Från sin inspektionsresa

på Gotland i somras skrifver direktör K. von Feilitzen i senaste numret af Mosskulturföreningens tidekrift:
På Gotland skulle jag äfven inspektera försöksfält, hvarför jag besökte några af därvarande myrodlingar i sällskap med professor Westermann från Köbenhavn och inspektör Feilberg från Söborg.
På de gotländska myrarna var skörden i allmänhet ganska vacker. På Martebo myr, som äges af ett bolag, hade stora framsteg blifvit gjorda, och med undantag af en del utaf de gamla odlingarpa, där ogräset tagit öfverhan d öfver kornet, var skörden mycket vacker.
På fastmarksjord och mossjord voro tillsammans 1,000 tunnland besådda med korn, däraf en nyodling å myren på 250 tunnland med dels gotlandskorn, dels plymagekorn.
Måtte nu väderleken under bergningstiden blifva vacker, så att den präktiga korngrödan blifver väl inbergad. Betorna äro äfven mycket frodiga. Det skulle blifva af intresse att få höra resultatet efter de olika starka gödslingarna, som användts både till betorna och kornet.
Mig förefaller, som det skulle varit skäl uti att icke forrgå så hastigt med odlingarna, utan först ordna farbara vägar utåt mossen, men säkerligen har bolaget talande skäl för sina åtgöranden, och i alla händelser kan man ej annat än förvånas öfver de gjorda framstegev, hvilka visa, att det hela skötes af en kraftig hand, som förstår sin sak.
På mossollingarna vid Ihre och Åkelösa voro i år, likasom föregående år, som jag besökt dessa väl skötta egendomar, skördarua vackra. Jorden är där af ganska olika beskaffenhet emot på Martebo.
På Martebo myr är djup, väl förmultnad mossjord, men både på Ihre och Åkelösa är mossjorden grund och hvilar på bleke, som isynnerhet vid Ihre uppförts i dagen vid plöjoingen och blandats med mossjorden, hvarigenom densamma erhållit en gråaktig färg, påminnande om lera.
Betodlingen har på Gotland tagit allt större framsteg, och med densamma följer också ett bättre och djupare bruk af jorden samt starkare gödsling, så att jorden uppbringas i högre växtkraft. Därtill komma också de raskt pågående myrodlingarna att bidraga, ty egendomar, som hafva del i sådana, kunna föda flera kreatur och därigenom erhålla bättre tillgång på gödsel.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 1 Oktober 1897
N:r 152

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *