har tillstälts samhället från en förening af 17 brandstodsbolag, deraf 5 svenska: Skandia, Svea, Norrland, Fenix och Skåne samt 12 utländska bolag. Saken gäller en i utsigt stäld höjning af brandstodspremierna ända upp till 33 procentaf det belopp, med hvilket sådana för närvarande utgå inom dessa bolag.
Uti sin skrifvelse erinra bolagen, att erfarenheten nödgat dem att träffa gemensamma öfverenskommelser för att afbjelpa missförhållandet mellan premier och skadeersättniogar. I stället för att annvända utvägen att höja premierna föreslås brandväsendets omordnande. Derför yrka de på att beslut om »förbättradt brandväsen enligt af dem godkändt förslag» skall fattas före 1 Jan. 1895 och vara realiseradt före 1 Jan. 1896. Annars höjas premierna i den proportion, som ofvan antydts.
Vi få bekänna, att detta stränga påbud beträffande äfven staden Visby kommer något öfverraskande och nästan framkallar en misstanke att rundskrifvelsen, som utgått i tryckta exemplar, af något misstag kommit att sändas hit på samma gång sådana skickades till ett antal smärre trästäder, som, efter hvad vi veta, länge varit uppförda på brandstodsbolagens proskriberingslista. Ty det synes oss vara alldeles oomtvisteligt, att hvad som i ett bland de främsta rummen bör öfva inflytande vid bestämmandet af eldsvåderiskerna i ett samhälle är stadens bygnadssätt, huruvida sten eller trä är användt såsom det hufvudsakliga bygnadsmaterialet. Och det våga vi påstå, att icke många af Sveriges i öfrigt med Visby jämförliga städer finnas, der sten ingår så öfvervägande såsom bygnadsmateriel som fallet är härstädes, Och detta är något som brandstodsbolagen synas hafva förbisett eller underskattat.
Bland undertecknarne af nyss nämda skrifvelse återfinnes icke städernas allmänna brandstodsbolag, icke heller städernas bolag för försäkring at lösegendom. Det först nämda bolagets inspektör har nyligen varit här och i sin kortfattade berättelse öfver förrättad inspektion med erkännande omnämt den vattencistern, rymmande 110 tusen liter, som pyligen anlagts. Sitt enda önskemål rörande vårt brandväsende uttrycker han i följande ord: »På grund af vattenbehållarens för sydöstra stadsdelen mindre fördelaktiga höjdläge, de ofta förekommande ovanligt höga husen och trånga gatorna torde blifva nödvändigt att framdeles anskaffa en eller flere ångsprutor, för så vidt allmän och för direkt eldsläckning ändamålsenlig vattenledning inom den närmaste tiden ej kommer till stånd.»När det nu uppgifves, att inspektören för städernas allmänna bolag, vårt största bolag, är den som beträffande brandredskap och dylikt öfvar tillsyn och gifver råd äfven för de andra bolagens räkning, så m& det icke förtänkas oss, att vi ansett det öfverraskande att atrax efter det nyss anförda utlåtande från denna inspektöra sida afgifvits, få mottaga de öfriga bolagens hotande skrifvelse om höjning af premierna.
Lindrigast sagåt förefaller oss ett sådant tillvägagående från aktiebolagens sida hvad vår stad beträffar oklokt, och vi vilja i det längsta hoppas, att här föreligger något slags förbiseende.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 9 Juli 1894
N:r 105

