Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Hejde
Hejde socken ligger öster om Klintehamn. Gårdsnamn: Dans, Ekeskogs, Forse, Gervalds, Hajdgårde, Häglajvs, Kauparve, Krämplause, Kvie, Kyrksmiss, Löves, Medebys, Munsarve, Prästgården, Rågåkre, Sigsarve, Simunde, Skogs, Smiss, Stenstugu, Tass, Tipsarve, Väntinge.
har i dag haft sitt ord. årsmöte å I. O. G. T:s lokal vid Södra Murgatan under ledning av folkskollärare R. Dahlgren, Stånga. Därvid föredrogos vederbörliga berättelser och ansvarsfrihet beviljades. Av styrelseberätelsen framgick bl. a., att inom länsförbundets 8 lokalavdelningar under året hållits 16 möten och instruktionskurser. Som förbundets instruktör vid kurserna har hr Hilding Didriksson tjänstgjort. Hösten 1936 invintrades av förbundets medlemmar 1,150 bisamhällen, därav 1,062 i ramkupor och 88 i halmkupor. Årets rapporterade honungsskörd utgör 18,098 kg. Förbundets medlemsantal utgjorde vid årsskiftet 165, ökning 12. Till styrelseledamöter omvaldes hrr Joel Sundahl, Hejde, A. Magnusson, Stenkumla, R. Höglund, Eksta, Karl Olofsson, Magnuse i Väte, och R. Dahlgren, Stånga. Suppleanter blevo också som förut hrr M. A. Olofsson, Visby, och J. F. Karlsson, Othem. Även revisorerna, hrr Edvin Carlsson och A. Rohnström, Visby, jämte suppleanten hr E. Eriksson, Lyckås, omvaldes. Till ombud vid riksförbundets möte utsågs hr Karl Olofsson, Väte, samt till länsinstruktör hr H. Didriksson, Stånga. Förbundets sommarmöte skulle förläggas till Sandhamn i Fröjel och anordnas såsom en utflykt. Efter det föredragningslisten genomgåtts dryftades bl. a. yngelrötan och åtgärder för dess bekämpande.
Gotlands Allehanda Lördagen den 20 februari 1937 N:r 42
HEJDE, 10 febr. Hejde friförsamling höll sitt årsmöte på söndagens eftermiddag under lantbr. Th. Lindgrens ledning. Till församlingsstyrelse valdes Th. Lindgren, O. Jakobsson, G. Hägg och Per Johansson. Revisorer blevo Linda Nilsson och Emil Samuelsson, församlingsföreståndare pastor Themnér, söndagsskolförest. Linda Nilsson samt syföreningsledarinnor Ruth Lindgren, Linda Nilsson och Helga Jakobsson. Mötet avslöts med sång och bön.
Gotlands Allehanda Fredagen den 12 februari 1937 N:r 35
Distriktsmöte hölls i går i kommunalrummet i Klintehamn under ordförandeskap av hr Ivar Hoppe, Valla. Såsom representanter för Andelsslakteriet närvoro direktör Edv. Wahlgren och hr J. D. Mattsson, Hejde. Till ortsombud utsågos därvid följande personer, nämligen för Eksta Lars Jacobsson, Bopparve, med Emil Jacobsson, Hägur, som suppleant, för Klinte I. Hoppe, suppleant R. Smith, Sicklings, för Fröjd L. Larsson, Alstäde, suppleant O. Pettersson, Alstäde, för Hejde O. A. Åkerbäck, Tass, suppleant H. Pettersson, Sixarve, för Väte Edv. Thunegard, Tuna, suppleant K. Olofsson, Magnhuse, för Mästerby R. Ekedahl, Sallmunds, suppleant Edv. Wallin, Myra, för Sanda K. M. Pettersson, Ganne, suppleant Arthur Johansson, Bäckstäde, för Västergarn Gunnar Lyberg, Halls, suppleant J. Stenberg, Ammor, för Levide Arthur Jakobsson, Alskute, suppleant Hj. Ahlin, Tungelbos, för Gerum Arthur Jacobsson, Gervalds, suppleant Gust. Sjöberg, Ejmunde, för Sproge Emil Norrby, Snoder, suppleant Herman Mattsson, Mattsarve. Frågan angående åtgärder mot försäljning av slaktdjur under sken av livdjurshandel dryftades, och sedan dir. Wahlgren redogjort för ett kommittéförslag, enligt vilket stadgeändring icke skulle vidtagas utan i stället varje medlem, som sålde livdjur till andra än föreningsmedlymmar, skulle på blankett, som skulle finnas hos ortsombuden, anmäla försålda livdjur. Mötet uttalade sig också för att rekommendera detta förslag vid, kommande föreningsstämma.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 10 februari 1937 N:r 33
i Träkumla valdes i går den i tredje förslagsrummet uppförde vikarierande läraren på platsen Nils Åkerbäck, Hejde, som vid valet erhöll 70 röster. Den i första förslagsrummet uppförde folkskolläraren Johannes Utas, Frösön, erhöll 9 röster och den i andra förslagsrummet uppförde folkskolläraren Lönnve, Silverdalen, 3 röster.
