Redovisning

öfver influtna gåfvor till »De sju små fiskarebarnen i Tofta», hvilka blefvo faderlösa genom olyckshändelsen den 20 Jan. 1883.
Öfverf. 3841:36.
Maria och Emelie 1:—; B. B. 0:46; J. A. Lindström1:—; C. A.S. 1:—; fiskare i Ljugarn 17:20; 3:ne syskon 2:—; C. 1—; Slite qvartettsångare 85:50; af kyrkoherden J. Svensson enl. 2:ne listor: den ena från Garda 19:75, den andra från Etelhem 13:76. Genom kyrkoherde R. Uddin från Sanda Sö Mästerby 57:—; O. Gardell, Övide 0:50; A. J. A. 0:50;L. T. J. 5:—; från Rosendal i Follingbo 12:—; onämd i Vestergarn 5:—; Genom kyrkovärden Alfred Bäckström, Krokstäde, insamladt i hans rote i Tofta 21:75; Genom fröken U. Gregersson insamladt i Hemse: Kapten Duse 3:—; L. D. 1:50; L. D. 1:50; G. Sabel 0:25; År L. 0:25; Viddin, Frigges, 0:50 G. Skogren 0:50; 0. H. 0:25; O. Johansson, Tjengdarfve, 1:—; Olof Jakobsson 0:50; Karl Johansson 0:50; Ingmansson, Tjengdarfve, 0:50; Lina Ingmansson 0:25: A. Lugren 0:25; O. P. Hulte 1:—; Ant. Hulte 1:—; Onämd 0:37; Lille Tomas 1—; Lille Karl 1:—; Ins. 0:50; Johan Johansson, Tjengdarfve, 0:50; J. N. J. 0:50; O. J. L. 0:50; S. J. A. 0:25; J. M. 0:25; H. H. 0:30; H. G. 1:—; O. A. L. 1:—7 A. 0. 0:25; J. 0:50; P. S. 0:25; J. L. Anna Cedergren 1:— ; J. N. 0:25; P. Jakobsson 1:—; J. Cedergren 1—; M. Cedergren 1:—; Albertina D. 0:25; T. Jakobsson 0:25; Laura P. 1:37; Maria Pettersson 0:25; Elisabet Mattsson 0:50; K. B. 3:—; Onämda personer från Hemse 1:—; Sjögren 0:50; Gardell, Bopparfve, 0:50; H. 0:25; J. L. R. 0:50; C. J. J. 0:50; O. K. Bin 1 Lille Gustaf 0:50; L. M. 0:50; C. J. 0:25; Viktor V—n 1:25 Pettersson, Bopparfve, 0:50; Cederberg 0:25; O. St. 0:25 E. P. 0:50; L. N. 0:25; J. B. 1:—; Karin K. 1:—; J. K. 1:—; Olson 0:25;
Ofverf. 637:07
Insamlingen fortgår.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Mars 1883
N:r 20

Skolläraren Alb. Lingström,

som 5 1/2 år tjenstgjort som lärare i Hemse, erhöll då han derstädes afslöt sin verksamhet för att emottaga ny plats vid Öfverum som minne af skolbarnen en kaffe: kanna af nysilfver, hvarjämte några vänner för honom anordnat en afskedsfest, då han erhöll en gräddkanna af nysilfver samt en kontant penningsumma.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Februari 1883
N:r 16

Södra häradsrätten.

Återvinning åt konkursbo, Det förut omnämda målet mellan sysslomännen i till Amerika afreste Henrik Olssons, Sigulds i Lye, konkurs och hemmansegaren Anton Berglund, Bjerges i Lye, förekom nu åter till behandling. Berglund skulle nämligen hafva kommit i besittning. af Olssons fasta egendom mot en af Olsson utgifven förbindelse å 5,000 kronor, som var i Berglunds ego och för hvilken O. ej skulle hafva erhållit någon valuta. Berglund förnekade på det bestämdaste detta förhållande och återtog nu sitt förut gifna medgifvande att återlemna egendomen mot den summa hau betalt för densamma.

Fordringsmål. Kontorsskrifvare Lagergren i Hemse har af värdshusidkare Miihrer och hans hustru yrkat utfå betalning för till dem under flere år levererade spritdrycker och vin. Härå hafva svarandena genmält, att sedan I November 1877 har fru Mihrer ej iklädt sig någon betalningsskyldighet för varorna, som levererats till hr M., hvarjämte de af L. uppgjorda räkningarne ej till fullo gillats af svarandeparten. Såsom fru M:s borgesmän för de erhållna varorna hafva Oskar Petterson, Odvalls, och enkan Amanda Jakobsson, Orleifs, tecknadt sig, hvadan käranden äfven instämt dessa.
Vid målets handläggning vid sistl. sammanträde anförde makarne Mührers ombud, urmakare Nordstedt, att rättens ordförande varit jäfvig behandla målet vid sistl. Oktobersammanträdet, emedan ordföranden då haft rättegång med en af parterna, hvarjämte ombudet i en längre skrift anförde många anmärkningar mot protokollet från målets senaste handläggning. Dessa besvarade ordföranden, hvarjämte rätten i sin helhet föfklarade sig vitsorda protokollets riktighet. Från kärandepartens sida hördes tvänne vittnen, hvilka intygade, att fru Mührer år 1879 mottagit af Lagergren levererade varor oeh yttrat, att de af L. levererade varorna voro för hennes räkning.
Svarandepartens ombud framstälde förfrågan till vittnena, om de ej ansågo sig jäfviga och om de ej hade kunskap om hvad S. F. K. betydde, hvilka bokstäfver funnos på en del räkningar mellan Lagergren och Mührers, hvilka frågor med nej besvarades, Käranden upplyste, att dessa bokstäfver betydde Sprit-Försäljnings-Kompani, men att vittnena ej haft någon del i hans affärer med Mührers. Svarandena begärde uppskof för ett vittnes hörande. Yttrande i målet afgifves vid Majsammanträdet.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 Januari 1883
N:r 8

Ytterligare en veterinär

på Gotland beslöt husbållningssällskapet göra framställning om till k. m:ts befallningshafvande. I den öfverläggning, som föregick beslutet, yttrade sig:
Sekreterare Gustafson: år 1878 gjorde k. m:t befallningsh. framställning till lands tinget, att tinget måtte ingå till regeringen med hemställan om ett anslag af 750 kronor till aflöning af ytterligare en veterinär på Gotland på vilkor att landstinget bidroge med samma belopp. Förslaget föll då med 8 röster mot 16. Nu vore kanske tid att åter taga upp frågan och anhålla, att länsstyrelsen måtte förnya sin framställning. Särskildt vore norra delen af ön i behof af veterinär. Och för kreatursförsäkringsbolaget vore saken af vigt, enär många djuregare förklarat sig hindrade att inträda af den anledning, att det vore förenadt med sådan svårighet att fylla bestämmelsen om att anlita veterinär, när kreaturen sjuknade.
Landtbr. Pettersson, Liffride: landstin gets tillgångar vore rätt begränsade. Inga flere veterinärer behöfliga än en i Visby och en i Hemse. Möjligen skulle, om något behof förefunnes, veterinärernas af landstinget bekostade rundresor kunna utsträckas.
Dir. Gardell: två kunna icke fyllubehofvet. Skall allmogen hämta veterinär 4 till 5 mil, så föredrager man att sköta sina kreatur sjelf eller anlita kloka gubbar. Norra delen af ön vore mest i behof af djurläkare.
Landtbr. Larsson, Skäggs: Veterinärerna här på Gotland hafva i allmänhet mycket litet att göra. Måtte bero på att allmänheten ännu icke lärt sig att använda dem. Sällskapet borde i denna fråga icke vidtaga någon åtgärd.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 December 1882
N:r 102

Auktion i Hemse.

I anseende till förestående flyttning från landet, låter folkskolläraren hr Alb, Lingström i Hemse genom offentlig, frivillig auktion, som förrättas i Hemse skolhus, tredjedagjul, onsdagen den 27:de dennes tr. kl. 10 f. m., till den högstbjudande försälja nästan all sin lösa egendom bestående af: Silfver, Nytilfver, Malm, Messing, Koppar, Blecksaker, Jern och Träsaker af många slag; Ppolerade och oljemålade Möbler; Sängkläder och Linne;.en Fiol samt ett stort parti böcker at olika innebåll m. m. som jag ej anser behöfligt att här uppräkna, — Af mig såsom vederhäftige ansedde inropare, lemnas anstånd med betalningen till den 1 Oktober nästa år.
Alfva & Gudings den 18 December 1882.
Efter anmodan,
AND:S MAGN:S ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 December 1882
N:r 102

Gotlands skarpskytte- och jägaregille

hade igår sitt årssammanträde, som var besökt af ett tiotal civile och etttjugutal militäre ledamöter. Förhandlingarne leddes af gillets ordförande, öfverste Ernst v. Vegesack.
Den af gillets sekreterare, doktor L. Kolmolin afgifna och föredragna årsberättelsen meddelade bland annat, att af riksdagens årsanslag till skarpskytteföreningarne inom riket ett belopp af 1000 kronor stält till gillets förfogande, hvilka medel använts till pris vid kompaniernas och gillets täflingsskjutningar; att äfven under innevarande år planteringar verkstälts vid gillets skjutbana och platsen deromkring, men att resultaten af dessa planteringar på grund af den magra jordmånen och mindre gynsamma väderleksförhållanden icke blifvit så tillfredsställande som önskligt varit; att det dock icke vore skäl att helt och hållet öfvergifva den vackra tanken att på ett värdigt sått pryda och göra denna plats inbjudande, isynnerhet då den syntes vara den enda i stadens närhet befintliga, som vore lämplig för anställandet af dessa skyttefester, hvilka härstädes redan i flere årtionden med förkärlek allmänt omfattats; att tillgången & villebråd torde kunna sägas hafva under innevarande år varit något bättre än under de närmast föregående åren, Åtminstone hvad hare beträffade, samt att angående rapphönskullarne hugnande underrättelser ingått från flere håll.
Af revisionsberättelsen visade sig gillets ekonomiska ställning för innevarande år sålunda:
Behållning från 1881 kr. 1,958:78
Inkomster för 1882 kr. 482:-
Summa kr. 2,440:78

Årets utgifter hafva uppgått till 511 kronor, hvadan en behållning till år 1883 af 1,929 kronor 78 öre förfinnes.
Inkomsterna hafva understigit utgifterna med 29 kronor, beroende hufvudsakligen derpå att 48 kronor 83 öre användts till inköp af sex par rapphöns och 104 kronor 92 öre till plantering å skjutbanan.Under året hafva premier utbetalts för 220 räfvar med 572 kroner 50 öre,
för 8 örnar med 16 kronor,
för 116 dufhökar med 116 kronor,
för 83 sparfhökar med 45 kronor 50 öre,
för 2,040 kråkor med 204 kronor,

hvilka medel utgått af det anslag å 1,000 kronor, som landstinget stält till gillets förfogande.
Enligt från kompanierna inkomna års berättelser om skytteförbundens verksamhet hafva följande blifvit för segerskyttar förklarade:

Till gillets vice ordförande omvaldes jägmästare Sylvan med major Ihre och öfverstelöjtnant Gahne som ersättare. Kapten Hedenblad, styckjunkare Visselgren, bryggare Vedin och handlande G. Klintberg utsågos ånyo till ledamöter i styrelsen, hvarjämte landshöfding Horn nyvaldeg till medlem i densamma. Doktor L. Kolmodin, major Törnqvist och kapten Lindström. utsågos ånyo till sekreterare, skattmästare och rustmästare, samt kaptenerna Gyllenhammer, Kruse och Aspegren till granskare med major Carlstedt som ersättare.
Till ledamöter i gillet invaldes kapten von Holten, doktor A. Goös, vik. adjunkt Sandberg, löjtnant Ekstedt, underlöjtnanterna Schenström, Köhler och Löfvenberg, från krigsskolan utexaminerade eleverna Söderberg, Reijhman och Bolin, samt handlandena Vickman, Schenholm, Karl Lundin och Martin.
Gillet godkände följande af styrelsen väckta förslag: att samma premier för dödade rofdjurssom under föregående år skulle utdelas, nämligen kr. 2:50 för räf, 1:00 för dufhök och 0:10 för kråka; att ett anslag af 100 kronor skulle utgå till planteringar vid gillets skjutbana; att de personer eller sällskap, åt hvilka skjutbanan öppnades, skulle erlägga en afgift af 1 krona för hvarje gång skjutbanan af dem begagnades (detta beslut efter votering med 11 röster mot 7); samt att täfling om gillets medalj skulle ega rum vid nästa prisskjutning.
Ordföranden omnämde vidare, att landstinget äfven för år 1883 anslagit 1000 kronor till premier för dödade rofdjur, samt att man hade förhoppning att af regeringen äfven för nästa år erhålla det sedvanliga anslaget till skjutskicklighetens främjande.
Ledamöterna samlades efter samman trädets slut kring en bål.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 December 1882
N:r 96

Väghinder.

En bro å vägen mellan Linde kyrka och Hägvalds gård i samma socken kommer 16 och 17 dennes att om läggas, under hvilka dagar landsvägen genom Hemse och s. k. Linde qvior i stället kan begagnas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 November 1882
N:r 90

Frivilliga auktioner.

Utan att uppräkna de af mig förlidet och innevarande år förrättade frivilliga auktioner, hvilka alla förfalla till betalning den 1 instundande Oktober, får jag härigenom anpmana alla dem, som veta sig vara skyldige för auktionsinrop, att å någotdera af här nedan bestämda uppbördsställen vara mig till mötes, för erläggande af fullständig liqvid nämligen:
måndagen den 2 Oktober kl. 12 på dagen å Burge gästgifvaregård i Lefvide;
tisdagen den 3:dje d:o kl. 4 e. m. å värdshuset i Hemse;
onsdagen den 4 d:o kl. 9 f. m. vid Spenarfve i Hafdhem; 8 d. kl. 4 e. m. vid Davide i Rone;
torsdagen den 5 d:o kl. 10 f. m. vid Mölner i Väte; .
lördagen den 7 d:o kl. 11 f. m. vid Norrgårda i Hamra;
måndagen den 9 d:o kl. 4 e. m, i Ejsta skolhus;
tisdagen den 10 d:o kl. 9 f. m. i Linde; och s. d. kl. 4 e. m. hemma å mitt kontor.
De inropare, som försumma att på nu utsatta dagar och ställen infinna sig med fullständig liqvid, få underkasta sig obehaget af utmätning för medlens uttagande.
Alfva och Gudings den 16 Sept. 1882.
AND:S MAGN:S ENEMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 September 1882
N:r 76

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
För försummad renhållning i gården nr 53 i Strandrotens första qvarter dömdes ölförsäljaren Fredrik Andersson att böta tio kronor.

För förseelse mot bygnadsstadgan var arbetaren Mårten Larsson åtalad af allmänna åklagaren på grund af angifvelse från bygnadsnämden. Larsson ansåg sig ej hafva gjort sig skyldig till någon förseelse, enär han endast reparerat, ej nybygt, en stallbygnad. För målets närmare utredning erhölls uppskof samt ålades Larsson att vid tio kronors vite komma tillstädes vid dess nästkommande handläggning.

