(Från Gotl. Allehandas resekorrespondent.)
Utfärden till Klinte.
I fredags morgse började den gotländska sångkören sin sångarfärd med en resa till Klinte. Afresan skedde med ångbåten Klintehamn kl. 9 på morgonen; ganska mycket folk hade infunnit sig vid ångbåtsbryggan och sångarne helsade dem vid affärden med den sedvanliga sången: »Sätt maskinen i gång, herr kapten.» Vid tolftiden ankommo de resande till Klintehamn, der en stor del af ortens befolkning infunnit sig och bland dem särskildt de Klintehamnsbor, som för sångarne anordnat middag och som nu i vagnar afhämtade dem till gästgifvaregården Sicklings. Här afåts under mycket glad sinnesstämning en riklig festmåltid, hvarefter vid kaffet en stund tillbragtes under glada tal och sånger. — Konserten började kl. 5 i kyrkan, som var fullpackad af en intresserad åhörareskara uppgående till ungefär 350 personer. Sångerna utfördes med lif och finess under sånganförarens herr August Enderbergs ledning; särskildt anslående var utförandet af studentsångens praktnummer »Olof Trygvason». På begäran gafs utom programmet »Hör oss Svea». Efter konsertens slut besågs utsigten från Klinteberget, hvarefter färden stäldes till det närbelägna Klintebys, hvars egare dit inbjudit sångkören. Herr W. Wöhler helsade vid i parken anordnade bålar sångarne välkomna och utbragte särskildt en skål för professorn och professorskan Fries. \”Tiden var knapp så att inmundigandet af den på verandan uppdukade splendida supén måste ske i största hast. Prof. Fries tackade & sångarnes vägnar för den angenäma festen och utbragte ett lefve för herr och fru Wöhler Kl. 1/2 10 skedde affärden från hamnen under sång och hurrarop. Under hemresan arrangerades bålar på akterdäck och ett lefve utbragtes för den humane och välvillige kaptenen, hvarpå kapten Smitterberg tackade med några till studenterna riktade vänliga ord. Vid tolftiden aplände »Klintehamn» till Visby. Färden, i hvilken åtskilliga lustresaude från Visby deltogo, gynnades hela tiden af ett strålande vackert sommarväder.
Hemsefärden.
I söndags kl. 1/2 11 utreste sängkören till Hemsekonserten med extratåg. I Etelbem gjordes ett 3 timmars uppehåll för intagande af en subskriberad middag i den vackra Etelhemsängen. I middagen deltogo flere af de med tåget medföljande lastresande Visbyborna. Det glada samqvämet afbröts af lokomotivets till uppbrott manande hvisselpipa och nu fortsattes resan till det egentliga målet Hemse, dit tåget anlände omkring kl. 1/2 5. Stationshuset var smakfullt smyckadt med löfguirlander och på dess fasad var med blåklint på gul botten anbragt inskriften: »Välkomne». Kl. 5 började konserten i missionshuset. Oaktadt lokalens dåliga egenskaper som sångrum och oaktadt den tryckande hettan, utfördes sångerna på ett anslående sätt; de fleste numren helsades med dånande handklappningar och flere måste gifvas om igen. Lokalen var fyld af så många personer den beqvämligen kunde rymma. Efter konsertens slut aftågade sångarne till den s. k. kungsängen, der en fest för dem var anordnad af åtskilliga Hemse-, Rone- och Burgsviksbor. Konsul I. Cramér helsade gästerna välkomna, hvarpå kand. Gustafson svarade. Sångarne hyllades särskildt af ortens damer med smakfulla blombuketter, hvarför desse tackade med ett lefve för damerna och med afsjungandet af »>Kristallen den fina>. Flere tal följde af konsul Cramér, konsul Beckström, som stälde sig i spetsen för en särskild insamling till förmån för nationens bygnadskassa, dr P. Lyth, dr M. Klintberg m.fl. Häradsh. Herlitz talade i anslående ordalag för den berättigade, oskyldiga ungdomsglädjen. Mellan talen klingade studentsången frisk och liflig. Slutligen intogs under mycket animerad sinnesstämning en i ängen uppdukad sexa. Men tiden, som aldrig vill räcka till, gjorde alltför snart slut på den glada festen. Tåget måste afgå på den utsatta yttersta tiden kl. 10. Ett sista tack och lefverop utbragtes af studenterna för deras älskvärda värdar och tåget brusade åstad, följdt af mängdens glada hurrarop. Först efter midnatt anlände de resande åter till staden.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 03 Juli 1883
N:r 53.

