaktadt.

*) Fetalie betyder sjöröfvare. Erik pomraren, hvars hela rike då var Gotland, sedan han med rätta förlorat tre kronor, dref från Visby det snygga yrket, fast det alltid gick galet för honom när han själf gaf sig ut på sjön.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 December 1897
N:r 195

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *