sysselsatte i går herrar stadsfullmäktige under två timmars tid med det resultat, att den i sin helhet bordlades ånyo till nästa sammanträde.
Drätselkammaren hade inkommit med ett mycket utförligt betänkande i ärendet.
Hvad först platsen för ett gasverk angick, hade bygnadsnämden yttrat, att den väl ansåg föreslagna bränneritomten tillräckligt stor, men deremot icke väl belägen. De närboende skulle komma att besväras genom gasverkets rök och lukt, hvaraf blefve följden, att stadsdelen omkring icke, som önskligt vore, torde komma att blifva bebygd med boningshus i trädgårdar, utan i stället komma att belamras med magasin och industriela verk, hvilket skulle taga sig fult ut från sjösidan. Nämden föreslog i stället att man måtte anlägga gasverket å utfyllningen norr om den nuvarande vågbrytarens landfäste.
Men häremot inlade åter hamndirektionen, som äfvenledes blifvit hörd, en kraftig gensaga. Hamnområdet ägde ej större utrymme än hvad den växande trafiken kräfde.
Endast ett anbud å anläggningen af ett gasverk hade kommit drätselkammaren tillbanda, nämligen från V. Viklunds mekaniska verkstad i Stockholm och slutande på en summa af 130,450 kronor.
Beträffande själfva det föreslagna belysningssättet med gas ansåg drätselkammaren visserligen, att vår nuvarande belysning icke är så bra, men dock ej sämre än att den kunde användas ännu någon tid, till dess man hunnit ännu längre med uppfinningarna på belysningsområdet, hvarvid drätselkammaren särskildt nämde om de förhoppningar, som knötos vid det nyligen upptäckta acetylenljuset. Vårt nuvarande belysningsväsen kunde ock förbättras dels genom uppsättande af flere lyktor, dels genom ändring i belysningstiderna. För närvarande ansåg sig kammaren böra afstyrka både gas- och elektricitetsbelysning, mot hvilket beslut hr P. A. Hellgren anmält sin reservation.
I fråga om föreslagen reglering af tomterna inom den stadsdel, der plats föreslagits för ett blifvande gasverk, hade kammaren gjort vidlyftiga beräkningar, hvilka utmynnade deri, att en sådan reglering, i den omfattning belysningskomitén föreslagit, skulle draga en kostnad af 51,200 kronor, oafsedt kostnaden för det nyreglerade områdets gatuunderhåll, belysning m. m.
I gaturegleringsfonden ägde staden omkring 8,800 kr. Om härtill sedan lades en beräknad summa af 6,600 kronor för ännu osålda tomter, skulle för den ifrågasatta regleringen ytterligare behöfvas öfver 35,000 kronor, som skulle anskaffas genom utdebitering på 3 år eller lån, för hvars betalning också måste litas till uttaxering. Till följd häraf fann kammaren sig föranlåten afstyrka regleringsförslaget såsom både dyrt och f. n. onödigt, men hemstälde emellertid, att fullmägtike ville låta drätselkammaren aftala med konsul E. Cramér samt Dahlbäckska arfvingarne om förvärfvande från dem af vissa tomtdelar i enlighet med hvad belysningskomitén föreslagit. Härtill skulle åtgå 7,000 kr., hvaraf drätselkammaren föreslog, att 4,800 kr. måtte tagas ur regleringsfonden samt återstoden, 2,200 kr., upptagas i 1897 års stat, samt att fullmäktige ville i samma stat upptaga en summa af 5,000 kr., för gaturegleringsarbeten inom nämda område. Alternativt föreslogs att dessa 7,200 kr. skulle upplånas och i sådant fall inflytande tomtförsäljningsmedel användas till dess gäldande.
Vidare hemstälde kammaren att Maltfabrikens förut omnämda anbud af få till frijord förvärfva stadsjorden af sin tomt mot 10 öre kvadratfoten ej måtte hifallas, ej heller anbuden om försäljning till staden af delar utaf maskinist Holmqvists, fabrikör Ödins och auditör Engströms arfvingars tomter, sådana anbuden nu förelågo, men ville kammaren hafva rätt, derest andra antagliga anbud blefve gjorda, få till pröfning upptaga desamma.
Om detta betänkande, som utgjorde en diger lunta, begyntes debatten af
Hr Höjer, som underkastade detsamma en ingående, mycket amper kritik, som gick ut på att visa, att drätselkammaren handskats mycket lättvindigt med siffrorna i sina beräkningar, hvadan det resultat, den kommit till, ej heller kuude tillmätas någon afgörrnde betydelse. Han bemötte först kammarens tvifvel på ett gasverks räntabilitet, och genom exempel från andra städer, i storlek jämförliga med Visby, sökte han ådagalägga, att om amorteringen af kostnaden för ett gasverk här stäldes förståndigt, skulle staden ej blott få sin belysning billigare än nu, utan hafva god inkomst af affären. Auktoriteter i frågan hade icke hos belysningskomitén tillrådt uppskof i afvaktan på nya lysämnesupptäckter. Hvad acetylenen beträffar vore den så ny, att Jång tid torde förflyta innan den med fördel kunde anses bli- konkurrent till stenkolsgasen. Härtill kom att den förra blott vore lysämne, medan gasen kundebåde värma och lemna drifkraft. Drätselkammarens beräkningar angående tomtregleringarna genomgick talaren och gendref punkt för punkt. Då sålunda, enligt talarens åsigt; kammarens uttalande vore högst otillfredsställande, särskildt i sistnämda afseende, föreslog han:
att åt stadsingeniören måtte uppdragas att till fullmäktiges nästa sammanträde verkställa en fullständig afmätnirfg af det till reglering föreslagna området;
att då den summa fabrikör Odin begärt för en del af sin trädgård (8,000 kr.) syntes för hög, en komité, bestående af kapten Valgrén, länsbokhållare Bachér och trädgårdsmästare Löfstedt, måtte få i uppdrag att verkställa värdering of träden å tomtstycket i fråga, samt
att ärendet i dess helhet måtte bortiäggas till nästa sammanträde.
Hr Jeurling hade förut vid frågan om elektricitetsverks anläggning yrkat uppskof med hänegyn till Auerljuset, detta derför att elektrisk belysning ej lämpade sig för trånga och krokiga gator, och vore för dyrt för privatbruk samt för att få konstateradt; att gasverk i allmänhet: vore goda affärer. Vid en resa tillnågra tyska småstäder af Visbys ålder och gatuanvordningar hade denna hansuppfattning af gasens företräde framför elektriciteten ytterligare stadgats och ej heller hos öfrige fullmäktige trodde han tveksamhet numera vara rådande härom. Ville ej yrka bifall idag, då ett gasverk ändå ej kunde vara färdigt till hösten 1897, hvadan ingenting förlorades på ett uppskof till våren. Rörande acetylenljuset framhöll han att detta kunde bli en farlig konkurrent, så till vida, att detta kunde åstadkommas lätt nog för en hvars privatbruk, om uppfinningen hölle hvad den lofvade. Men i Visby måste man i högst afse värd grad räkna just med den enskilda förbrukningen af gas för att få affärerna för ett gasverk att gå ihop. Yrkade uppskof med frågan till nästa vår vid majsammanträdet samt anmärkte att exempelvis i en tysk småstad lemnade gasverket en behållning af 6—8,000 mark med ett gaspris som vore betydligt lägre än det för Visby föreslagna.
Hr Warfvinge ville ha frågan uppskjuten till Januari.
Hr Hellgren förklarade att han numera, tack vare Auerljuset, fullständigt öfvergått på deras sida, som höllo på ett gasverk, hvarför han ock reserverat sig mot drätselkammarens afstyrkande af anläggningen af ett sådant. Han ansåg att kammaren ej lagt vigt vid att vi snart måste ändra sättet för belysningen, som vore under all kritik, både i fråga om attiralj och effektivitet. På grund af inhämtade upplysningar om acetylenen trodde han sig kunna säga att ännu skulle det dröja länge innan den kunde komma att konkurrera med gasen. Så att här funnes ej skäl för uppskof. Ehuru han ej skulle tveka att redan nu besinta om ett gasverks anläggande, ville han ej motsätta sig ett uppskof till Januari eller möjligen April.
Hr Höjer hade icke förbisett acetylenens betydelse för den enskilda förbrukningen, men auktoriteter hade ej sett någon fara häri.
Hr Jeurling: Faran är ingen för ett stort samhälle, der man kan bortse från den enskilda förbrukningen. Så vore ej förhållandet här.
Hr Sylvan, som ej deltagit i drätselkammarens beslut i frågan, angaf nu sin ståndpunkt vara reservantens. Han ansåg att kammaren snarare missbandlat än behandlat belysningskomitens utlåtande och förenade sig med hr Hellgren.
Sedan diskussionen härmed afslutats, stannade stadsfullmäktige vid beslutsådant det formulerats af hr Höjer och som finnes angifvet i slutet af hans anförande här ofvan.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 November 1896
N:r 174