Gotlands Allehanda Onsdagen 30 December 1936 Nr 303
firas nyårsaftonen mellan slöjdskoleföreståndaren Carl Åkesson och sjuksköterskan fröken Astrid Karlsson härstädes. Vigseln förrättas i Hejde kyrka av dr Kjellander, varefter middag gives i hemmet i Visby för den närmaste släkt- och vänkretsen.
Gotlands Allehanda Måndagen 28 December 1936 Nr 301
HEJDE, 20 dec. Ett ståtligt bröllop firades på lördagen i Hejde, då hemmansägaren Henning Ahlin, Simunde, sammanvigdes med fröken Maja Österdahl, Tippsarve. Brudgummens och brudens följen sammanträffade i folkskolan och därefter ägde vigseln rum i Hejde kyrka. Vigselförrättare var dr J. A. Kjellander, vilken även ef ter vigseln i ett vackert tal riktade sig till brudparet. Folkskollärare Joel Sundahl sjöng i kyrkan ”I himlar, sjungen”. Som bruttbonde tjänstgjorde lantbr. K. J. Ahlin, Vall, och som bruttöverska fru Hildur Ahlin, Levids, Brudparet uppvaktades av följande par marskalker och tärnor: Ivan Oaterdahl—Ingrid Olofsson, Sven-Otto Österdahl—Inga-Maj Ahlin, Bror-Willy Hederfeld—Dagmar Wedin, Karl-Axel Ilederfeld—Marianne Wedin, Karl Wetterlund—Ceeilla Olofsson samt Gerhard Olofsson—Berta Klint. Brudnäbb voro Ulla Georgsson och Kerstin Ahlin. Efter vigseln ställdes färden till Hem» hotell, dar brudens moder gav middag för ett stort antal inbjudna gäster och en synnerligen trevlig bröllopsfest ägde rum, På söndagen var hemkomstfest vid Simunde, där de unga tu komma att bosätta sig.
Gotlands Allehanda Måndagen 21 December 1936 Nr 297
HEJDE, 19 dec. Ordinarie kommunalsumma hölls på fredagen undergod tillslutning av sockenbor och med folkskollärare Joel Sundahl som ordförande. Vid stämman förekommo åtskilliga val. Till ledamöter i taxeringsnämden valdes sålunda med slutna sedlar Henrik Pettersson, Sigsarve, med 15 röster, och Einar Nilsson, Muntsarve, med 14 röster, båda omvalda, samt Th, Lindgren, Forsa, med 7 röster, nyvald. Suppleanter blevo de, som kommo närmast i röstetal, nämligen Vilh. Hederfild, Tipplarve, folkskollärare Joel Sundahl samt Artur Johansson, Smiss. Arvodet för ledamöterna bestämdes till 5 kr. pr dag. Till revisorer för kommunens räkenskapar valdes Joh:s Markusson, Skogs, och mejeristen O. Svedberg med handl. Thor Lawergren och D, Jonsson, Eke-skogs, som suppleanter. I fattigvårdsstyrelsen återvaldes till ordförande O. Kvarnstedt, Väntinge, till vilken stämman uttalade sitt tack, för att han ännu en gång ställde sig till förfogande på denna post, vilken han beklätt under en, mycket lång följd av år, till vice ordförande Arvid Björkqvist, Dahns, och till ledamöter Alrik Wetterlund, Ekeskogs, Elof Löfgren, Stenstu, och Gustaf Åkerman, Hägleips. I pensionsnamden omvaldes Valter Pettersson, Muntsurve, och fru Helga Paulin, Kvie, samt nyvaldes Henning Ahlin, Simunde, varjämte till suppleanter utsågos K. Olofsson, Tippsarve, och Valter Paulin, Kvie. Till ordförande i stämman för nästa år återvaldes folkskollärare Joel Sundahl och till vice ordförande Henrik Pettersson, Sigsarve. En livlig överläggning ägnades frågan om hundskatt, där kommunalnämden föreslagit en höjning från 5 kr. till 10 kr. En hundägare yrkade, att skatten skulle fortfarande vara 5 kr., som förut bestämts, men efter ett kraftigt anförande av en stämmodeltagare mot okynneshundarna och deras framfart, ändrade den förut nämde hundägaren sitt yrkande till 25 kr:s hundskatt, varefter dock 5 kr:s förslaget togs upp av en annan stämmodeltagare. Det blev till sist dubbla voteringar mellan de tre förslagen. I första voteringen utslogs 5-kr:sförslaget och vid den slutliga voteringen segrade 25-kr:s förslaget med 7 röster mot 5, som avgåvos för en skatt av 10 kr. Stämman beslöt också, att hundskatten hädanefter skall uppbäras under januari månad. Stämman avslutades med ett anförande av ordföranden, som önskade stämmodeltagarna en god och fridfull julhelg.
Gotlands Allehanda Lördagen 19 December 1936 Nr 296
ha anmälts av 3-åriga hingstar en nordsvensk och tolv ardenner samt av 4-åriga nio ardenner, alltså sammanlagt 22 unghingstar. De hingstägare, som anmält 3-åriga unghingstar, äro Olgert Boberg, Botvide i Sanda (nordsvensk), G. Nylander, Binge i Martebo, Joh 3 Budin, Bosarve i Lye, Gunnar Hederstedt, Mannegårda i Lye, A. B. Fritz Frigren, Visby (8 st.) och A. von Corewant, Stora Hästnäs. Fyraåriga hingstar ha anmälts av Eskelhemsortens hingstförening, Källungeortens hingstförening, Sydöstra Gotlands hingstförening, Hejde tings hästavelsförening, Bröderna Larsson, Ljugennes i Burs, Bröderna Johansson, Kysings i Vall, A. Alfvengren Gyle i Ala, Gunnar Nilsson, Halner i Bro, och G. Nylander, Binge i Martebo.
Gotlands Allehanda Lördagen 12 December 1936 Nr 290
I går förmiddags inträffade på skogen mellan Hejde och Guldrupe en olyckshändelse, i det att kyrkovärden Buskas — som bekant en av svenskbybornas främsta ledare vid invandringen till Sverige och numera bosatt vid Simunde i Hejde — då han på cykel var på väg till pastor Hoas i Björke råkade köra omkull på den hala vägen, så att han skadade ena benet. Han blev liggande och kunde icke taga sig från platsen, men lyckligtvis kom en bil vägen fram och tog upp honom samt ombesörjde, att han fördes till lasarettet.
Gotlands Allehanda Fredagen 11 December 1936 Nr 289
En återblick på kyrkans historia under åtta sekel.
Hejde kyrka.
Då Hejde församling om söndag har glädjen att genom högtidlig invigning åter kunna taga sin kyrka i bruk för dess heliga ändamål, kan det vara på sin plats att nämna något om dess historia och restaureringens förlopp. I likhet med gotlandskyrkorna i allmänhet daterar sig även Hejde kyrka från medeltiden. Enligt sakkunnigas utsago äro kyrkans långhus och torn uppförda omkring år 1250. Koret har tillbyggts omkr. år 1300. När Hejde fick sin första kyrka, är väl omöjligt att avgöra. Menatt det fanns kyrka här i början av 1100-talet är fullt säkert. Från den tiden härstammar nämligen den ännu väl bibehållna dopfunten och ett parti av korfönstret. Dessa ha tydligen funnits i den äldre kyrkan och äro av mycket stort värde. Att tornklockan skulle vara från samma tid är väl knappast troligt, men att den är från medeltiden, därom lider intet tvivel. Intressant är dess inskription med runskrift. Om kyrkans öden under de första 150 åren efter reformationens införande är föga känt. Men under slutet av 1600- och början av 1700-talen hade Hejde en kyrkoherde, som visade synnerligt nit och intresse för kyrkan. Hans namn var Nicolaus Oxenwaldt, och hans bild i olja är uppsatt å norra korväggen. Han ligger begraven, under korgolvet söder om altaret. Under hans tid fick kyrkan sin nuvarande altarprydnad, föreställande den heliga nattvardens instiftelse. Å en i kyrkan ännu befintlig trätavla med latinsk text meddelas dessutom att ”Hejde kyrka år 1706 restaurerades under uppsikt och med understöd av den framstående hövdingen över Gotland, baron Gustaf Adolf Sachen von der Osten och nitisk medverkan av kyrkoherde Nicolaus Oxenwaldt.” Då målades de apostlabilder, som ännu pryda läktarbarriären. Då fick kyrkan nya bänkar, och bänkdörrarna målades med bilder av ej ringa konstvärde. Vid den i år företagna restaureringen fann man en del av dessa bänkdörrar använda som panel vid• väggarna i de nuvarande bänkarna. Målningarna voro naturligtvis dolda av färg, men de blevo framtagna, och bänkdörrarna från 1706 äro nu placerade i orgelhuset på läktaren. Denna serie av gamla porträttmålningar — av vilka vi som prov visa ett, föreställande en dam i förmodligen 1600-tals-dräkt med ett notuppslag framför sig — förefaller t. o. m. lekmannen vara av synnerligen stort intresse. Det är högbarmad damer i olika ståtliga dräkter, det är också värdiga apostlaansikten. Utförandet förefaller att vara synnerligen vårdat och målningarna äro enligt artisten Petterssons utsago typiska för Ehrenstrahls tid. Vi föreställa oss, att de för en konstforskare erbjuda mycket av intresse — för lekmannen skulle det vara intressant att veta, vilka per soner som stått modell för målarens pensel, vilken konstnären nu kan vara. Förslag har under restaurationens förlopp framställts till församlingen, att den skulle överlämna denna serie av målningar till något museum, men församlingen har naturligt nog föredragit att själv få behålla dessa och har därför som nämts berett dem en plats i orgelhuset. Enligt inskrift å predikstolen är den byggd 1772. Är 1775 har antagligen tornet reparerats, ty den i år nedtagna gamla spiran bär det årtalet. Bänkarna från Oxenwaldts tid utbyttes mot nya 1801, och dessa i sin tur mot do nuvarande 1881. Enligt anteckning å don förut omnämda trätavlan meddelades vidare, att kyrkan 1838 undergick on reparation till sitt yttre samt att den följande år till sitt inre ”pryddes” med ommålning av oljefärg. Då övermålades således do gamla vackra målningarna, apostlabilderna på läktarbarriären o. s. v. Samtliga dessa äldre målningar ha nu framdragits. Vid samma tillfälle hade också läktaren utbyggts och fått den skrymmande form den sedan haft ända till i år. En orsak därtill var uppsättning av ett orgelverk, som placerades å läktaren framför pelaren. År 1923 byggdes kyrkans nuvarande ypperliga orgel av orgelbyggaren Olof Hammarberg i Göteborg. Detta några data ur kyrkans tidigare historia.
Kvinnoporträtt från gammal bänklucka. Notskriften hade på den tiden endast syra linjer.
Men tidens tand tär. Det stod klart för alla att en genomgripande restaurering nu var av behovet påkallad. År 1924 avsattes 800 kr. till tornets reparation och under de följande åren anslogos större eller mindre belopp till den s. k. tornfonden. På våren 1935 gjordes hemställan till byggnadsstyrelsen om förslag till restaurering, och snart nog anlände hit såsom sakkunnig arkitekt Erik Fant, Hans förslag ankom också i sinom tid och befanns vara ganska omfattande. Det var också mycket tilltalande, men dyrt. Dess fullständiga genomförande beräknades av arkitekt Fant till 25,000 kr. Men kyrkorådet ansåg att denna summa avsevärt kunde nedbringas och framlade förslag till stämman om restaurering i huvudsak enligt Fants förslag.
Interiör av Hejde kyrka visande orgelläktaren efter ombyggnaden.
Det visade sigsedermera att Kungl. byggnadsstyrelsen vägrade godkänna förslaget om ändring av läktaren. Därigenom kunde visserligen kostnaden nedbringas, men hela den inre restaureringen skulle i hög grad bliva misslyckad mod läktaren oförändrad. Denna gick ju nästan fram i halva skeppet. Sedan kyrkorådet av stämman fått i uppdrag att infordra kostnadsförslag och dessa inkommit fann man att arbetet ej nämvärt skulle överstiga 15,000 kr. och stämman fattade snart därför formligt beslut att restaureringsarbetet skulle utföras genom kyrkorådets försorg och mdd arkitekt Fant som arkitekt och kontrollant. Till entreprenörer antogos byggmästare Carl Nilsson, Visby, artist C. Vilh. Pettersson, Stocksund, och E. Cedergrens mekaniska verkstad, Klintehamn. Arbetet tog sin början. den 20 juli. Då det allt efter som arbetet fortskred, blev alltmer tydligt att läktaren måste ändras, för att kyrkans vackra valv skulle göra sig gällande, gjordes en ny hemställan därom, och sent omsider erhölls medgivande därtill, sedan antikvarie Lundberg personligen gjort ett besök på platsen för att bilda sig ett omdömo i saken. Den nu genomförda restaureringen torde vara den mest betydande av alla dem, som kyrkan genomgått. Vad som gjorts kan sammanfattas sålunda: Tornet har satts i stånd med nytt tak, ny spira och till stor del ny bjälkresning. I bågarna över ljudgluggar och i galleribågarna ha de ursprungliga tegelytorna framtagits. Tornets och hela kyrkans yttre har omputsats. Därvid ha gränserna för de gamla fönstren på långhusets sydsida upplagts. I kyrkans inre är den förändring, som mest framträder, framtagning av kalkmålningar, men kanske mest läktarens avtagning till sin ursprungliga form. Barriären är fortfarande använd till en del, och de förut nämda apostlamålningarna äro framtagna på ett mycket lyckligt sätt av konservatorn. Genom förändringen har spelbordet måst flyttats. I samband härmed har en ny stämma insatts i orgeln, så att denna nu registreras som en 14-stämmig orgel. Orgelbyggaren har stått för detta arbete. På predikstol och altarskrank ha de ursprungliga färgerna återställts och bänkarna ommålats i harmoni härmed. Lägger man därtill införande av centralupp’ värmning, varigenom den vanprydande kaminen blivit överflödig, år det väsentligaste av restaureringsarbetet omnämt. På samma gång kan nämnas, att kyrkliga syföreningen bekostat on del ljusstakar och lampetter. Vi ha varit i tillfälle att hämta de rent sakliga uppgifter, som ligga till grund för donna artikel, i don utredning, som kyrkoherden i församlingen dr J. A. Kjellander verkställt till söndagens invigningshögtid och som då kommer att föredragas. Dr Kjellander har i egenskap av församlingens pastor tagit verksam del i arbetet för restaureringsarbetets genomförande — en anmärkningsvärd omständighet är också, att det var under hans tid som tjänstgörande vice pastor i pastoratet år 1924, som den första grundplåten till arbetet av församlingen avsattes. För honom liksom för församlingen i sin helhet blir det- en glädje att kunna inviga kyrkan i sitt nya, värdiga skick. Själva invigningsakten förrättasav kontraktsprosten Gustaf Reusor i Dalhem i samband med högmässan kl. 11, varefter en invigningsvesper efter ett värdefullt program äger rum kl. 7,30 på kvällen.
Gotlands Allehanda Fredagen 11 December 1936 Nr 289
