Visby rådhusrätt.
För omenskligt behandlingssätt af sin myndling och svåger, svagsinte nittonårige ynglingen H. Pettersson har, såsom förut vidlyftigt omnämts, skomakare O. P. Jakobsson varit åtalad afsallmänna åklagaren. I detta ruskiga och långvariga mål föll i går rådhusrättens utslag, som lydde å två månaders fäugelse för Jakobsson, som dessutom förpliktades att utgifva ersättniog till i målet hörda vittnen. Den vanvårdade ynglingen, som af sin myndling och svåger under fyra månader hållits inspärrad i ett fängelserum, som enligt hvad vittnen intygat var sämre beskaffadt än hvad som bestås åt våra mest orenliga husdjur, afled i förra månaden af lunginflamation å härvarande hospital.
För oloflig försäljning af maltdrycker fäldes f. husbonden L. P. Jakobsson till 30 kronors böter.
För försummad renhållning i sin gård nr 5 och 6 S:t Hansrotens 2:dra qvarter fäldes husegaren Håkan Nilsson att böta tio kronor.
För förfalskning af mjölk var pigan Charlotta Ekvall från Suderbys i Vesterhejde åtalad. Ekvall erkände, att hon af misstag å torget härstädes sålt skummad mjölk, som utgifvits vara foskummad, men sade sig hafva sålt mjölken sådan den af henne bekommits vid Suderbys af inspektor Olof Knutsen. Denne sistnämde förmälde, att någon utspädning af ”mjölken ingalunda egt rum vid Suderbys och ville ej häller tro, att mjölkbudet Ekvall under resan till staden utspädt mjölken niéd vatten. Åklagaren upplyste att han i tvänne könstaplars närvaro nedsatt en mjölkprofvare i ett af Ekvalls mjölkkärl, hvarvid profvaren utvisat 24 grader eller att mjölken innehållit 3/10 vatten. Ett intyg från stadläkaren som, med. ofvannämda profvare undersökt ett parti af den mjölk, Ekvall utbjudit till salu, innehöll, att mjölken varit »starkt vattenblandad>.
Målet uppsköts samt ålades såväl Knudsen som Ekvall att vid dess nästkommande behandling komma tillstädes vid tio kronors vite för dem hvardera.
För förseelse mot ordningsstadgan stod arbetaren Karl Andersson åtalad. Andersson hade nämligen, trots polisens förbud, en söndag anstält en sopning vid skeppsbron, så att dammet yrde deromkring, utan att dervid begjuta marken med vatten, Den tilltalade sade sig vara skyldig att lyda sitt arbetsbefäl, som befalt honom företaga sopningen. För vittnens hörande uppsköts målet.
Bergningsmål. Ett tjugutal personer från Hamra och Vamlingbo socknar yrkade att af v. konsul John Stare erhålla ersättning för af dem bergadt parti sténkol, som 20 sistl. April kastats i hafvet från den å Lillgrond utanför Hamra strandade engelska ångaren Stanton. Kärandena förmälde, att de, sedan ångaren 22 April kommit flott och afseglat, tvänne dagar derefter börjat att berga de i hafvet utkastade stenkolen, om hvars egare de sade sig ej hafva kännedom; att bergningen fortgått till 10 Maj; att de ett par dagar förut eller 8 Maj anmält förhållandet för tullkammaren, hvadan de ej ansågo sig hafvå begått någon olaglighet. Svaranden gemälde, att han ingått kontrakt med fartygets befälhafvare om bergningen afstenkolen, med hvilken kärandena i hvarje fall ej hade rättighet att utan uppdrag taga någon befattning; att kärandena väl hade reda på stenkolens egare, hvadan det bergade ej kunde betraktas såsom strandfynd eller strandvrak. Svaranden, som redan med några af kärandena uppgjort saken genom att betala 50 procent af den summa, som de af dem bergade partier betingat å offentlig auktion, erbjöd nu de öfriga samma vilkor, som dock af desse ej antogos. Kärandena ville för vinnande af visshet hvad som vore lagligt i dylika bergningar skaffa sig ett prejudikat. Utslag afkunnas 18 nästkommande September.
För våld å sjömannen Vilhelm Kalbom voro ynglingarne Edvard Falk, Olof Dahlgren och Oskar Johansson instämda, men infunno sig ej. Enär de en gång förut varit frånvarande, torde böterna för deras uteblifvande komma att blifva större än för det begångna våldet.
För forsling af spillning i otätt fordon var drängen Karl Pettersson åtalad. FP. ansåg att hans husbonde smedmästare Sandberg, som hade otäta fordon, varit vållande till förseelsen, hvarå Sandberg genmälde, att han tillsagt P. att laga det kärl, hvari spillning kördes, hvilken tillsägelse P. ej efterkommit. För målets närmare utredning erhölls uppskof.
För äktenskapsbrott hade f. husbonden L. P. Jakobsson instämt sin hustru Maria Josefina, född Malmsten, från hvilken Jakobson ville blifva skild, hvarjämte han yrkade, att hon måtte förklaras förlustig sin giftorätt och dömas till ansvar för åtalade brottet, som hon skulle hafva begått med skräddaren Johan Stefanius Sandelin. Hustrun, som på det bestämdaste förnekade brottet, förklarade gig gerna ingå på skilsmessa men ville ej gå förlustig sin giftorätt; Sandelin sade sig ej hafva gjort sig skyldig till ett dylikt brott. Tre vittnens berättelser innehöllo emellertid ganska graverande saker mot hustru J. och Sandelin, hvilken sistnämde begärde uppskof med målet. Hustru J. och Sandelin ålades att vid hämtnings äfventyr komma tillstädes vid målets nästkommande handläggning.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 Augusti 1882
N:r 69