Häftig eldsvåda på Fole-området i natt.
En våldsam eldsvåda har under den gångna natten härjat inom »industristaden Fole», där fabrikör Edv. Gottlanders stora läderfabrik vid Söderväg lagts i aska. Av komplexet, som bestod av den parallellt med Söderväg liggande fabriksbyggnaden samt två flygelbyggnader inåt gården, återstå nu endast några ruinhögar. Av, själva fabriken äro endast väggarna kvar, varvid särskilt långsidan åt Söderväg och norra längan hållit något så när stånd, medan de nämda flygelbyggnaderna totalt jämnats med marken. Området erbjuder också en tröstlös anblick. Ännu vid halv 9-tiden i morse slogo lågorna upp här och var ur de rykande ruinhögarna, men brandmän voro givetvis kvar på platsen och vattenbegöto eldhärdarna så fort de blossade upp. Faran för eldens spridning till närliggande byggnader var för länge sedan bragt ur världen.
Det var omkr. kl. 2,15 i morse, som brandalarm gick. En av gasverkets arbetare, Gustaf Bergström, som hade nattvakt i verket, kände brandrök och hörde strax därefter ljudet av en explosion. I samma ögonblick slogo lågor upp från läderfabriken. Hr Bergström alarmerade omedelbart brandkåren, som efter en kort stund var på platsen. Elden hade emellertid med stor hastighet spritt sig omkring i byggnaderna, som på några få minuter voro ett enda eldhav. För brandkåren samt den brandkontingent från A. 7, som samtidigt kom till brandplatsen och bestod av 18 man under befäl av löjtnant Hodder, var det ej annat att göra än att ägna största uppmärksamheten åt att förhindra eldens spridning till kringliggande byggnader, först och främst då Fele snickerifabrik och Fole gjuteri & mek. verkstad, vilka som bekant äro belägna på ett kort avstånd öster om brandplatsen. Även förelåg brandrisk för den strax norr om platsen liggande Fole valskvarn och gasverket, ty den starka sydliga vinden, drev massor av gnistor och brinnande flagor med sig, ja, till och med, till relativt så avsides liggande platser som Lindängen sökte gnistorna sig, och bl. a. uppstod eld i telegrafverkets upplag av stolpar, taket till gasverket samt på andra sidan elektricitetsverket, vilket ger en liten uppfattning om situationen. Dessbättre gjordes ett gott släckningsarbete på alla händer och faran för en större katastrof avvärjdes.
Den stora byggnaden utmed Söderväg inrymde garveri, läderfabrik, sadelmakeri och trätoffeltabrik. Verksamheten här ute startades för några år sedan, och Gottlander ägnade sig numera helt åt fabriken, sedan han överlämnat sko- och läderaffären mitt emot mejeriet på Söderväg till sin son. Själva toffel- och sadelmakeri-verkstäderna voro belägna i övre våningen i södra längan, medan garveriet jämte kontor var inrymt i bottenvåningen, och lagret i norra längan. En massa av hudar och skinn jämte färdiga arbeten, bl. a. cirka 25 par selar, blevo lågornas rov. Dessutom hade fabrikör Gottlanders son, Nils E. Gottlander, ett lager av hudar och skinn till omkr. 1,500 kr:s värde inrymt i byggnadens nordöstra del, vilket givetvis också förtärdes av lågorna. Förutom inneliggande lager spolierades alla maskiner och dyl.
Själva fastigheten, som alltigenom var av trä och omfattade huvudbyggnaden samt de två, flygelbyggnaderna, var försäkrad i Städernas allmänna brandstodsbolag för 17,500 kr., maskiner, inventarier och lager voro försäkrade i Svea för sammanlagt 12,000 kr. I och utanför de nämda flygelbyggnaderna funnes lagrade en hel del byggnadsmateriel och virke, tillhörande godsägare Gunnar Nilsson, Halner i Bro, samt byggmästarna Thure Ekengren och J. Bengtsson härstädes, vilket virke var försäkrat i Svea m. fl. bolag.
För närvarande hade fabrikör Gottlanden två arbetare sysselsatta i verkstaden, vilka slutat dagens arbete vid 5-tiden. Fabrikör Gottlander hade först kl. halv 8 i morse fått reda på brandkatastrofen, och samma var förhållandet med byggmästare A. Bengtsson i Fole snickerifabrik. Dessa ha uttalat sin förvåning över, att man icke tänkt på att omedelbart efter eldens utbrott sätta sig i förbindelse med dem, då det i ena fallet gällde ägaren till den brinnande byggnaden och i det andra fallet ägarna till den starkast hotade av närliggande byggnader, allrahelst som det kunde tänkas, att några värdehandlingar eller dyl. event. voro att rädda.
Huru elden uppkommit har man givetvis ännu icke hunnit få klarhet i. Av allt att döma synas dock lågorna först slagit upp från den södra delen av komplexet, men eldhärden har icke hittills kunnat lokaliseras.
Det säger sig självt att branden erbjöd en hemsk anblick i den mörka natten.
Gotlands Allehanda
Tisdagen 22 December 1936
Nr 298