Till Gotlands Allehanda.
Våra butiksdamers lön. — Den hvita slafhandeln. — Polisskandalerna blossa upp ånyo. — åtta skolhus öfverrumplas. — Ägg och rösträttskvinnor.
Newyork, 28 febr. 1913.
Den eländiga betalning, som bjudes många själfförsörjande kvinnor här i Newyork, är, som ofta framhållits, den förnämsta orsaken till, att en stor del af dem gå till botten i storstadens malström. Det har nyligen med statistiska siffror påvisats, att 60 procent af Newyorks kvinnliga butikspersonal få mindre än 6 ½ dollars i veckolön, och då ingen kan skaffa sig ett tillnärmelsavis anständigt uppehälle under 9 dollars i veckan, äro många nödgade att täcka underbalansen på annat sätt. De gripa då oftast till utvägar, som förstöra både deras hälsa och aktningen för dem själfva, och kommunen måste genom ökade skatter sätta sig i stånd att bygga ett alltjämt stigande antal lasaretter, kvinnohem, fängelser etc.
Detta förhållande måste anses som den egentliga orsaken till, att Newyork betraktas som hufvudstaden för osedlighet som handelsvara. Samuel H. London, som med hjälp af 14 aflönade assistenter och agenter under sju års tid för justitiedepartementets i Washington räkning företagit undersökningar öfver hela landet argående den hvita slafhandeln, har påvisat, att bara i Newyork finnas 6,100 män, som på ett eller annat sätt profitera af betald osedlighet, och att ej mindre än 26,000 kvinnor stå i denna ohyggliga armés rullor.
Sedan dödsdomen öfver polislöjtnant Charles Becker för anstiftande af mordet på spelaren Herman Rosenthal förkunnats i oktober månad, har det varit jämförelsevis tyst i saken angående polisens förhållande till spelhusvärdarna och förbrytarevärlden. Distriktsadvokat Whitman fortsatte visserligen undersökningarna, men det såg ut, som om det spår, till hvilket han hade att hålla sig, skulle förlora sig i en ogenomtränglig mängd af smärre fall, och att det nästan skulle bli omöjligt att anskaffa fällande bevis mot de högre ämbetsmännen inom poliskåren, fastän Whitman ej ett ögonblick betviflade, att flera af dem vore starkt komprometterade.
Ändtligen kom slumpen honom till hjälpi förra veckan, och nu är skandalprocessen åter i full gång med utsikt att få åtminstone en polisinspektör, Dennis Sweeney, och tre polisassistenter, Hussey, Thompson och Walsh, på de anklagades bänk. Tills vidare äro alla fyra suspenderade från sina ämbeten af polisdirektören, som, ehuru motvilligt, måst böja sig för det bevisningsmaterial, som framkommit.
Detta består dels at en vidlyftig och helt visst fullständig frivillig bekännelse, som polisassistent Walsh på sitt sjukläger personligen aflagt till distriktsadvokat Whitman, först muntligt och sedan skriftligt, och dels af upplysningar, som afgifvits af en polisbetjänt Eugane Fox, som under längre tid inkasserat mutor för Walsh. Denne lider af en hjärtsjukdom och tror själf ej, att han har långt kvar att lefva, och då Fox hade erkänt sig vara hans inkasserare, ansåg Walsh det vara bäst att lätta sitt samvete genom att inför Wnitman aflägga fullständig bekännelse. Af denna fick man veta, att han bara i sitt kvarter insamlat öfver 100,000 dollars från spelvärdar, otuktshus, värdshuslokaler etc., och hän antog, att en minst lika stor summa inkommit i kvarje af de andra fyra kvarteren i hans inspektions-distrikt.
Här var således det länge förgäfves eftersökta spåret, som ledde till afslöjandet af de högre polisämbetsmännens befattning med skandalen, och då såväl inspektör Sweeneys som de båda andra polisassistenternas namn direkt uppgifvits i Walshs bekännelse blef suspensionen genast utfärdad, och man kommer nu åter att med energi bedrifva undersökningarna, som kunna väntas medföra ännu flera sensationella afslöjanden.
I onsdags afton blefvo åtta af de största spelhusen i teaterkvarteret omkring femte avenyen underkastade en plötslig undersökning af polisen. Öfverfallet var mycket finurligt planlagdt, och brandkåren fungerade som medhjätpare, i det en fingerad eldsvåda begagnades som förevändning att samtidigt rycka in i alla åtta bygnaderna, i hvilka dörrarna slogos in, om de ej frivilligt öppnades. Men här fick man ett nytt bevis på polisens samarbete med spelarna. Fastän alla förberedelser hade träffats i djupaste hemlighet, fans ej en enda spelare i husen, och endast några belefvade uppassare gjorde honnör i klubblokalerna. Omedelbart före angreppet hade en varningssignal gifvits, och alla spelarna voro som bortblåsta.
Expeditionen blef emellertid ej alldeles utan resultat, i det man beslagtog dat elegantaste spelhusinventarium, som polisen någonsin lagt vantarna på, förutom en mängd dyrbara möbler, taflor etc. Sakerna, som representerade ett värde af 25,000 dollars, kördes på sju flyttvagnar till polisens magasin för att där förvaras tills vidare.
Härvarande rösträttskvinnor ha satt i gång en ny sorts agitation, hvarigenom de anse sig kunna föra saken direkt in i minst 1,000 hem, på samma gång som dessa förses med goda, färska ägg. Planen består i, att af farmare i Newyork uppköpas 12,000 garanteradt färska, nyvärpta ägg, och på hvart af dessa klistras en papperslapp med devisen »rösta på kvinnor», hvarpå äggen säljas till ovanligt lågt pris. President Wilson och Newyorks guvernör komma hvardera att få Big gratis tillsändt ett dussin ägg till »benäget påseende» och användande.
För öfrigt äro våra rösträttskvinnor för närvarande starkt upptagna af förberedelserna till fotvändringen till Washington, som skall äga rum de närmaste dagarna. Dessutom hålla de på med att utarbeta plan till ett ännu större företag, ”nämligen ett pilgrimståg från Atlantiska hafvet till Stilla oceanen. Detta kommer emellertid, om det öfver hufvud blir af, först att äga rum fram på sommaren, här vägarna i de västra staterna äro i någorlunda farbart skick.
Sam.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 13 Mars 1913
N:r 60