öfverstlöjtnanten Vilhelm Theodor Unge efter undergången operation för en magåkomma.
Öfverstlöjtnant Unge har genom en genialisk och delvis mycket framgångstik verksamhet som uppfinnare på vapenteknikens område gjort sig ett vidt berömdt namn, och med hans bortgång försvinner ett namn af rang från raden af våra kända uppfinnare.
Närmast är öfverstelöjtnant Unges namn knutet till uppfinningen af lufttorpeden. Denna har till änsamål att utan kanon och utan krutladdning genom luften på stora afstånd öfvrföra betydliga brisansladdningar, för att åstadkomma stor sprängverkan på fientliga mål. För framdrifvande af torpeden begagnade Unge trycket af gas, som utvecklas vid antändning af en relativt långsamt brinnande drifsats, hvilken är innesluten i själfva torpeden. Denna utgår utan rekyl och skottljud. Utom för militärt ändamål kan lufttorpeden användas till lifräddningsändamål för öfverförande af en räddningslina till i sjönöd stadda fartyg. För detta ändamål anses Unges torped vara särdeles lämpad. Rätten att tillverka Unges torped inköptes 1908 af Krupp.
Bland andra uppfinningar af Unge må nämnas distansuret, telemetern, automatiska gevär, kulsprutor och kanoner samt körbart artilleri.
Öfverstelöjtnant Unge föddes i Stockholm 1845. Han studerade vid Teknologiska institutet 1863-1866 och blef underlöjtnant vid Uplands regemente 1868. Han blef löjtnant vid generalstaben 1877 och kapten 1880. Under åren 1883-1886 tjänstgjorde Unge som stabschef på Gotland. 1907 blef han Öfverstelöjtnant i armén 1892 grundade han aktiebolaget ”Mars” och blef 1895 styrelseledamot i Svenska uppfinnareföreningen.
Öfverstelöjtnant Unge sörjes närmast af två söner, både ingenjörer.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 januari 1915
N:r 15