Nyanlagd väg till Gnisvärds fiskehamn.
Havdhems samhälle får betonggata.
Den måste rivas när vägen skall rätas.
Vägstyrelsernas utredningar för årets vägbyggen äro nu klara — åtminstone i det allra närmaste, för det kalk ju tänkas att man får rucka på en eller annan detalj i det digra programmet. På olika platser i länet äro förberedande arbeten i full gång. Där ny väg skall anläggas eller där den gamla. vägen får en ny sträckning, pågå röjningsarbeten. Terrängen i det gotländska landskapet är inte särdeles svårgenomtränglig, ty när det skall röjas för nya vägar, behövs inga så tidsödande arbeten som sprängningar av granitberg o. s. v. Men det kan vara ansträngande nog ändå att taga sig igenom kalkstenshällar, skogar och snår. Där och var går kalkberget upp i dagen långa sträckor, så nog måste det sprängas väg ibland.
Då vi härom dagen bereddes tillfälle följa med arbetschefen P. M. Bengtsson på en inspektionstripp i Södra häradet, fingo vi se en del av arbeten, som i det närmaste fullbordats och andra vilka påbörjats nu i dagarna. Första etappen är vägkröken vid Vible, där kurvan skall bort och vägen få en ny sträckning till Dyple, ty rak skall vägen vara, där ej oöverstigliga hinder förekomma. Där sikten är fullkomligt fri och vägen är bred, gör det ju inte så mycket, om vägbanan skulle slingra sig en smula. Är kurvan för skarp, rätas den förstås ut.
Den nya sträckan mot Tofta går delvis genom skogsmark, som nu avverkats. Enligt vad vår ciceron upplyser oss om verkställes trädfällningen av vägstyrelsen, men markägarna få taga vara på timmer och bränsle. Riseldarna bolma tätt utmed den nyligen upphuggna skogsgatan och hundratals stubbar ha redan lyfts upp. Att bryta stubbar hör inte till lättare arbeten i vanligt fall, men här tycks man klara stubbarna utan större besvär, Vid varje stubbbrytare sysselsättas två man, som vant och behändigt sätter stubbrytarens gripklo mitt om stubben och sedan vinscha upp den. Stubbarna lyftas på detta sätt upp med rötterna.
Strax intill arbetsplatsen är raststället beläget, där arbetarna kunna intaga sina medhavda måltider, värma kaffe och njuta en stunds vila vid pauserna. Dessa ”rastställen” bestå av ett litet trähus vari rymmes bord och bänkar. När arbetsstyrkan förflyttas till en annan trakt, flyttar man även den lätt transportabla stugan, som går lätt att placera på en lastbil.
Vi fortsätta vår färd mot söder, och kunna utmed vägen se de märken, vilka markera vägbanans breddning eller — på sina håll — nya sträckning. Och så komma vi slutligen fram till den väg, som under vintern anlagts mellan Kroks och Gnisvärd. Den som färdats på den gamla vägen till Gnisvärd, vet hur besvärlig den kunde vara, då väglaget annars var bra. Höst och vår var vägen för bedrövlig, så man kan vara tämligen övertygad om att den nya vägen blir till belåtenhet för alla, som måste färdas till och från Gnisvärds fiskeläge och hamn. Man har förresten redan bett oss överräcka en blomma till vägstyrelsen för det utomordentliga arbetet. Vi överräcka den gärna. Så varsågod …!
Under den fortsatta färden mot söder stanna vi en stund vid ett av Södra vägstyrelsens garage i närheten av Klintehamn. Huru dessa äro inredda ha vi en gång tidigare beskrivit och likaså de maskiner, väghyvlar etc., som ha sitt hemvist i garagen. Vid vårt besök var man i färd med att inrätta ett loft, där diverse saker skola förvaras. Väghyvlarna voro ute för att skrapa vägarna, men det fanns ett annat ”vägvidunder”” av ganska egendomlig ras, nämligen en vägvält, som kan drivas antingen med bensin eller med träkolsgas. Föraren av denna motorvält menade att den gick alldeles utmärkt även när man eldade med träkol, bara man hade tillgång på väl harpade lövträkol. Numera använder man dock bensin, som är smidigare att handskas med och är förmånligare ur kraftsynpunkt.
Tingstäde, Roma och Havdhem få betongvägar.
Bland mera märkliga vägbyggen i år äro planerade betongvägar genom Tingstäde, Roma och Havdhem. Dessa samhällen äro som bekant mycket livligt trafikerade, och behöva säkert permanent vägbeläggning, Arbetena genom Tingstäde samhälle ha pågåtten tid, men ännu återstår en del terrasseringsarbeten innan betongbeläggningen kan ske, Det är ännu icke riktigt bestämt, huruvida det blir betong eller annan vägbeläggning. I Roma har man ännu ej börjat grundarbetet för den nya gatan, men arbetet skall dock utföras under sommarens lopp i god tid före betkampanjens början.
I Havdhem äro grundarbetena färdiga och vägarna så gott som klara för att mottaga vibro-betongen. Där har man, liksom på sin tid i Klintehamn, uppställt gruskvarnar och blandningsmaskiner å järnvägsstationens område, så att man har tillfälle att lossa eller lasta materiel på själva arbetsplatsen. Så snart gynnsam väderlek inträffar, torde man vara färdig att börja leverera betongen.
Den stort anlagda vägen från Visby genom Follingbo till Roma är inte riktigt som den skall vara ännu, ty i ett par kurvor är sikten hindrad, och något dylikt får naturligtvis icke förekomma på autostradan Visby—Roma. Vid den gamla gästgivaregården i Hagvards har vägen smugit sig alldeles intill en ladugårdsbyggnad, så att den senare nu står så att säga mitt i vägen. Rak måste dock vägen vara, och därför får den gamla ladugårdsbyggnaden ge vika. Ägaren till det Hagvards vars mark tages i anspråk för vägarbetet, lantbrukaren J. Hansén. ämnar uppföra en ny ladngårdsbyggnad å lämplig plats på andra sidan om manbyggnaden.
Mera vägsalt.
Vägsalt användes förra året i större utsträckning än någonsin förut, vilket visat sig vara av stort värde. Dammet på de kalkbaltiga vägarna är mycket besvärligt för dem; som bo intill vägen liksom för trafikanterna. Under kommande säsong skola vägarna förbi gårdar saltas längre sträckor än förut, så att obehaget av dammoln blir det minsta möjliga. Vägsaltet som är ett mycket effektivt dammbindningsmedel, användes numera ganska mycket även av privata väghållningsskyldige.
Bäst är naturligtvis de vägar som ha permanent beläggning, dylika projekt kunna av kostnadsskäl ej komma ifråga för alltför långa vägsträckor. Roma får dock i år permanentbeläggning på vägen genom samhället.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 9 Mars 1938
N:r 56