Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Hässelby
Hässelby (Hesselby) är en station i Dalhems socken, mellersta Gotland, på Gotlands Hesselby Jernväg.
Från vår utflugne medarbetare: Rapport V Det är inte så roligt att vara Luft-Kalle alltid. Det är faktiskt rätt länge sedan vi haft möjlighet att flaxa omkring över gotländska bygder. Det behövs lämpligt väder för fotografering och det kanske dröjer innan sådant kommer. De senaste dagarna har vädret varit lämpligt men en snöskare på fältet har gjort det omöjligt för vårt lilla flygplan att starta. Massor med brev har jag emellertid fått och det är roligt. Inte mindre än 110 personer har dena gång räknat ut vår position när förra veckans tävlingsbilder togs. En, fru Ellen Wetterlund, Vall, har skaldat så här. Till Gotlands ostkust vi sätter kurs vid Bandelundaviken där ligger Burs och dess kyrka på nr 1 vi ser och vidare vi oss beger nordväst därifrån till en plats där brottena sonades fordomdags och i den socknen ännu idag man sysslar med rätt och med lag och socknen är Endre där kyrkan syns stå på flyg f otobild nummer två.
Tack, det är så riktigt alltihop! Fru Olga Johansson i Anga, är en gammal bekanting som vet det mesta om Gotland. Hon vet bl. a. att Endre kyrka är byggd någon gång på 1290-talet men att det finns delar av kyrkan som måste vara betydligt äldre. Helgedomen har också underbara glasmålningar vars färgspel gör en stum av beundran, skriver hon. I Endre är jag född, så den kyrkan är jag »bergis» på, skriver Gertrud Schwartz, som har Romakloster till poststation. På backen var fordom avrättningsplats, och som barn kände jag alltid en rysning när jag gick förbi den plats som nu utmärkes med ett träkors.
TÄVLINGSBILD I.TÄVLINGSBILD II.
Douatorer och pristagare. Affärsmän och företagare har varit tillmötesgående mot Luft-Kalle som vanligt och han har lyckats tigga sig till en del fina priser även denna vecka. Tårtan skänkes denna gång av REDNERS KONDITORI i Hemse, sudergutarnas populära »fik», som frekventeras livligt inte minst nu i dagarna, när det skall julhandlas i metropolen. IVARS — han med förnamnet — har lovat skänka förstoringar av Kalles bygdefoton även denna vecka. Han säljer också en del fotomateriel liksom åtskilligt annat. MATTSARVE BLOMSTERODLING ägs av samme Harry som skriver blomsterråd och svarar för tidningens »Blomsterlåda». Han har välvilligt lovat att skänka en duktig amaryllislök och en st. tarzett till kunnig och tur-försedd bildgåtelösare. (Hoppas att blomsternamnen är rätt stavade).
PRISLISTA: INSOCKNES: Bertil Johansson, Fjells, Endre, Sylfaste, Roland Nilsson, Fjells, Endre, Sylfaste, Lilly Karlsson, Sigdes, Burs, Charles Lindahl, Häffride, Burs, (samtliga Ivars hpr., foton från resp. socknar). UTSOCKNES: Karl-Erik Söderberg, Magnuse, Ronehamn, (Redners hpr., tårta), Kerstin Johansson, Box 67, Tingstäde, – Ingrid Bergström, Stranden, Fårösund, (Harrys hpr., en tarzett) Ulla Isenberg, Överburge, Fardhem, (LT-bok. — Är Ulla bekant med den Isenberg som tog hushållningssällskapets pris igår? Kalle bugar en gång ytterligare).
FÖRRA VECKANS TÄVLINGSBILD I, föreställer Burs kyrka, prästgård och skola.FÖRRA VECKANS TÄVLINGSBILD II. Endre kyrka, kvarn och lantbr. Helge Jakobsson som kör med hästar på väg till Endregårda.
