här i staden bestämdes i går af stadsfullmäktige, efter magistratens hemställan, för nu ingående treårsperiod till samma som hittills, eller ett minuthandelsställe och 4 utskänkningsställen (stadshotellet, paviljongen och de två krogarne).
Innan ärendet afgjordes, framlemnades af öfverste Carlstedt till fullmäktige en petition i frågan från stadens nykterhetsföreningar, och då öfverbringarens åsigt öfverensstämde med den i petitionen uttalade, bad han att få petitionen betraktad som sin egen.
I denna petition togs till orda för indragandet af ett utaf de båda utskänkningsställena — det vid Nytorget. Petitionen var en frukt af det möte, hvilket, såsom vi då omnämde, i helgen hölls vid Mellangatan och var besökt af 500 personer. Såsom skäl för en krogs borttagande: anfördes bland annat, att staden med sina 8,000 invånare har lika många krogar som hela landsbygden med sina öfver 40 tusen. I öfrigt gick petitionen i samma anda som man är van att finna i dylika. Den var undertecknad af scheferna för samtliga här befintliga nykterhets- och frireligiösa sällskap, hvarjämte biskop von Schéele förklarade sig instämma i petitionens syfte.
Öfver petitionen, som bebådats redan vid fullmäktiges i måndags bållna enskilda sammanträde, hade spritbolagets styrelse lemnats tillfälle att yttra sig.
Skeft vore — menade styrelsen — att, såsom petitionärerna, jämföra stad och landsbygd med hänsyn till utskänkningsställenas antal. Snarare borde man uppdraga jämförelse mellan Visby och andra svenska städer af samma storlek, och då skulle det visa sig, att två krogar vore just lagom. De hade icke vållat egentligen störande oordningar och styrelsen skulle hädanefter som hittills icke underlåta att öfvervaka dem. Intet bebof af den ena krogens indragning vore ådagalagdt genom ett blott uttalande af ensidiga fraktioner, som icke kunde sägas döma opartiskt.
Om frågan uppstod någon diskussion.
Hr Hallonberg ansåg,att fullmäktige borde begagna sig af tillfället att minska krogarnes antal. Derigenom gjorde fullmäktige en god gerning.
Borgmästaren förklarade att han reserverat sig mot magistratens beslut om att föreslå utskänkningsställenas bibehållande vid nuvarande antal. Nya krogen kunde gerna indragas. Den hade ett isoleradt läge och vore svår för ordningsmakten att öfvervaka. Ej sällan inträffade bråk der. Den fylde ej sitt ändamål att vara ett matställe för arbetarne. I stället kunde den andra krogen utvidgas och göras mera komfortabel, hvilket skulle öfva ett godt inflytande på arbetarnes anständighetskänsla. Eskilstuna med sin större befolkning hade en krog; då kunde vi ock nöja oss med en.
Hr Sylvan instämde. Polisstyrkan i staden vore för fåtalig för mer än en krog.
Hr Hellgren ville ansluta sig till magistratens officiella hemställan. Han förnekade icke det aktningsvärda i nykterhetssträfvandena, men man behöfde väl ej spilla många ord på att bevisa att de gå till öfverdrift, som anse all lycksalighet ligga i absolutismen. På länge hade de ej låtit höra af sig, antagligen derför att förbättringar vidtagits ifråga om utskänkningen deras bön förutan. Men nykterhefsföreningarna visste att »lif är strid» och hade de ej något att kämpa om, skulle de dö. Det föreföll tal., som hade de velat med en dylik petition motivera sin fortsatta tillvaro. Krogarne kunde ej med fog sägas orsaka stora besvärligheter. Snarare då ölstugorna. Talaren var petitionärerna tacksam för deras hofsamhet i framställningen, men det låge i sakens natur att de skulle öfverdrifva. Spritbolagets styrelse hade med stor möda lyckats nästan utrota den s. k. salningen; tag bort en krog, och den skall börja igen. Bestred att Nykrogens läge vore olämpligt; talaren menade tvärt om.
Hr Ihre instämde.
Efter ett ytterligare kortare replikskifte mellan borgmästaren och hr Hellgren afgjordes frågan genom votering.
Med 16 röster mot 8 beslöto stadsfullmäktige att bibehålla utskänkningsställenas nuvarande antal, hvadan petitionen alltså afslogs.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Januari 1896
N:r 7