Olofligt tillgrepp. Arbetaren vid härvarande hamnbygnad Karl Johan Hedenberg, som 19:de sistl. Augusti i en ölstuga här i staden tillgripit ett par skodon, värderade till fem kronor, var härför åtalad af allmänna åklagaren. Då Hedenberg igår vid 10-tiden på f.m. infaun sig i rättens förmak, hade han förplägat sig med ett så grundligt rus, att han måste nedföras i vaktkontoret, der han i närmare fem timmar fick sofva ruset af sig, för att kuona uppträda inför domstolen. Utan att visa det minsta tecken till ånger vare sig öfver tillgreppet eller det grundliga ruset erkände han sitt brott. För tillgreppet dömdes han att böta 30 kronor och för fylleri i rättens förmak till tio kronors böter. Hans moder, enkan Elisabet Hedenberg i Vesterhejde fäldes till fem kronors böter, emedan hon haft vetskap om och sökt dölja brottet.

— Med f. båtsmannen K. P. A. Pettersson (»Fulltupp») hölls ånyo förhör för det af honom förut omnämda tillgreppet af en rock. Äunu hade det ej lyckats att få hans föregående öden fullständigt utredda, hvarför målet uppsköts till 18:de dennes, då han ålades att vid hämtnings påföljd komma tillstädes.

För olaga handel var ryske undersåten Levysvhn instämd af åklagaren, men fann för godt att nu liksom förra gången lysa genom sin frånvaro. Han fäldes för uteblifvandet att böta tio kronor samt ålades vid tjugu kronors vite att infinna sig vid målets nästkommande behandling.

För olaga utskänkning af maltdrycker fäldes Karolina Salmberg att böta tjugu kronor.

I målet angående forsling af spillning i otätt fordon mellan allmänna åklagaren samt smeden K. A. Sandberg och drängen Karl Pettersson hördes igår ett vittne, på grund af hvars berättelse åklagaren afstod från åtalet mot Pettersson, men vidhöll sitt ansvarsyrkande å Sandberg. Målet, från hvilket Pettersson blef skild, uppsköts.

För försäljning af vattenmängd mjölk hade åklagaren instämt pigan Charlotta Ekvall, hvilken tjenstgör såsom mjölkbud hos inspektor Knudsen å Suderbys i Vesterhejde. Enär inga omständigheter förekommit, som tala för Knudsens delaktighet i bedrägeriet, afstod åklagaren från ansvarsyrkande å denne samt öfverlemnade målet till rättens pröfning under yrkande om ansvar å Ekvall.

Otrohet i äktenskap. I det ruskiga, förut omnämda målet mellan :f. husbonden L. P. Jakobsson och hans hustru Maria Josefina Jakobsson, född Malmsten, hvilken skulle hafva stått i brottsligt förhållande till skräddare J. S. Sandelin (hvars hustru vårdas å härvarande hospital), hördes igår ytterligare flere vittnen, hvilkas berättelser innehöllo åtskilligt graverande för svarandena, Målet öfverlemnades å ömse sidor under yrkande om ansvar och ersättning.

Södra häradsrätten.
För att hafva bortkört en yngling ur sin tjenst var Nils Nilsson, Fie i Lau, åtalad af ynglingens förmyndare Petter Höglund, Mikels i När, Nilsson förnekade på det bestämdaste, att ban bortkört ynglingen och var högligen förbittrad öfver åtalet, som han ansåg vara en skandal; Genom vittnen styrktes, att Nilsson, då ynglingens moder anhållit att få hem sin son å hans faders begrafoingsdag, höjt sin hand och bedt tjenaren gå sin väg. Följande dag aflägsnade sig också ynglingen och tog sedan tjenst hos aunan person. För närmare utredning uppsköts målet.

Ärekränkningsmål. Olof Petter Olofsson, Hemmor i När, yrkade ansvar å Lars Larsson dersammastädes, emedan L. skulle hafva yttrat, att honom tillhöriga tio kronor blifvit i Olofssons bostad bortstulna. Efter en stunds tvekan förklarade Larsson, att han väl af misstag kommit att yttra några dylika ord.
Utslag vid annat sammanträde.
— Samme Lars Larsson var likaledes instämd af Lars Jönsson, Hemmor i När, emedan han skulle hafva beskylt Jönsson, att hafva tillnarrat sig eller stulit det hemman J. eger, hvarjämte han betecknat J:s hustru med åtskilliga grofva namn. Larsson medgaf, att han i förhastande gjort Jönsson och hans hustru dessa beskyllningar. Målet öfvevlemnades af båda parterna, samt afkunnas dom vid ett följande sammanträde,

Undanhållande af arf. Fru Emma Bäckstadius i Visby hade instämt enkefru Johanna Vestberg i Vestergarn med yrkande, att den sistnämda måtte åläggas att hålla nytt arfskifte efter en deras anhörig, emedån hon i det förut upprättade arfskiftet ej upptagit ett par fastigheter, af hvilka fru Bäckstadius genom testamente blifvit tillförsäkrad en del. Oaktadt flere stämningar har enkefru V. ej kunnat förmås att låta upprätta en ny, riktig bouppteckning; anmärkningsvärdt är derjämte, att enkefru V. med ed besvurit riktigheten af den gamla bouppteckningen. Häradsrätten ålade nu enkefru V. att på viss utsatt dag låta upprätta ny fullständig bouppteckning, hvarigenom fru B. måtte blifva i tillfälle att få sitt rättmätiga arf sig tillskiftadt. Fru Bäckstadius\’, i bouppteckningen ej upptagna, fastigheter hafva emellertid nu genom köp öfvergått till annan person.

Ett ruskigt mål, som utvisar den största slapphet i moraliskt afseende, förekom mellan frånskilda hustrun Anna Johansson, Lilla Homa i Stenkumla, kärande, och hennes förre svärfader husbonden J. P. Sandelius i Stenkumla, svarande. Förhållandet är, att Anna J., som för några år sedan ingick äktenskap med svarandens son Frans Johansson, i äktenskapet medförde en hemgift af omkring tretton tusen kronor; att de emellertid blifvit skilda åt, dock först sedan största delen af hustruns förmögenhet blifvit sköflad. Änskönt detta har Sandelius uppträdt och fordrat, att Anna J. skall-betala honom omkring 800 kronor, hvilka han säger sig hafva utgifvit för sin sons och \’hennes räkning; denna förmenta fordran yrkade nu Avna Johanna måtte förklaras ogiltig, enär hon förlorat nästan hela sin förmögenhet på Sandelius och hans son.
Ett vittne hördes och berättade, att Sandelius och hans son en natt legat och samspråkat med hvarandra, hvarvid fadren yttrat, att man gerna hade kunnat fordrat en ännu större summa, så hade man fått »kapa till sig» litet mer; härpå svarade Sandelius, att om han sagt något dylikt, hade det skett i drömmen. För närmare utredning blef målet uppskjutet.

Ersättning fordrade Lars Larsson, Hemmor i När, af Johan Hallander derstädes, emedan den sistnämdes kreatur varit inne på hans egor och anstält åtskillig förödelse. För utredning af saken, om hvilken de båda parterna tvistade med stor hetta, uppsköts målet till annat sammanträde, då svaranden förpliktades att vid femton kronors vite infinna sig.

För våld och oqvädingsord mot båtsmanshustrun Maria Höggren i Alfva var bonden Tomas Petter Löfgren åtalad. Genom vittnen styrktes, att Löfgren oqvädat hustru Höggren samt att parterna utkommit från Höggrens bostad, hvarvid hustru H. var blodig och sade sig hafva blifvit misshandlad af Lörtgren. Svaranden, som ej behagat infinna sig, fäldes att böta för uteblifvande samt förpliktades att vid tjugufem kronors vite infinna sig, då målet nästa gång förekommer.

För olofligt tillgrepp af en jernstör yrkade arbotaren Johan Johansson, Bopparfve i Hemse, ansvar å snickare Johan Bergström i Hemse. Svaranden sade sig ej hafva tillgripit jernstören, som endast blifvit lånad vid ett tillfälle, Johansson, som ännu ej återfått stören, begärde och erhöll uppskot för förebringande af bevisning, att Bergström olofligen tillegnat sig jernstören,

En tröja och ett par byxor yrkade drängen August Pettersson i Hemse att återfå af handlanden Johan Bokström, hvilken skulle hafva fråntagit Pettersson dessa persedlar, då P. lemnade sin tjenst hos Bokström. Svaranden Bokström, som var frånvarande, fäldes till böter för uteblifvande samt ålades att vid femton kronors vite komma till städes vid målets nästkommande handläggning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 12 September 1882
N:r 73

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
Dalhemsmålet.

I förgår handlade norra häradstätten ånyo målet angående sista prestvalet i Dalhem. Sedan åklagaren afstått från yrkande om ansvar å P. Pettersson, Harstäde, L. J. Eklund, Dune, J. Stenbom, Binge och K. Hagström, Dalbo, hvilka af de vid valet vinnande angifvits till åtal, samt å P. Hellgren, Tale, som angifvits af det tappande partiet, hördes de båda förstnämde som vittnen och berättade hufvudsakligen, att under tiden närmast före valet rykte varit gängse i pastoratet, att tredje profpredikanten vore benägen för dryckenskap, samt särskildt att tilltalade hemmansegaren O. N. Höggren, Halvede, fällt yttranden, som skulle kunna anses innebära ett utspridande af detta rykte.
På begäran af åkl. uppsköts målet till andra rättegångsdagen af nästa sammanträde, då Höggren ålades att infinna sig personligen, ej genom ombud.

Södra häradsrätten.
Hösttingets första sammanträde, som tog sin början i måndags och slöts i förgår vid middagstiden, var synnerligen rikt både på mål och åhörare.

För skogsåverkan å Alfva kyrkoherdeboställe var dess innehafvare, kyrkoherden Karl Lange åtalad af allmänna åklagaren på grund. af skriftlig angifvelse från 25 af pastoratets jordegare. Angifvelseskrifton innehöll, att kyrkoherde Lange låtit nedhugga ett större å prestgården stående valnötsträd, och sålt virket deraf; att han af boställets skog uppbygt ett tröskverkshus i stället för ett år 1875 nedbrunnet, för hvilket han uppburit 500 kronor i brandskadeersättning ; att han uppbygt egna bygnader af boställets skog, hvilken han äfven användt till hägnader af egna egor; att han försålt kastved m. m, huggen å boställsskogen, af hvilken hans egna arbetare erhållit sin del för åt honom utfördt enskildt arbete ; att han afyttrat afklappadt löf å bostället mot betalning ; att han, oaktadt han genom öfverenskommelse med sina pastoratsbot förbundit sig att sjelf bekosta uppförandet af hägnader, hvarför han särskildt uppburit en tunna spanmål årligen, dock användt boställets hårdt åtgångna skog härtill o. s. v.
Den åtalade, biträdd irättegången aftingsskrifvaren V. Broström, erkände, att han för 18 år sedan låtit nedhugga det ofvannämda valnötsträdet, som åsattes ett värde af trettio kronor; angående virket till tröskverksbygnaden ansåg han sig hafva varit berättigad att dertill begagna boställets skog ; erkände att han användt plankor och bräder till den bygnad, hvari han inflyttade efter pastorsboställets brand, hvartill han förklarade sig vara befogad ; förnekadesatt han till egna hägnader begagnat boställsskogen; medgaf sig hafva sålt några kastar ved och hassel samt en tunna tjära; erkände äfvenledes, att han låtit andra personer verkställa löfklappning, för hvilket han erhållit betalning. Slutligen bestred kyrkoherden L. all ersättningsskyldighet för den skog, som användts före 1872, samt ansvarsskyldighet för de förseelser i ifrågavarande fall, hvilka begåtts före 1880, emedan preskriptionstid här kunde åberopas.
En mindre del af förseelserna hade egt rum under de två senaste åren. Af åklagaren inkallade tjugu vittnen samt de 25 angifvarne fordrade samtlige ersättning för sin närvaro, hvilken ersättning åklagaren yrkade, att dena tilltalade måtte förpliktigas utgifva, hvarjämte åklagaren öfverlemnade målet till dom med yrkande af svarandens fällande till ansvar för den begångna olagliga skogsåverkan och att svarande måtte åläggas ersätta skogens värde med omkring 200 kronor.
Doktor A. J. Lyth, hvilken uppträdde såsom ombud för domkapitlet, öfverlemnade likaledes målet till domstolens pröfoing under uttalande af beklagande, att svaranden låtit sig komma dylika förseelser till last, hvilka dock kanske mest härledt sig af slarfoch oförsigtighet; framhöll vidare att ett dylikt åtal aldrig kunde ega rum, om ett godt förhållande vore rådande mellan presten och hans församliugsmedlemmar, hvilka senare dock framstält allt för minutiösa anklagelsepunkter; ansåg att den tilltalade varit i sin fulla rätt, då han, sedan eldsvåda härjat hans boställe, begagnat en del virke från pastoratets skog för att dermed skydda sig för köld i sin nya tillfälliga bostad, samt att svaranden äfvenledes varit berättigad lemna ved åt klockaren, som bodde å boställets grund.
Utslag i målet faller tredje sammanträdets första dag.

Ersättning yrkade smeden Nils Karlsson af kyrkoherden i Levide L. Bolin, hvars hästar inkommit på en Karlsson tillhörig rågåker, der de anstält en svår förödelse. Åhörda vittnen styrkte åtalet till fullo. Skriftligt svar aflemnades af Bolins ombud, i hvilket svar Bolin förklarade sig vara villig ingå förlikning, som han förut sade sig hafva erbjudit käranden. Målet uppsköts samt ålades Bolin att vid 15 kronors vite antingen personligen eller genpm befallmäktigadt ombud komma till städes vid målets nästkommande handläggning.

För jagt under förbjuden tid var arbetaren Isak Svensson i Hemse åtalad af kronolänaman Svallingson. Svaranden erkände, att han 1 sistl. Mars skjutit en hare. Dom faller vid tredje sammanträdet.

Konkursansökan å barnmorskan Anna Söderholm i När inlemnades af handlanden Emil Krokstedt i När. Enär Söderholm under målets handläggning lyckades erhålla borgen för sin skuld hos Krokstedt, blef ansökan återkallad.

För olofligt tillgrepp af varor i handlanden Krokstedts salubod var ofvannämda Söderholm åtalad. Svaranden nekade till anklagelsen, men genom vittnen styrktes, att hon trots handelsbokhållarens förbud tagit varorna och aflägsnat sig; hon ville nämligen få varorna på kredit, hvilket blifvit henne förvägradt. Käranden yrkade ansvar å Söderholm samt ersättning för varorna med 2 kronor 59 öre.
Målet uppsköts emellertid, emedan svaranden önskade få vittnen hörda.

Återvinning af konkursbo. Sysslomännen i hemmansegaren Gustaf Anderssons, Munsarfve i Hejde, konkurs yrkade, att hemmansegaren A. Karlsson i Tofta måtte förpliktigas till konkursboet återlemna en del lösegendom, som han af Andersson skulle hafva tillhandlat sig samma natt A. afreste från orten. Målet uppsköts för närmare utredning samt ålades Karlsson vid 15 kronors vite att tillstädeskomma vid dess nästkommande behandling.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 September 1882
N:r 72