Hangvar, 3 Mars.
Tingstäde mejeri-aktiebolag hade igår e. m. sin ordinarie bolagsstämma. Till ordförande att leda stämmans förhandlingar för dagen utsågs godsägare E. Grählert, Träskvälder. Den utaf revisorerna, hrr K. V. Stare och A. Bäckström, aflemnade revisionsberättelsen för det förflutna året upplästes och meddelade, att mejeriet under året inköpt 77,394: 5 liter mjölk för kr. 4,028: 71 öre utgörande i medeltal endast 5: 2 öre pr liter. Af detta har till verkats 2,943 kg. smör, hvaraf synes att till hvarje kg. smör åtgått 25,7 liter mjölk. Detta har till största delen försålts till Göteborg f. v. b. till England för kr. 4,562-29 eller till ett medelpris af kr. 1:50 öre pr. kg. Ost, skum- och tjärnmjölk, samt vassle ha försålts till ett värde af kr. 250: 51. Inkomst af svinen kr. 648: 25. Således under året försåldt till ett värde af kr. 5,456: 05. Vid bokslutet 31 Dec. 1895 visar mejeriet en förlust af kr. 514: 27, men enligt revisorernas mening har förlusten uppkommit genom alltför ringa mjölktillgång. Full ansvarsfrihet beviljades verkst. direktören och styrelsen. Till ordförande nyvaldes patron K. V. Stare, Furubjers, och till verkställande direktör omvaldes enhälligt herr Karl Hederstedt, Grahamston. Till styrelseledamöter omvaldes Joh. Hägbom, Lunds, och nyvaldes Joh. Ringvall, Gartarfve, och V. Karlson, Bryor. Tillsuppleanter valdes K. Jakobsson, Myrvälder, och Anton Nyberg, Lunds. Till revisorer valdes skollärare A. Bäckström och Anders Nilson, Rosarfve.
Stämman beslöt höja mjölkpriset med 1 öre pr. liter. Lön åt verkställande direktören bestämdes till kr. 150, lika med föregående år, och till mejerskan 250 kr.
Levide, 4 Mars.
Upp genom luften, bort öfver hafven, hän öfver jorden i stormande färd tänkte troligen ett par gäss vid Tungelbos i Levide bege sig härom dagen. Luftfärden blef dock ej lång, ty vid Bringsarfve damp den ena helt simpelt ner i en skorsten och fastnade der. De innevarande personerna blefvo helt förskräckta af att sot och rök i en hast fylde rummet, men orsaken dertill spanade de förgäfves efter. Gåsens ägarinna, som åsett det misslyckade flygförsöket, upplyste dock snart om förhållandet. Nu voro goda råd af nöden. Att låta den stackars gåsen sakta stekas, der hon satt, hade man ej hjärta till, hvarför man efter flera misslyckade försök att med linor och stänger befria fången måste rifva hål på skorstenspipan. Under tiden föll gåsen allt djupare ned, hvadan man ej fick fatt på henne; innan ytterligare ett hål rifvits och nu med det lyckliga resultatet, att gåsen kunde dragas fram — visserligen svart som en riktig sotare, men fullkomligt oskadad.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Mars 1896
N:r 36

