Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Hejde socken ligger öster om Klintehamn.
Gårdsnamn: Dans, Ekeskogs, Forse, Gervalds, Hajdgårde, Häglajvs, Kauparve, Krämplause, Kvie, Kyrksmiss, Löves, Medebys, Munsarve, Prästgården, Rågåkre, Sigsarve, Simunde, Skogs, Smiss, Stenstugu, Tass, Tipsarve, Väntinge.
K. m:t har medgifvit att Klinte, Fröjels, Hejde, Väte, Sanda, Mästerby, Vestergarns och Ejsta kommuner må för tiden 1898—1902 fortfarande bilda ett extra provinsialläkaredistrikt med station för läkaren i Klintehamn.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 December 1897
N:r 191
Att Gud den högste efter sitt behag fredagen den 26 Nov. till sig hädankallat f. Kyrkovärden Jacob Niklas Hägg, född den 30 Juli 1818; sörjd och saknad af mig, barn, barnbarn, slägt och talrika vänner, har jag härmed den smärtsamma plikten delgifva.
Hägleifs i Hejde den 30 Nov. 1897.
Anna Härgg.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 December 1897
N:r 187
efter sin aflidna hustru låter hemmansägaren Karl Nilsson, Löfves i Hejde genom offentlig auktion fredagen den 3 December från kl. 10 f. m till den högstbjudande försälja: ett par sto, ett par oxar; vagnar, kälkar, klös- och krokpinnharfvar, vänd- och spetsplogar, 1 par selar, oxok, vrånghäck, vält, vindmaskin; glas och porslin; flera bord, en toalettspegel, ett bakladdningsgevär, en spinnrock, en orgel, en symaskin; mansoch fruntimmersgångkläder, sängkläder, ett parti ull; ett parti potatis m. m. Vid samma tillfälle bortarrenderas för omyndiga Vendla Nilssons räkning 5/32 mtl Löfves i Hejde på viss tid, som angifvas vid auktionen. För lösa egendomen lemnas godkände inropare anständ med betalningen till den 1 Sept. 1898, andra betala vid första anfordran.
Väte & Kvie den 22 Nov. 1897.
Efter anmodan,
J. N. RUNDQVIST.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 November 1897
N:r 185
Att vår käre son Karl Niklas Konrad, efter ett svårt lidande, i tron på sin frälsare stilla och fridfullt afled härstädes onedagen den 24 dennes kl. 2,30 e. m. i en ålder af. 37 år 2 mån. och 8 dagar; sörjd af oss, bröder, slägt och många vänner, varder härmed tillkännagifvet.
Simunde i Hejde den 25 Nov. 1897.
Amanda och Karl Ahlin.
Pauli ep. Rom. 8: 17,18.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 November 1897
N:r 184
anse vi oss böra utala med anledning af de järnvägsmöten, som på söndag och måndag äro utsatta att hållas med invånarne ien del socknar i norra häradet, som antagas hafva intresse af en järnvägsförbindelse mellan Slite och Roma.
Denna varning anse vi oss böra uttala af två skäl. För det första har det beträffande banan Klintehamn—Roma och de affärstransaktioner, som med densamma äga samband, numera kommit i dagen, att, en del personer genom förespeglingar och löften, som icke infriats af verkligheten, låtit förmå sig att ikläda sig ett ekonomiskt ansvar, som kommer att kännas ganska tungt. Som bekant är hade Eskelhems kommun för ifrågavarande bana tecknat 20,000 i aktier och därigenom förmått vederbörånde att ändra banans sträckning på ett sätt, som fördyrat anläggningskostnaden med omkr. 25,000 kronor. Beslutet öfverklagades och vardt upphäfdt. Men under ärendets behandling har man under uppgift, ätt ingen utsigt fans att hos k. m:t vinna ändring i detsamma, förmått en del personer att anskaffa de medel, som behöfdes intill dess teckningen i Eskelhem blefve faststäld. När nu motsatsen inträffat, så har följden blifvit så väl att Roma—Klintebolaget fått utan bidrag från Eskelhem förlänga sin bana ett par kilometer och därigenom förlorat en del trafik från Väte och Hejde socknar, som ock att de personer, hvilka i god tro lemnat sitt ekonomiska understöd, få bära risken för den uteblifna teckningen från Eskelhem. Sådana manövrer äro egnade att mana till mycken varsamhet gent emot de försök, hvilka då och då göras att locka en godtrogen allmoge att vedervåga sina surt förvärfvade slantar på äfventyrliga aktieteckningar.
Men det finnes äfven ett annat skäl, hvarför vi ansett oss böra uttala ett varningsord, så kraftigt som möjligt, och det ligger uti ordalydelsen af inbjudningen till mötena. Där hafva sammankallats jordbrukarne i Dalhem, Hörsne, Källunge, Vallstena, Fole, Bäl och Hejnums socknar för öfverläggning i fråga om »behofvet af järnvägsförbindelse mellan Slite hammn och Roma järnvägsstation och sockerfibrik».
Redan detta är en högst ovanlig företeelse, att flere månader efter det koncession på en sådan bana beviljats socknarnes invånare om igen öras Om en sak, hvarom de tedan före koncessionens beviljande upprepade gånger blifvit hörda. Och egendomligheten i tillvägagåendet minskas icke däraf, att vederbörande haft det djärfva modet att vilja tala med bönderna i Fole, Bäl, Källunge, Vallstena och Dalhem om behofvet för dem att komma till Slite hamn. Vore icke inbjudningen hållen i så allvarlig ton, skulle man vara frestad tro att meningen vore ett stilla skämt med dessa socknars invånare. Ty om till dem på heder och tro ställes den frågan: med hyilken plats han I mesta beröringen, med Visby eller med Slite, och med hvilken ar dessa platser han I största behofvet af järnvägsförbindelse, så lär väl för hvarje människa, som dömer sundt och oförvilladt, svaret icke kunna blifva mera än ett. Ja, sannolikt har flertalet i nyss nämda socknar aldrig i lifvet känt behof af någon förbindelse med Slitehamn, men däremot lifligt önskat att genom den nutida formen för samfärdsmedel ställas i en närmare förbindelse med det centrum för rörelsen inom länet, som ligger uti Visby.
Därför böra också invånarne i Fole, Bäl, Källunge, Vallstena m. flere socknar icke offra ett öre på någon annan järnväg än en sådan, som öfver Barlingbo (eller någon punkt i Follingbo) sätter dem i förbindelse med Visby hamn och Roma sockerfabrik Ty tanken att exempelvis en Fole-bo för att komma tillstaden skulle först behöfva resa på järnväg till Roma får väl hänföras till det mera absurda. Hvad angår Hejnum och Othems socknar, så ha de sitt naturliga in tresse fästadt vid den järnväg, som snart nog — vi hoppas det — skall samman binda Tingstäde med Visby.
Det är således af uppriktigaste öfvertygelse, som vi mana allmogen att på söndagens och måndagens möten iakttaga den största försiktighet.
Vakten — Eder särskildt för att uttala Eder för något behof af förbindelse med Slite hamn. Edra ord komma då att af vederbörande anvärdas på högre ort som medel för ayften, hvilka hittills hålJag dolda, men som mycket genomskinligt afse att skada hamnintressena i Visby.
Och om I skolen uttala Eder i frågan, så inskränken Eder till att tala om behofvet af järnvägsförbindelse med Roma sockerfabrik, utan att därvid förknippa talet om någon hamn.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Oktober 1897
N:r 164
uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år försiggår i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från klockan 10 f.m., tillkl. 3 e. m. näml.: Måndagen den 1 med delegare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Tisdagen den 2 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Onsdagen den 3 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Torsdagen den 4 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Helvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarn socknar.
Fredagen den 5 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknar.
Lördagen den 6 med dito i Fardhem, Linde, Lojsta, Rone, Eke, Hemse Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då kvitto, om postporto med följer, efter uppbördens slut osh då tid därtill gifves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1878, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tids vinnande under uppbörden, uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån, och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanas att nu fullgöra detta, hvartill fordras, att ägarne själfva skola infinna sig, försedda med vederbörliga åtkomsthandlingar.
Visby i Gotlands Hypoteksförenings kontor den 15 Okt. 1897.
A Styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Oktober 1897
N:r 164
(Efter länsstyrelsens femårsberättelse.)
Länets indelning.
Häri hafva under femårsperioden inträffat de förändringarna, att Alfva och Hemse socknar med 1895 års ingång blifvit — öfverflyttade från Gotlands södra fögderis södra länsmansdistrikt till samma fögderis mellersta distrikt; att fr. o. m. 27 Januari 1893 Klinte, Fröjel, Hejde, Väte, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Eskelhem och Ejsta bildat ett extra provinsialläkaredistrikt med station för läkaren i Klintehamn samt att Visby södra socken fr. o. m. 2 Februari 1894 upphört att vara särskild kommun.
Dessutom hafva några mindre hemmansförflyttningar ägt rum till följd ar oregelbundenheter i den administrativa, judiciella, ecklesiastika och kommunala indelnvingen.
Invånarantalet
utgjorde vid 1896 års början enligt presterskapets uppgifter 51,855 och enligt mantalslängderna 51,719 personer. Då länets folkmängd vid 1891 års början var enligt presterskapets uppgifter 51,337 och enligt mantalslängderna 51,636, har sålunda en ökning under perioden uppstått — enligt förra uppgiften med 518 och enligt den senare med 83 personer. Ökningen inträffade egentligen under år 1895. Till belysning af folkmängdsförhållandena meddelas nedanstående tabell.
År födde döde emi-granter immi-granter
1891 1,019 778 518 105
1892 972 931 421 88
1893 1,050 895 373 162
1894 1,033 915 162 181
1895 1,096 817 275 152
Såsom förut varit fallet, synes sålunda under ifrågavarande period ut- och inflyttningarna hafva utöfvat ett afgörande inflytande i denna fråga.
Någon mera spridd farsot af elakartad beskaffenhet har icke under perioden förekommit. Dödsfallen i smittosamma sjukdomar under de fem åren hafva utgjort:
i skarlakansfeber 67
i difteri 82
i kikhosta 41
i nervfebei 19
i mässling 12
Andliga rörelser.
De okyrkliga samfundsbildningarna på Gotland ha under senare åren förlorat icke så litet af sin förra dragningskraft. Antalet af dem, som utträdt ur statskyrkan, är icke stort, enär lagligen konstituerade metodistförsamlingar år 1895 funnos blott i Visby med 116 äldre medlemmar . och 26 barn, i Follingbo och Akebäck med 24, i Kappelshamn med 20,4 i Othem och Boge med 45, i Öja med 20 och i Vamlingbo med 10, eller tillsammans 261 medlemmar, hvartill torde böra läggas en och annan baptist, som sökt och erhållit utträde för att få ingå borgerligt äktenskap. Faktisktuppgåfvos dock baptisternas antal i stiftet utgöra 735, hvilket antal nog bör ökas icke så litet, om man medräknar alla baptistiskt sinnade af skilda fraktioner, bland bvilka helgeanerna torde vara de mest likaktiga. Metodisterna åter, som flerstädes, t. ex. i Visby, gått tämligen starkt ned, torde svårligen numera stiga till inalles 500. Den okyrkliga rörelse, som f. n. intager främsta platsen på ön, är säkerligen den af lektor Waldenström åvägabragta. Deras antal antages utgöra 8- á 900. Frälsningsarmén synes vara i afgjordt nedgående och af utilister och mormoner finnes numera knappast något spår.
Borgerliga äktenskap ha under perioden ingåtts till ett antal af 52.
Rusdryckerna.
Om — befolkningens sedlighet och laglydnad – finnes under perioden intet särskildt att omnämna. Med afseende å den inverkan, missbruket af rusdrycker i afseende därå otvifvelaktigt medför, bör dock nämnas, att bruket, och därmed jämväl missbruket af sådana drycker, fortfarande synes vara i aftagande, i det att förbrukningen af spritdrycker, som under åren 1881—1885 beräknats utgöra — med reduktion för bränvin till 50 procents alkoholhalt — vid pass 7 liter årligen för hvarje person af hela befolkningen och för åren 1886—1890 till icke fullt 6 liter, för nu ifrågavarande period antages hafva utgjort 5,7 liter på person.
Antalet fångar har under perioden utgjort 371, däraf 99 straffångar, 231 bötesfångar samt 41 lösdrifvare och transportfångar.
Länets ekonomiska ställning
under ifrågavarande femårsperiod kan sägas i allmänhet hafva varit ganska god, mest beroende därpå, att afkastninaf jordbruket varit tillfredsställande, i det att endast ett år gifvit klen skörd, men af de öfriga två lemnat medelskörd och de återstående två öfver medelskörd. Än bättre hade verkan däraf visat sig å länets ekonomi, om prisen å jordbrukets alster varit mindre tryckta, än under perioden varit fallet.
%'[Under perioden ha i lagsökningsmål hos änsstyrelsen 795 betalningsskyldige ålagts betalningsskyldighet till — ett belopp af 328,942 kronor och 44 utmätningsauktioner hållits, vid hvilka köpeskillingen uppgått till sammanlagdt 324,811 kronor. Af utmätningsmän & landsbygden förrättades 5 auktioner med en sammanlagd köpeskilling af 66,735 kr.
Hos öfverexekutorsämbetet i Visby ålades 89 betalningsskyldige ett betalningsbelopp af 76,876 kr. och 15 utmätningsauktioner – höllos för en köpeskilling af 60,595 kronor.
Hos rådhusrätten i Visby ha under femårsperioden handlagts 43 -konkurser, hos norra häradsrätten 34 och hos södra häradsrätten 21.
Dessa uppgifter rörande utsökningsmål och konkurser utvisa en väsentlig minskning för nu ifrågavarande femårsperiod i jämförelse med den näst iörqgående.
Intecknad gäld i länet utgjorde:
Vid slutet af: Inteckningar. Kronor. Taxeringsvärde. Kronor.
1891 . . . . . . . 15,095,000 – 41,598,100
1892 . . . . . . . 15,349,000 – 41,759.200
1893 . . . . . . . 15,558,000 – 41,878,800
1894 . . . . . . . 16,196,600 – 42,019,300
1895 . . . . . . . 16,853,734 – 43 344 000
Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 Oktober 1897
N:r 154
Onsdagen den 1:a instundande September från kl. 9 f. m. uppbäres likvid hemma hos mig för då till betalning förfallande; under sistl. April och Maj månader hos handl. J. V. Odin; i kopparslagaren Engströms sterbhus; hos skomakaren J. P. Kullin å Klintebys i Klinte; samt vid Hejdegårda i Hejde af mig förrättade auktioner; och erinras vederbörande därom, att det resterande ge nast efter uppbördsdagen kommer att på laglig väg indrifvas.
Klintehamn d. 25 Aug. 1897.
AUG. NORDSTEDT.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Augusti 1897
N:r 132
För de af undertecknad innevaraude år förrättade auktionerna i sterbhuset efter O. Wiman Thule i Ganthem den 23; å skog för J. Johansson Thomase i Ganthem den 26; i i sterbhuset efter J. Engström Ånge i Viklau den 30; alla i Januari, för S. Andersson i Sjonhem prestgård den 13; i sterbhuset efter P. Jakobsson Stenstugårds i Viklau den 26; hos handl J. L. Bergström Bjerges den 29; de tre sistnämda i Mars; för handl. Snöbom i Hejdskogen under Gandarfyve i Vänge den 22 April; i sterbhuset efter Joh. Nilsson Sallmunds i Vänge den 24 samma månad och hos Th. Levin Velinge i Buttle den 15 Maj; hvilka alla förtalla till betalning den 1 nästa September, komma uppbörder att äga rum vid Thomase den 2 Sept. kl. 10 till 11 f. m.; vid Thule i Ganthem s. d. kl. 11 till 12 f. m.;i Sjonhems prestgård s. d. kl. 1 till 3 e. m.; vid Stenstugårds i Viklau s. d. kl. 5 till 6 e. m; i undertecknads bostad den 3 Sept. under f. m.; och vid Velinge i Buttle s. d. kl. 2 till 3 e. m.; hvarom vederbörande härmed underrättas; skolande full likvid då eller senast inom fjorton dagar därefter erläggas, såvida utsökningsåtgärder skola undvikas.
Vänge den 24 Aug. 1897.
JOHAN JAKOBSSON.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Augusti 1897
N:r 132
(Bref till denna tidning)
Hogrän, 21 Aug.
Medeltredingens lärare och lärarinnor hade möte i går i härvarande skolbus. Inledningspredikan hölls af prosten Alfvegren öfver Kol. 2:3. Kretsens ordf., skoll. Dahlström i Hejde öppnade mötet och valdes till ordförande.
Första frågan, som diskuterades, lydde: Sker folkskolearbetet under nuvarande förhållanden med nödigt lugn och utan jäktande, eller om så icke är, hvad kan göras för uppnående af detta förhållande?
Inledare var hr H. Lindström i Björke, som ansåg att arbetet i våra skolor icke sker med det lugn och den sans samt den stränga begränsning af ämnet, som är nödvändig för att komma till ett godt resultat.
Efter några yttranden i ämnet antogs följande resolution: Folkskolearbetet sker under nuvarande förhållanden icke med nödigt lugn och utan jäktande oro, emedan undervisningsämnena äro så om-attande, att kunskapens inöfvande till att blifva barnens egendom äfven med bästa vilja icke kan medhinnas.
För att bättre förhållande måtte blifva rande fordras:
att undervisningsämnena begränsas kring de vigtigaste fakta, att ökad tid anskaffas genom att göra fortsättningsskolan obligatotorisk och att till henne lägges det af folkskolekursen, som bättre passar för henne än för den egentliga folkskolans elever. Andra frågan: »Hvad kan och bör lärared göra för barnens sysselsättning med lämpliga lekar och öfningar under rasterna?» inleddes af skoll. Rosvall i Eskelhem, som varmt och kraftigt framhöll lekens .betydelse, särskildt rekommenderade han sådana lekar, som innehålla en allsidig kroppsrörelse. Gossar och fickor borde leka tillsammas under öfvervakande af läraren. Öfrige talare instämde med inledaren, men det framhölls också som viktigt att leken ej allt för mycket reglementerades.
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Efter middagsrasten fortsattes förhandlingarna med diskuterandet af trågan: »Till hvilka tider bör folkundervisningen förläggas på det barnen må i hemmen få tillfälle att biträda vid betodlingen, utan att skolarbetet tager skada eller tid till fortsatt undervisning borttages?» Frågan inleddes af skoll. A. Thimgren i Roma:
Han föreslog, att läseterminerna i de trakter å landsbygden, där betodling i större omfattning bedrifves, förläggas till följande tider:
vid sådana skolor, der ingen fortsättningsskola är anordnad: Hösttreminen börjar 15 Sept. och fortgår t. o. m. 15 December med hvarannandagsläsning under Oktober och vårterminen från 7 Jan. t. o. m. 6 Juni.
Vid sådana skolor, där fortsättningsskola är anordnad: Höstterminen börjar 27 Aug. och fortgår till 20 December med hvarannandagsläsning under Oktober månad och vårterminen från 1 Februari t. o. m, 6 Juni.
Fortsättningsskolan pågår under hela Jaunari månad samt anordnas under den återstående tiden som aftonskola.
Kontraktsprosten Alfvegren ville ha höstterminen förlagd till tiden 1 Sept.—1 Dec.
Inledaren påpekade olämpligheten af att börja höstterminen redan 1 Sept. enär tröskningen då allmänt påginge.
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Nästa möte hålles i Vestergarn sommaren 1898
Som ordf. under tiden utsågs skoll. Stengård i Klinte.
Lärbro 22 Aug.
Läbroafdelningen af Lärbro skyttegille hade i dag en s. k. insatsskjutning på 200 m. afstånd. Därvid uppnåddes följande resultat.
2:klassen:
Hj. Pettersson, Koparfve 58 poäng 1:a pris
O. A. Hedvall 57 poäng 2:a pris
P. Wessman, Boge 57 poäng 3:a pris
Fr. Gardell, Källstäde 56 poäng 4:a pris
O. Giselius, Banna 56 poäng 5:a pris
P. Gardell, Sudervange 54 poäng 6:a pris
E. Jakobsson, Banna 52 poäng 7:a pris
1:klassen:
E. Cederqvist, Pafvalds 53 poäng 1:a pris
Hj. Larsson, Källstäde 38 poäng 2:a pris
H. Lerbom, Koparfve 33 poäng 3:a pris
Återstående skyttar i medeltal 30 poäng.
Det hela afslöts med ett enkelt samkväm, darvid framhölls skyttesakens betydelse förså väl fosterlandet som den enskilda individen.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Augusti 1897
N:r 130