Fr. Margareta Ronström i Burs vet just ingenting om Endre, men så mycket mer om sin egen hemsocken. Burs kyrkas äldsta del, långhuset, är från 1100-talet, berättar hon. Även prästgården och skolan är med på bilden. Om fornminnen erinrar hon om ,Stavar den stores Kärna och ringkorset vid Sigdes. Fru Gerda Johansson, Vallstena, vet också åtskilligt om Burs. Hon erinrar bl. a. om socknens musiktraditioner. Tonsättarna Olof och Carl Laurin, den sistnämnde mest känd som tonsättare till »Mitt liv är en våg…», har växt upp i Burs prästgård. Gamle Florsen är också ett namn som inte skall glömmas. Andra som skrivit trevligt och sakkunnigt är Sune Ronqvist, Norrlanda, och Yngve Ekedahl, Visby, samt våran Annie i Sjonhem förstås. De båda sistnämnda får — som de är vana — sina alster presenterade i fristående artiklar. Obehagligt sakkunnig är Arne Ringgren i Ala — han med båten ni vet. Han frågar ironiskt om inte jag har någon bild från Tjäle i Ala, han lovar i så fall vara intresserad. Fjäle i Ala finns faktiskt en plats som heter och Fjälebysen får absolut inte skällas för Tjälegubben, skriver han. Hån vill liksom—påstå att jag gjort mig skyldig till en s. k. gubbe. Det är nu fel förstås. Var det inte fel på det insända manuskriptet, så har vi tryckfels- och andra nissar att skylla på. Så försök inte… Som ni ser på bilderna här intill flög Vi inte rakaste vägen till Visby när vi lämnade Endre. Bilderna är den här gången nästan alltför lätta. Välkomna med! Nästa vecka flaxar vi söderut igen. Hälsningar Luft-Kalle
Manustävlingen: Sune Ronqvist, Norrlanda, Gotl. Hässelby, (Harrys hpr., amaryllis. — Det finns väl damer i huset?) Olga Johansson, Suderbys, Anga, (LT-bok).
NI ANDRA Sen är det minst 100 till som skrivit och hoppats på pris. Kalle är väldigt ledsen men har faktiskt inte mer att dela ut denna gång. Han önskar som vanligt: bättre lycka nästa vecka. Därtill vill hän ha sagt att det stundom dröjer ett tag innan de utlovade priserna anlända. Hav tålamod i såfall, de kommer. Så flaxar vi vidare. Kupongen finns som vanligt och den skall vara Kalle tillhanda senast torsdag nästa vecka. Fina priser skall det bli — som vanligt. PS
Ett tröstpris utom tävlingen, bestående av en förstoring, ges Helge Jakobsson, Hulte, Endre, som är med på bilden som togs över Endre, han kör med hästar på vägen.
Stavar i Burs och Armfelts älskarinna. I anslutning till förra veckans tävlingsbilder från Burs och Endre skriver fru Annie Söderberg, Sjonhem: Den första bilden i tidningen är från Burs kyrka med prästgårdsbyggnaden på ena sidan och skolan på den andra. Från prästgården i Burs härstammar de båda tonsättarna. Olof och Carl Laurin, den sistnämnde tonsättaren till »Mitt liv är en våg». På gården Flors levde den gamle spelmannen »Gamle Florsen». Under 1850-talets väckelsepesiod lät en märkvärdig man, Jöns Hjorter, född i Näs, död 1874, mycket tala om sig som väckelsepredikant i Burs. Hans egenartade förkunnelse, samt de personer som slöt sig till hans lära, väckte uppseende genom sin enkelhet och färglöshet i klädseln — de kallade sig Hjorterianer och fick ett eget kapell i Burs. Vem har inte hört talas om Stavar den store från Burs. 1929 utgrävdes en stor husgrund i närheten av Kärna, som omtalades som Stavars boning. Men låg gamla Stavargården där? Sägner förtäljer att Stavgard låg vid Bandlundviken. Där finns en brya som är större än andra bryor och hägnad av en stenmur i fyrkant och en port leder difin. Det är inte mycket som förtäljes om Stavars liv utan det mesta handlar om hans död och hans skatt. Det’ är den största skatten i Gotlands jord. Om den skatten berättas det i samband med Häffindsgubbens resa. Anders var bar bonde vid Häffinds för mer än hundra år sedan och på dennes mark låg den trolska bryan. En afton var han på hemväg från en stämma. Något hade han druckit men inte så värst mycket. Han kände sig trött och önskade att någon skulle komma och låta honom åka. Då kom ett grannt åkdon och han blev bjuden på skjuts av en främmande man. Och så bar det av mellan träden och han såg marken försvinna där nere. När de kom ner på jorden igen sade främlingen: »Jag är Stavar den store och här är min skatt gömd». Under en häll visade han tre väldiga kopparkittlar fyllda med guld och silver. Han bjöd Häffinds-Anders alltsammans, han var trött på att fara och se till den, sade han. Man kan förstå Anders då han i sin förskräckelse svarade att han ingenting ville Via. »Men ett minne skall du ha», sade han och gav Anders tre silvermynt (en del säger en gröpe med penningar) och när Anders inte ville ha skatten skulle hans barnbarnsbarn få.den och så slogs hällen igen. Dödligt förskräckt kröp Anders därifrån, benen bar honom inte