af Sveriges allmänna folkskollärareförening hade i går ordinarie möte i Veskinde folkskola, dit affärden skedde kl. half 10 på f. m, med extra tåg från Visby. Vid mötesplatsen mottogos deltagarne af läraren på platsen och församlingens kyrkoherde samt af en del kamrater från angränsands socknar. Inalles omkr. 40 personer deltogo i mötet.
Efter det kaffe intagits, tog mötet sin början med bön och sång, hvarefter skoll. Kronkvist från Visby köll ett intressant och fängslande samt i formen fulländadt föredrag om hinduernas land, Indien, om dess historia, religion o. s. v.
Frågan om firandet af en allmän svensk nationaldag upptogs härefter till diskussion.
Frågan inleddes af fröken Jenny Hallin, Visby, i ett käckt och lifligt anförande, derihon 4 mycket goda grunder ignorerade de många förslåg till nationaldag som från olika håll framkommit. Ty alla dessa förslag inge ut på att förhärliga ett eller annat mer eller mindre orättfärdigt krigs minne, något som tal.
ej fann vara särdeles förnuftigt i våra dagar. Den dag tal. ville föreslå såsom lämplig att fira som svensk nationaldag, var midsommardagen. Den hade visserligen ej att skryta med något fosterländskt minne, d. v. s. med minnet af något blodigt krigs början eller slnt. Men kunna vi ej, frågade tal., reda oss utan dylika minnen på vår nationaldag? Våra fäder firade redan de midsommardagen såsom en stor festdag, då de helsade den stigande solen såsom segrarinna öfver vinterns långa mörker. Så kunna äfven vi fira dagen, helsande den gryende tidens sol med en blick dock tillbaka på den flyende mörka tiden. Och då kunna vi ju tänka på allt som är oss kärt, på far och mor, på fosterland och allt annat — äfven på våra stora minnen från fordomtima.
Efter inledningen uppstod en stunds rätt lifiig debatt, hvarvid en del tal. sökte häfda, att 6 Juni, Gustafsdagen, vore den mest lämpliga alt fra som svensk nationaldag. Några inlade en öppen protest mot det löjeräckande deri, att söka på artificiell väg förskaffa vårt folk en gemensam nationaldag. Detta går aldrig. En nationaldag skapas ej genom diskussioner och mötesbeslut, utan behofvet af en sådan dag springer fram utan agitation ur folkets oget bröst hvarvid dagen ger sig själl. En sådan dag torde, enligt hvad från oppositionens sida framhölls, 1 Maj komma att blifva. Den är det redan för skarorna affolket och kommer allt mer och mer att blifva det.
Dessa uttalanden mötte mycket motstånd och blef debatten en stund ganska het, Till sist enades man om att det uttalandet, att kretsen ansåg, det en särskild nationaldag är ur folkskolans synpunkt önskvärd samt att kretsen för sin del ville föreslå midsommardagen såsom lämplig att fira som nationaldag. Kretsen ansåg ej, att något särskildt från folkskolans sida borde göras för dagens firande, utan finge skolorna hvar för sig ordna den saken.
Härpå följde val af ledamöter i centralstyrelsen samt af en revisor. De afgående styrelseledamöterna, fröknarne Hulda Lundin, Stockholm och Augusta Larson, Öxnered, samt hr J. Franzén, Lund, och den afgående revisorn, hr A. Lindén, Stockholm, omvaldes.
Ansvarsfrihet meddelades centralstyrelsen för det gångna årets förvaltning, och arvodena åt sekreteraren och kassören bestämdes till resp. 300 och 100 k..
Till ombud att representera kretsen vid ombudsmötet i Stockholm valdes fröken Jenny Hallin, Visby och hr Ljungberg, Fole, med fröken Velander som suppleant.
Nästa möte hålles i Visby torsdagen 23 September, hvarvid lektion i katekes hålles af skoll. Hartman och en fråga af mera allmän natur kommer att diskutoras.
Mötet afslöts vid balf tretiden med bön och sång.
Härefter intogs gemensam middag och besågs församlingens kyrka, och kl. 6 skedde hemfärden efter en i allo angenäm dag.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 14 Maj 1897
N:r 73