Järnvägsfrågorna på södra Gotland.

Hos länstyrelsen hafva landtbr. P. Persson, Burge, och O. Andersson, Domerarfye, m. fl. anfört besvär mot ett af Rone sockens kommunalstämma 29 Juli i år fattadt beslut, att, för den händelse planen att bilda Södra Gotlands järnvägsbolag — hvilket skulle ha till syfte anläggandet af en järnväg Rone—Hemse — skulle öfvergifvas, den uti detta bolag tecknade summan af 50 tusen kr., i stället skulle blifva gällande i ett nytt bolag, som skulle bildas för nyss nämda järnvägsanläggning från Ronehamn till Hemse.
Som skäl för sitt klagomål anföra klagandena följande:
Det bolag, hvari aktieteckning beslutats, finnes icke i verkligheten. Vidare har pro positionen ej vid stämman framställts på gjordt yrkande om uppskof med ärendets vidare handläggning. Vid verkstäld votering hade ickeanvändts kommunens faststälda röstlängd, fyrktalslängden, utan en annan ej laglig längd som ej ens blef presterad vid sammanträdet i fråga, och dessutom hade en person tillåtits rösta, utom för egna fyrk, jämväl för ett bolag, ett rederi, och för annan- röstägande utan att förete fullmakt och ehuru personen i fråga antagligen ej betalt sina kommunalutskulder. Slutligen förmäla klagandena, att nyttan af den i fråga varande järnvägsanläggningen enligt mångas förmenande vore tvifvelaktig.
På dessa grunder hade klagandena yrkat, att kon:s befhde måste ogilla och upphäfva det vid stämman i fråga fattade beslutet eller — om detta icke kunde ske — med frånräknande af olagligt afgifna röster — förklara stämman hafva beslutat uppskof med ärendets handläggning.
Öfver detta klagomål hafva de deltagare i stämman, hvilka icke instämt i klagomålet, ingifvit förklaring.
Af denna förklaring framgår, att den 1 fråga varande järnvägsanläggningen sedan åtskilliga år tillbaka varit ett önskemål, som ofta diskuterats, hvadan frågan icke kunde anses outredd och icke förberedd. Påståendet om försummad proposition å framstäldt uppskofsyrkande tillbakavisas med hänvisning till det vid stämman förda protokollet. Anledningen till, att fyrktalslängden ej användts, hade varit, att den samma ej kunnat anträffas, men hade stämman enhälligt beslutat att den i December 1896 å både kommunal- och kyrkostämma utan anmärkning lemnade och å fyrktalslängden grundade debiterings- och uppbördslängden skulle i stället användas.
Den i klagomålet omnämde person som, utom för egen del, äfven röstat för ett rederi, hade varit ensam innehafvare af rederiet i fråga samt medlem af kommunen. Att en person, som ej betalt sina utskulder och utan vederbörlig fullmakt, fått rösta, vore osannt.
Sedan länsstyrelsen tagit dessa i saken inkomna handlingar under ompröfning, har den samma, med stöd af hvad i örklaringen anförts, ogillat klagandenas yrkanden och fastställt det vid den ifrågavarande kommunalstämman fattade beslutet.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 Oktober 1897
N:r 163

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *