Från landsbygden. Burgsvik.

(Bref till Gotl. Alleh.).
Burgsvik, 7 Mars.

Burgsviks mejeri
har haft många svårigheter att bekämpa och det kan kanske derför intressera att höra något om huru verksamheten slagit ut under dess första år.
Under de 9 månader af sistförflutna året, som mejeriet varit i verksamhet, har bolaget uppköpt 26,653 kannor oskummad mjölk, hvaraf största mängden kommer på April med 5596 kannor och den minsta på November och December 747 och 1,301 kannor hvardera. Af denna uppköpta mjölk har erhållits 5,330 kannor grädde, hvaraf brinna 6,564 skålp. smör. Till ett skålp. smör ha i medeltal åtgått 4 kannor 4 ktum sötmjölk. Det bör likväl här vid, säger styrelsen, anmärkas, att under årets 2 sista månader en stor del af den inköpta mjölken isbehandlats. I Juli månad har blott användes 3 kannor 75 ktum till hvarje skålp. smör. Den största delen af smöret eller 5,760 skålp. har försålts till England, af skummjölken halva 10,653 kannor sålts, hvaraf leverantörerna ensamt hemtagit 6,186 kannor; 4,803 kannor halva användes till ystning; ungefär 5,000 kannor halva åtgått till svinen och ett par hundra kannor gått förlorade genom mätning och utspillning. — Af den erhållna osten hafva försålts 1,684 skålp. Man kan ungefärligen beräkna att till 1 skålp. ost åtgått något öfver 2 kannor skummjölk. Någon sötnsjölksost har ej tillverkats. — Af kernmjölken ha sålts 778 kannor; återstoden omkr. 1,500 kannor har åtgått till svinen; af vasslan hafva försålts 690 kannor, ungefär 600 kannor hafva förtärts af svinen, och en stor del vassla — eller allra största delen — har i brist på afnämare måst slås ut.
Såsom af räkenskaperra kan inhämtas har för uppköpta oskummade mjölken betalts 4,368 kronor, hvilket utgör öfver hufvud för hvar kanna 16,39 öre. — Anmärkas bör, att icke-aktieägare de flesta månaderna erhållit 15,8/9 öre och aktieägarne erhållit 17,1/9 öre för kanna i medeltal — då deremot för allt smör, sålde och gvarliggaude, ej erhållits mer än 3,741 kronor. Det har således ej kunnat erhållas mer än 58 öre netto öfver hufvnd taget för livade ekålp. smör. Hvilken stor förlust genom detta låga smörpris drabbat bolaget inses lätt. En motvigt mot denna förlust äga bolagsmännen uti den något för höga betalningen för deras levererade mjölk. — Om vi åter antaga, lager styrelsen — hvilketju ej bör anses orimligt för ett väl inrättadt och skött mejeri —, att nettopriset varit öfverlinfvud 75 öre, så hade bolaget fått icke mindre än 1,019 kronor 54 öre om än hvad nu är fallet, eller om vi supponera, att medelnettopriset endast blifvit 70 öre, så hade erhållits 702 kronor 12 öre mer än erhållna summan, hvadan i detta eietnämda fall förlusten endast blilvit 278 kronor 64 öre eller kanske ingen, om rörelsen icke varit afstannad 2 månader, under hvilken tid ändå inejerekan måst aflönaa. Orsaken till den stora förlusten år darröre enligt styrelsene mening att tillskrifva dels den för höga betalningen för uppköpt mjölk i förhållande till smörprisen, dela Ofvervägaude de låga emörprie som förorsakades af de svåra vinterkommunikationerna, den gamla olämpliga mejerilokalen och dåliga konjunklurer i öfrigt. Men med hopp om att i den nya väl inredda mejeribygnaden skola blifva producerade goda varor och att kommunikationerna och smörmarknaden skola ställa sig bättre än förlidet års, vågar styrelsen ingifva bolagsmånen gode förhoppningar att bolagsrörelsen äfven här bör kunna komma att bära sig och ingalunda gå med en så bedröflig förlust som vader det nu senast tillryggalagda första verksamhetsåret.
Som det är kändt, att på skummjölken beror i betydlig grad ett mejeris framgång, måste denna kunna afyttras. Nu är det ådagalagdt att skummjölken icke finner nog köpare i trakten och att tvinga den på leverantören är helt enkelt orättvist, om det kan undvikas. Att försäljs skummjölken i Visby är ogörligt för den långa transportens skull, och att af mjölken bereda ost är icke heller vinstgifvande, då den är ganska trögsåld. Enda oeh rätta utvägen nynna det derför vara att anskaffa svinhus med sådan inredning och anordning att skummjölken och annat mejeriaffall kan genom rännor eller trummor ledan direkt från mejeriet till svinen, så att särskild svinskötare utom mejeripersonalen blir öfverflödig. Hade icke bolaget kunnat uppfodra den osålda mjölken på svinkreatur sistlidna år, så hade förlusten blifvit än större än hvad den blef. Således beredande af ett godt smör, hvarför betingas 75 eller minst 70 öre skåp., och en väl skött svinhandtering äro mejeriets på Burgsvik lifsvilkor.
Skall åter mejeriet komma att gå med någon vinst, et fordras dessutom, att aktieägarne särekildt, mera ån hittills varit fallet, dels uppirifva sin ladugårdseköteel och dels blifva i villigare att slöja mjölk. De måste göra allt kvad i deras förmåga etår för att uppbringa den dagliga nsjölkleverausen till större belopp, både derigenom att de ejelfva Uttra än först försaka sin kära mjölktår och derigenom att de verka på andra utom bolaget stående och 1 upplysa dessa om den verkliga fördelen att kunna få slöja mjölk till ett mejeri. Dat år verkligen beklagligt att ännu, sedan ändå mejeriet arbetat öiver att Ar, mjölkleveransen ingen enda dag stigit till 300 kannor, då från de tre socknar, som hvardera raknar många aktieägare i detta bolag, flerdubbla mängden mjölk vissa tider bort kunna lemnas. Således mer mjölk ! Dertill också god mjölk. Ju båttre korna utfordras, desto större mängd och på, samma gång kraftigare mjölk lemna de. Nu år det beståmdt högst olika mjölk, som mejeriet får mottaga, kvad qvaliteten angår, och derför böra prisen råtta sig efter mjölkens godhet och fetthalt. Om af 2 personer t. en. den ene lemnar 1 liter mjölk at 3,ss proc. fetthalt och den andre samma qvantitet af 2,ee proc. fetthalt, eå bör ju den eistnämde halva, om den första erhåller 8 öre litern, 1/6 mindre eller endast 6 2/3 för sin liter mjölk.
Att all vår början är svår kan i sanning tillämpas på detta bolag. Svårigheterna känner en hvar och dessa hade ej blifvit öfvervunna så mycket som verkligen skett, om ej bolagsmännen, med förbiseende af de stridiga tankar, då och då gjort sig gällande, varit så oflervilliga och hopskjutit största delen af bolagets genom nybygnad m. m. iråkade skulder.
Den hittills kontant sammanskjutna summan utgör såsom af räkenskaperna kan ses 1,828 kronor jåmte 325 ökedagsverken,
Om nu blott enighet får för framtiden gifva styrka åt företaget, hoppas styrelsen, då bolagets skuld, sedan alla utestående fordringar inkasserats och alla sammanskotten erlagts, icke är så synnerligen stor och i öfrigt tillgångarna öfverstiga skulderna med 1,260 kr., att bolagets framtid kan anses betryggad.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Mars 1889
N:r 29

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *