Till konsistorieombud

vid laga af- och tillträdessynen i Vall 25 dennes kar utsetts kyrkoherden Enequist i Roma.

Gotlands Allehanda
Fredagen 14 Juni 1889
N:r 67

Från landsbygden.

Burgsvik, 5 Maj.
Sedan kommunalnämden i Öja för sin del afslagit Nils Larssons, Botvide, ansökan att under tre år, räknadt trån den 1:ste nästkommande November, få på Burgsvik fortsätta spritvaruförsäljning, förevar denpa fråga å kommunalstämma den 29 nysslidne April, dervid en liflig debatt uppstod om saken, Omkring 40 röstägande voro vid stämman personligen närvarande, hvaraf 38, nästan alla hemmansägare och pykterhetsvänner, önskade afslag å ansökvingen och sålunda uttryckande den mening, som flertalet af socknens medlemmar hafva, De, som voro för spritvaruförsäljoingens forrsättande, utgjordes af handlandena på platsen, ett par statens tjenstemän, sökanden och en annan hemmansägare. Före omröstningen uppträdde flere talare såsom: kyrkoherden i församlingen, hvilken i ett gripande långt tal påvisade huru förderfbringande det är för traktens och särskildt socknens befolkning att hafva inom sitt område spritvaruförsäljning; konsul Backström, som sade sig haft nog af bränvinsförsäljningen i sin närhet och yrkade afslag & ansökvingen; förre skolläraren L. Pettersson. som i ett skrirtligt anförande yrkade afslag; handl; V. Haneéo, som sade att om stämman utan omröstning ville bifalla ansökningen blott på ett år, så ville han för sin del åtnöja sig dermed. Men flertalet ville att spritvaruförsäljningen skulle helt och hållet nedläggas. Vid derpå skedd omröstning. segrade de, som voro för spritvaruminuteringens fortsättande, tack vare deras stora fyrktal.
— Vid hållen auktion å spanmål, såväl råg som korn, i Öja kyrkomagasin betaltes för hektoliter omkring kronor 8: 50.
Vid stämma samma dag beslöts att kyrkans magasingfond skulle inrymmas på loftet i småskolan på Burgsvik; att kyrkan skulle undergå reparation invändigt såsom altarskrank och golf, nya bänkar, målning af predikstol och altarskrank m. m.

Rone, 6 Maj.
I måndags 29 sistlidne April voro Rone socknemän kallade till kommunalstämma angående sökt rätt att fortfarande idka utskänkningsrörelse af spritvaror å Ronehamn, Endast fem personer vederbörligen försedda med hvar sin fullmakt törsvarade, ehuru matt, ansökningen, då deremot mnykterhetsvännernas sak varmt förfäktades af församlingens åldrige kyrkoherde jämte ett fyratiotal andra röstberättigade. Vid röstningen segrade dock de förra med 2,056 röster uuder det att det vida större flertalet (45) endast hunno till 1,786.
Alltså har man lyckats få till stånd ett beslut att utskänkning af spritdrycker under kommande tre år fortfarande bör äga rum å hamnen.
Det fattade beslutet är så mycket sorgligare, som det stora flertalet i socknen är emot detsamma.

Vall, 7 Maj.
Såsom en tacksamhetsgärd för den tid han tjenstgjort inom Valls pastorat erhöll v. pastor J. A. Timander ett offer, då han sista söndagen predikade inom församlingen.

Gotlands Allehanda
Fredagen 10 Maj 1889
N:r 53

Bevillningsberedningarna

börja nu snart sina sammanträden:
Måndagen 13 Maj kl. 10 f.m. med Rone och Alfva pastorater å gamla värdshuset i Hemse. Onsdagen 15 Maj kl. 10 f.m., med Ejsata och Hablingbo pastorater i Hablingboj sockenstuga. Torsdagen 16 Maj kl. 10 f.m. med Hafdhem och Grötlingbo pastorater i Grötlingbo sockenstuga. Lördagen 18 Maj kl. 10 f.m. med Öja och Vamlingbo pastorater i Öja sockenstuga. : Måndagen 20 kl. 9 f.m.: Alskog och Garda pastoraters bev.-beredningsdistrikt i Kahlqvistska paviljongen å Kyrkeby i Etelhem; Tisdagen 21 kl. 9 f.m.: Burs och Närs bev.-beredningsdistrikt ho3 landtrukaren W. Åkerman Österlings i Stånga ; Onsdagen 22 kl. 9 f.m.: Fardhems och Lefvide pas oraters bev.-beredningsdistrikt å Burge gästgifvaregård i Lafvide ; Torsdagen 28 kl. 9 f.m.: Hejde och Klinte pastoraters bev.berednvingsdistikt hos enkefru L. Viberg å Bönders i Klinte; Fredagen 24 kl. 9 f.m.: Sanda och Eskelhems pastoraters bev,-beredniogadistrikt hos landtbrukaren A. J. Bergman Botvide i Sanda; Lördagen 25 kl. 10 f.m.: Stenkumla, Vall och Atlingbo pastoraters samt Visby södra landsförsamlings beredningedistrikt i Stenkumla skolhus.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 8 Maj 1889
N:r 52

Stor auktion å kreatur.

Genom upphörandet med arrendet i Valls prestgård låter landtbrukaren herr Olof Knudsen derstädes, genom frivillig auktion tisdagen den 30 April till den högstbjudonde försälja: ett par unga ston hvaral det ena är drägtigt, en uvghäst i andra året, 2 par unga goda diagnar 14 qvarter grofva, 5 st. goda mjölkkor, 35 lam med uvgar, alla af Cheviotras, 3:0c ungsvin af stor ras; ett större parti beredda kalfskinn, en slåttermaskin, eo skakviod, on sädesvält äfvensom ett större parti maskinrensadt uteädeskora m.m. m.m, som ej så noga uppräknas, Kände och fullt tillförlitlige inropare erbålla 4 månaders betalniogsanständ, icke kände betale kontant eller vid anfordran.
Tingstäde den 25 April 1889.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 26 April 1889
N:r 47

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Målet mellan fiskaren O. Toftén, Dyple i Tofta, kärande, och kapten J. Walferona, svarande, angående de, förut omnämda öfverseglade fisknäten förevar i dag ånyo. Käranden instälde sig personligen, svaranden genom notarien J. H. Bachér, hvilken påpekade att Klintehamn vid ifrågavarande tillfälle gått den inre utprickade farleden mellan Skarlakans grundet och land. Käranden genmälde att båtarne vid tillfället varis öfver 1/2 sjömil fran land, samt att om kapten W. gått endast 25 alnar för om Toftéas båt i st. för lika långt akter öfver, hade han gått klar näten, som ännu ej sjunkit.
Tre vittnen hördes, nämligen fiskarena Nils och Viktor Björkauder samt Oskar Nilsson.
Af deras berättelser, som voro i hufvudsak alldeles sammanstämmande, framgics, att vinden vid tilltället varit ostlig och hafvet nästan lugnt så att Klintehamn ej för vädrets skull behöft hålla så nära land. Fiskarbåtarne lågo i en linie utom en, men den var så långt norr öfver att den ej kunnat hindra kursens ändrande. Från Tottéas båt hade först vinkats med årorna, sedan med en mössa och slutligen Sskrikits jjatt näten, som ej voro fullt utlagda, änvu ej sjunkit 2 famnar, hvilket af kapten W. besvarats med avt »det har ingen nöd». Då ångaren tog fast i näten, drogs fiskarbåten ned med fören, så att fara för fiskarenas lif kuunat vara, om ej nätkelnorna sprungit. Kuntehamu ha Ia hatt så god plats att den kunnat ändra kursen 1/2 streck, då den gått klar. Maskiven hade stoppats först då ångaren var så nära båten att det ej tjenade till något, ty farten minskades ej. Tre nät hade blifvit alldeles förstörda; af det ena fans endast en stump qvar, af de två andra återstodo endast kelnaraa. Målet uppsköts.
Polisen Karlbom hade, som nämts, anmält muraren Johansson-Samuelsson, enär denne skulle vid ett visst tillfälle gifvit honom några mindre vackra tillmälen, som Karlbom ansåg, emedan han måst anmäla svaranden för en oljudsförseelse.
Idag hördes vittnen, som intygade att det i stället varit Karlbom, som begått hvad han tillvitat svaranden. För vittnens hörande å kärandesidan uppsköts målet.
Snattande pojkar. Till rådhusrätten hade instämts gossarne Karl Karlsson, son till arbetaren Karlsson hos fabrikör Cedergren, samt Ture Henning Ferdinand Nygren, 8 år, och Gustaf Adolf Pettersson, 11 år, jämte de separes föräldrar hustru Anna Maria Nygren och skomakaren Joh. Pettersson. Karl Karlsgon, instälde sig ej, såsom varande aflyttad från orten.
Nygren och Pettersson hade onsdagen 30 September med knif förstört målningen å ytterdörrarne till allmänna läroverkshuset, dagen derpå från korridoren tagit en kartbok, en psalmbok och ett ritbestick, samt vid ett annat tillfälle inne i handlanden Erikasous bod vid torget under biträdets frånvaro ur kassalådan tillgripit sammanlagdt 1 kr. 30 öresamt 3 portmonnäer. De erkände tillgreppen och dömdes till aga i hemmet, föräldrarne att ersätta skadan på dörrarne.

För ärekränkning hade i två särskilda mål hemmansägaren Lars Bandelin, Bomarfve i Vall, och O. Björkander instämt hemmansägarne T. Lindahl, Lönnbjers i Roma, och Johan Pettersson, Linhattei Vall. Saken gälde, att svarandena i en besvärshandling till k. m:ts befhde härstädes yttrat om ett af Bandelin och Björkegren, såsom godemän vid landtmäteriförrättning, utfärdadt intyg rörande bortflyttandet af några bygnader vid ett skifte, ej var öfverensstämmande med sanningen, och ej bedrande för någondera parten. Intyget hade uppgifvit att annan person verkstält bortflyttvingen än svarardena sade sig kunna bevisa.
Kärandena fattade detta yttrande i besvärsskriften såsom beskyllning för utgifvande af falskt bevis och fordrade hvar och en 200 kronors skadestånd af hvarje af svarardena jämte åtskillig ersättning i målet. Utslag afkunnnas 31 December.

Till en månads fängelse dömdes i dag af rådhusrätten bagaren J. N. Lindbom för grof vårdslöshet mot borgenärer.

Gotlands Allehanda
Måndagen 10 December 1888
N:r 99

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Skilsmässa begärde i har hustru Lotten Vikander från sin man sergeant J. P. Vikander. Kärandens ombud var sakföraren Stenmark; svaranden hade infunuit sig personligen. Stämningen innehöll, såsom grund för ansökan det stridiga förhållande som länge rådt makarne emellan och som ej trots såväl pastors som kyrkoråds varningar blifvit bättre. Hustru Vikander yrkade att få behålla hos sig makarnes två barn samt att Vikander skulle åläggas bidraga till deras uppehälle.
Svaranden: Då detta mål har ett visst sammanhang med ett mot min hustru vid Stockholms rådhusrätt anhängiggjordt af den art, att det måste behandlas inom slutna dörrar, får jag vördsamt anhålla, att så äfven sker med detta mål, enär jag nödgas framdraga omständigheter, som ej lämpa sig för en större allmänhet, Borgmästaren. Här kan endast komma i fråga att behandla målet i hvad detrör stämningen och den innehåller intet af den art, att svarandens anhållan kan bifallas, utan får svaranden hålla sig till hvad här är fråga om.
Svaranden: Hvad då oenigheten i äktenskapet angår, har min hustru under fyra års tid gång på gång under längre eller kortare tid mot mitt begifvaude öfvergifvit hem och familj och vistats dels i Norrköping och Oskarshamn, dels i Stockholm; huru hon der föfhållit sig, torde framgå af det ofvan nämda målet för äktenskapsbrott. Bland vänner och beskyddare har hon haft en som heter Sondell.
Borgmästaren: Detta hör ej alls hit.
Svaranden: Jag anser mig böra utreda orsakerna till oenigheten ; nog af, hon har varit tilltalad för sedlighetsbrott i Stockholm.
Käranden: Jag bestrider att hustru Vikander mot mannens vilja öfvergifvit honom; likaledes bestrider jag beskyllningen för äktenskapsbrott, enär hon af rådhusrätten blef frikänd, Svaranden: Ja, emedan hon visste att i detta fall fordras det två vittnen för fällande och hon var nog klok laga att inga sådana funnos. Föröfrigt får jag tillägga att stämningen här i detta mål ej är undertecknad af min hustru utan af hr Stenmark — nå det fäster iag mig egentligen icke vid — men hr Stenmark har stått i ett mycket intimt förhållande till henne.
Käranden: Jag yrkar ansvar å Vikander för detta påstående.
Svaranden: Jag ger gerna mitt samtycke till skilsmässan, endast beklagande att den ej kommit till stånd för länge sedan. Deremot bestrider jag yrkandet angående barnen; dem vill jag behålla och uppfostra till hederliga menniskor; likaledes bestrider jag allt understöd, ty min hustru har visat att hon kan förtjena mera än jag, som endast har 300 kronors lön.
Kärandeombudet visade nu officielt intyg på att svarandens inkomster nästlidet år uppgått till 1,055 kronor, men svaranden genmälde att han å sin sida, oaktadt han ej klagat, kunde visa att detta var för högt taxeradt; man hade beräknat extrainkomster som han aldrig haft. Käranden anhöll om uppskof för att visa, det hustrun ej mot mannens begifvande lemnat hemmet samt att oenigheten uppkommit genom Vikanders brutalitet. Han hade till och med slagit henne. Svaranden medgaf uppskofvet.

Målet mot bagare Lindbom förevar i dag ånyo. Svaranden bestred alla at käranden vid förra rättegångstillfället gjorda påståenden. Kärandeombudet hörde två vittnen på att Lindbom drifvit sin affär med legda bitriäden. Båda parterna öfverlemnade målet.
Utslag 10 December.

För förargelseväckande beteende och fylleri dömdes arbetskarlen Karl Gustafsson att böta 25 kronor.

För olaga utmätning hade i dag hemmansägarne Johan Hansson Alvide och Kristoffer Johansson Enbjänne i Hogrän instämt länsnotarien Donner och kamrer A. Odin. Saken var den att länsnotarien Donner låtit utmäta paviljongen i badhnsparken, hvilken Odin bebor, för en Odins skuld. Nu vore emellertid paviljongen kärandenas. Svaranden bestred att utmätningen kunde bli föremål för tvist, enär sökandena ej inom laga tid besvärat sig öfver utmätningen, som vunnit laga kraft. – Kärandeombudet begärde uppskof för Odins hörande, hvilket beviljades.

Till förmyndare för enkan Johanna Margareta Petterssons omyndiga dotter förordnade rådhusrätten i dag vaktmästaren O. Olsson.

