Donatorer efterlysas. Ett föredrag av dr Romell.
Vid Svenska Naturskyddsföreningens årsmöte, som på torsdagskvällen hölls på Stockholms högskola under ordförandeskap av författaren Sten Selander, höll. fil. dr Lars-Gunnar Romell ett föredrag om det gotländska änget och dess framtid ett ämne som han f. ö. utförligt behandlar i naturskydsföreningens just nu från trycket utkomna årsskrift, Sveriges natur.
Dr Romell, som illustrerade sitt föredrag med en serie vackra ljusbilder, visande både typiskt hävd-präglat änge och sådant ivanhävd och förfall, uttryckte en livlig förhoppning att genom vissa nu föreslagna åtgärder åtminstone något litet av det berömda gotländska inget, vilket i alla sina olika former utgör ett paradis för botanisten och en ögonfröjd för alla, skall kunna räddas åt landskapet Gotland.
Tal. nämnde hur odlingen gått hårt åt och förvandlat täta lunder till tämligen enformiga åkerfält och framvisade bl. a., att år 1900 Gotland hade 32,000 har naturäng, år 1910 17,000 har och år 1932 4,000 har.
Det var alltså hög tid, sade dr Romell, då vi förra sommaren — det var stiftsjägmästare Nils Ekberg och jag, som fingo detta i uppdrag av stiftsnämnden. på Gotland — gjorde en undersökning av möjligheterna att rädda åtminstone den ecklesiastika jordens skatt av gotländska ängen. Vår inventering under sommaren 1937 visade att Gotlands alla prästängen ha en areal. av 560 har, därav ha 100 har prägel av hävdat änge. Detta visar att gällande föreskrifter om ängeshävden på den arrenderade jorden efterlevts.
Nu finnes dessbättre i de olika pastoraten ute i bygderna ett stort intresse för att ge naturskydd åt återstående prästängen och vi ha godål förhoppningar om att kunna rädda något åt framtiden.
Vi ha, sade dr Romell, föreslagit stiftsnämnden vissa åtgärder för fortsatt skötsel av redan hävdade ängen på prästboställena och någon svårighet att få ängena utarrenderade med föreskrifter om ängeshävden borde f. ö. ej möta, sedan erfarenheter från sådana boställen visat, att i ett riktigt skött änge mestadels all slåtter kan göras med maskin.
Dr Romell betonade till sist vilka naturvärden det här gäller att skydda. Vi ifrågasätta, huruvida Ångfartygsaktiebolaget Gotland, som ju har intresse av att bevara en av de få attraktioner, som det gotländska normallandskapet har innanför kusten, skulle kunna betala hela slanten. Större är förresten inte denna, sade dr Romnell, än att om varje hemma-gotlänning skulle vilja ge sin årliga tribut, så behövdes det ej mera än priset för en cigarrett. Numera återstår endast bråkdelen av en procent av all den härlighet, som fanns för några årtionden sedan i den gotländska naturen.
Föredraget hälsades av de församlade ledamöterna med livliga applåder. Ur föreningens årsberättelse kan bl. a. erinras om att styrelsen den 13 april i år till Vetenskapsakademiens naturskyddskommitte inlämnade en skrivelse med förslag om att den ur djurgeografisk synpunkt ytterst märkliga förekomsten av dolkstekeln (Scolia fascia-ta) på Gotland måtte fridlysas. I Sveriges natur har den berömde fågelforskaren Duranngo skrivits m det senaste fågelskyddsområdet på Gotland, Norsholmen på Fårö.
Till nya hedersledamöter i föreningen kallades konstnären Bruno Liljefors samt den danske jakt- och naturlivsskildraren Svend Fleuron. Till naturskyddsföreningens ordförande för tre år omvaldes författaren Sten Selander.
Denne meddelade därefter, att styrelsen beslutat utdela föreningens nya men ännu icke färdiga naturskyddsplakett till inspektor Josef Nordström, Stora Karlsö.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 april 1938
N:r 97