Södra häradsrätten.
(Länsfängelset.) Ransakning hölls idag med häktade Erik Gustaf Andersson från Norra Meckleby på Öland. Den häktade sade sig vara född 13 November 1842, vistades hos sina fosterföräldrar farbrodern Erik Östenson, Sandby socken på Öland till han var 25 år, gifte sig 1868 med Maria Nilsdotter, med hvilken han har ett barn, födt 1871, blefi Oktober i år af Ölands södra mots häradsrätt dömd till ett års skilnad i äktenskapet för å hustrun öfvergånget våld, hade från åren 1874 flera gånger varit i Stockholm och der arbetat som murerihandtlangare, var första gången här på Gotland 1875 och arbetade då någon tid hos byggmästare Sjöström i Vall, Andra gången hitkom han 13 Oktober i år med ångaren Tjelvar cch begaf sig då utåt landsbygden för att söka arbete och kom så till Kronoholmen i Vestergarn der han några dagar arbetade; derefter hos Vahlgren Malmunde och kom så till Pehrsson, Valfva i Eskelhem, der han arbetade från 20 till den 28 Okt. På söndagen bortgick han, men återkom på måndagen, då något bättre klädd än förut. Under sin arbetstid hos Pehrsson hade han visat sig mindre arbetsduglig och blifvit tillsagd att gå sin väg. Ha dag hade han gått ifrån gården, då Pehrsson af andra blifvit ovbedd att se efter sin arbetskarl ty han gick ikring i bygden. Han hade då påträffats i en hage der han satt och skar sönder ett läderstycke som Pehrsson igenkände vara sitt. Lädret hade han tagit ur en bod dit han inkommit genom att med en sticka lyfta af närfveln. Dev 31 Oktober hade den tilltalade tagit en rock, som hängde i en kammare likaledes hos Pehrsson. Rocken hade han gömt i en halmstack och då personer sågo honom syssla der, gingo de till Pehrsson och omtalade detta. Denne fruktade att han skulle sätta eld på halmstacken emedan han hotat med sådant hvarför han eftersågs och träffades då i en hage med åtskilliga kläder i en säck, deribland den omtalade rocken som värderades till 4 kronor, och som dock Pehrsson återfått. För lädret, hvilket deck var skadat genom sönderskäring, fordrade Pehrsson ersättning med 2 kronor. Den häktade innehade vid häktningen 57 kr. 88 öre samt ett silfvercylinderur som han sade sig ha köpt i Visby. Före sin afresa till Gotland hade han sålt spanmål i Kalmar men ej för mer än omkring 25 kronor; deraf han dock köpt upp en del.
Målet uppsköts för prestbetygs anskaffande.

Norra häradsrätten.
Med för förfalskning häktade hemmansägarer K. J. P. Löfqvist, Hägvide i Lärbro, fortsattes i lördags inför norra häradsrätten ransakning rörande åtskilliga i sparbanker å landsbygden belånade, af L. förfalskade skuldsedlar. Dessa voro till antalet,5: en i Bunge sparbank å 400 kronor, en i Lärbro å 130 kr., samt4i Hangvar och Halls sparbank de senare å tillsammans 850 kronor. Sjelf har han på samtlige dessa förbindelser stått som låntagare, samt till borgensmän användt omväxlande följande namn: sjökapt. K. J. Löfqvist, Norrgårda, den häktades fader, sjökapt. G. A. Löfqvist, den häktades broder, hemmansägaren Job. Jak. Hellströn, Kännungs, hans svärfader, hemmansägaren M. Joh. Hellström, Ssigs, hans svåger, f. hemmansägaren J. P. Klintbom, Kyllej och hemmansägaren Ant. Stenberg, Längers, samtlige på ett undantag när bosatta i Hellvi. Alla förnokade bestämdt att de skrifvit sina namn eller gifvit L. löfte att teckna dem på dessa papper, med undantag af Klintbom (på Lärbroreversen), som icke med säkerhet kunde påminna sig förhållandet, men som medgaf att hans namn borde finnas på en af dessa förbindelser, såsom han trodde belånad i Kappelshamn. Funnes ingen sådan derstädes belånad, så vore namnteckningen på denna riktig.
Den tilltalade erkände, att han falskeligen skrifvit såväl samtlige borgesmännens namn, utom Klintboms, äfvensom alla vittnenas namn, med undantag af två, de der bevittnat hans eget. Sjelf :hade han deremot icke skrifvit någon af skuldsedlarne. Förfalskningen hade han, med användande af flere slags pennor, utfört dels i sitt hem, dels å Fårösund, der han tidtals uppehållit sig i egenskap af postförare. Den likhet, med hvilken namnen voro efterapade, förklarade han bero på att han haft äkta namnteckningar på äldre inlösta förbindelser att se efter. Att han haft någon medbrottsling förnekade han bestämdt.
Allmänna åklagaren kommissarien Smedberg yrkade ansvar å den tilltalade såväl för förfalskningarne som derför att att han uttagit och uppsåtligen undanhållit fem enskilda bankens och riksbankens utsända avisbref till borgensmänner, allt enligt 12 kap. 4 och 21 paragr. samt 22 kap. 10 och 22 paragr. Med hänsyn till den djerfhet, förfalskaren ådagalagt under många år, yrkades det strängaste ansvar lag stadgar.
Beträffande dessa avisbref förklarade L. att han haft sina gårdsmäns och grannars uppdrag att hämta deras post från Lärbro poststation samt att han dervid behållit, men ej förstört, sådana af honom lätt igenkända aviser från bankerna till personer, hvilkas namn han förfalskat. För närmare utredning af denna del af målet uppsköts ransakningen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 November 1888
N:r 93

Gotlands folkmängd

utgjorde samtidigt 52,065 personer, sedan den under år 1887 ytterligare minskats med 491 personer, d. ä. 0,93 proc. Denna minskning är visserligen relativt lägre än i Kalmar och Elfsborgs län, mea högre än i hvart och ett af de öfriga åtta länen, der folkmängdsminskning förekom under året.
Vid jämförelse med förhållandet under de närmast föregående åren visar sig, att minskningen af Gotlands folkmängd var under år 1887 högre än för hvartdera af åren 1883—1886, ehuru lägre än för 1880—-1882. Gotlands invånareantal har nämligen sedan 1879 minskats på följande sätt:

Folkmängden har sålunda under den tidrymd nämda uppgifter omfatta minskats med sammanlagdt 3,216 personer, hvilket haft till följd, att länets folkmängd numera ingår i rikets folkmängdssumma med endast 1,09 proc. i stället för 1,21 proc. vid 1879 års slot.
Ofvan anförda folkmängd vid slutet af &r 1887 fördelade sig med 45,315 inv.
på landsbygden och 6,750 inv. på Visby stad. Den förras befolkning hade under året minskats med 504, men den senares tillväxt med 13 personer.
Hvad de båda häraden beträffar, tedde sig förhållandet så, som nedanstående öfversigt närmare utvisar, hvarvid märkes, att folkmängden i Norra häradet minskades relativt mera än i det Södra.

De landskommuner, i hvilka folkmängden ökades under året, voro följande 28: Visby norra landskommun, Hejdeby, Barlingbo, Roma, Fole, Lokrume, Vallstena, Lummelunda, Hangvar, Bunge, Dalhem, Viklau, Guldrupe, Ardre, Anga, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hamra, Sundre, Hafdhem, Fide, Eke, Hemse, Fardhem, Gerum, När och Garda. I Väte var folkmängden lika som vid slutet af det näst föregående året, men i samtliga återstående landskommuner hade invånareantalet mer eller mindre nedgått.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.

Till ordförande i bevillningsberedningarne

för 1888 har länsstyrelsen utsett: för Visby stad kronofogdon Aug. Bokström, för Norra fögderiet kronofogden D. Callissendorff, för Visby Södra landsförsamling, Stenkumla, Vall, Atlingbo, Eskelhem, Sanda, Hejde, Klinte, Fardhem, Lefvide, Burs, När, Alskog och Garda pastorater häradsskrifvaren T. Bergman samt för Hafdhem, Grötlingbo, Öja, Vamlingbo, Habblingbo, Ejsta, Rone och Alfva pastorater kronolänsman J. A. Lindström.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 December 1887
N:r 101

Till kyrkoherde

i Valls och Hogräns församlingars pastorat har k. m:t utnämt kyrkoherden i Alskog M. S. Kolmodin.
Kyrkoherde K., som innehade första förslagsrummet, erhöll vid valet 471 röster, under det 2082 röster tillföllo 4:e profpäedikanten pastor Youngberg.

Gotlands Allehanda.
Måndagen 21 November 1887.
N:r 93.