längre. Hemkommen gick han tyst och stilla i säng. Hustrun undrade storligen, sådan hade hon aldrig sett honom komma från ett gille. När han vaknade på morgonen fann han silvermynten i sin ficka så han kunde ju inte ha drömt det hela. Vad som nu gör det hela spännande är att vi nått fram till det släktled som skall få skatten. Men varför går man inte och letar rätt på skatten när man någorlunda vet var den finns? Men det är väl att märka, att den ingenting hittar som letar. Man säger: det är farligt, man kan bli »dålig», den rätte får nog ett tecken när tiden är inne. Man låter den ligga i fred, man har lärt att akta sig. Ja, så har jag läst historien om Häffinds-Anders underbara resa. Socknen på den andra bilden representeras av rättvisans gudinna, då måste det väl vara Endre, för där ligger ju Norra domsagans tingshus vid Allekvia och fordom låg ju avrättningsplatsen på Endre backe. Kyrkan är uppförd omkring 1297, men delar finns från 100-talets kyrka. Långt ner på vänstra sidan i kyrkan står en ovanlig bänk, den är uppsatt för Magdalena Rudensköld, när hon vistades på Gotland. Magdalena Rudensköld kom som 17-åring till Gustav III:s hov som sällskapsdam åt kungens syster Sofia Albertina. Hon var mycket vacker och begåvad. Hon. blev älskarinna åt baron Gustav Armfeldt. De båda sedan stämplade som förrädare under förmyndarregeringen. Hon dömdes först till döden, men blev benådad och fick i stället stå vid skampålen en timme på Riddarhustorget o. sedan fortsätta till spinnhuset. Midsomaraftonen 1796 benådades hon på et villkoret att hon skulle bosätta sig på Gotland och ej lämna ön utan regeringens tillstånd. Hennes ekonomi säkerställdes genom att hon fick Stenstu gård i Endre, som inköptes för 3.100 riksdaler, varjämte inventarier anskaffades för 1.900 riksdaler. Då uppsattes en bänk för att skydda henne för nyfikna blickar och den bänken hör ännu till Stenstu gård. Hon fick sedan lämna Gotland och fick full uppIrättelse. Det finns ännu folk som i sin ägo har saker inropade på auktion efter henne.
Vid de fortsatta förhandlingarna på Allekvia i går upptog förhandlingslistan endast trafikmål, samtliga anhängiggjorda av landsfiskalen i Roma distrikt. En kollision hade inträffat då en personbil sökt köra om en släde i kurvan vid Hallfreda i Follingbo. Från andra hållet kom just en lastbil och båda fordonen kolliderade. Det blev 20 dbr å 15 kr för den ovarsamme personbilsföraren.
En annan personbil hade vid Karby i Roma kört om en parkerad bil och även han mött ett annat fordon, med vilket han krockat. Domen blev 25 dbr å 10 kr Ytterligare en person var åtalad för en liknande förseelse. Han hade inte sett upp på en mötande bils körriktningsvisare och orsakat kollision. Han fick böta 8 dbr å 6 kr. I Buttle hade vid ett tillfälle i somras en tankbil lastad med 4.000 liter bensin haft så hög fart, att föraren inte kunnat behärska vagnen utan denna hade stjälpt och blivit liggande med hjulen i vädret. Föraren fick nu böta 30 dbr å 5 kr.
Vid Gotl. Hässelby hade en bil kört ut i vägen utan att föraren av denna sett sig för. Han körde på en annan bil som just passerade. Domen löd på 8 dbr å 5 kr.
För vårdslös körning och för att inte ha haft körkort stod en bilist åtalad. Han hade hållit för hög fart vid ett möte och kört på fel sida av vägen. Svar. skyllde på halkan, farten hade heller inte varit så stor. Svar. hade både haft bil och motorcykel men inte kunnat skaffa sig körkort då han inte haft råd till det. 50 dbr å 4 kr blev straffet.
Som Gotlänningen tidigare omtalat skall telefonstationerna Barlingbo, Ekeby, Gotl. Hässelby, Hörsne och Norrlanda överföras till automatisk drift. Det evenemanget var mellingen skulle äga rum om söndag men arbetena har gått undan så att det nu blir om fredag i stället. Fredagen blir alltså en dag som för telefonabonnenterna i nämnda socknar, den s. k. Barlingbogruppen, är värd att celebrera. Från och med då har de bara att lyfta på luren, slå det nummer de vill ha — det är femsiffrigt — och prata på. Detta när det gäller in bör des samtal inom distriktet som f. ö. är det första helautomatiserade på Gotland. Vill abonnenten nå annan abonnent utanför distriktet slår han »00» och kopplas då till Visby, med »50» når han Romakloster och med »30» Källunge. Som regel gäller att samtal till andra stationer än Barlingbo, Gotl. Ekeby, Gotl. Hässelby, Hörsne och Norrlanda skall beställas över Visby.
Fritrafiken utökas så att samtal mellan samtliga stationer Barlingbo, Ekeby, Gotl. Hässelby, Hörsne och Norrlanda inom Visby taxeområde och Bander, Hejde och Väte inom Klintehamns taxeområde blir fria. För denna trafik skall vägen över Romakloster användas. Fritrafikssamtal till Bander, Hej-de och Väte beställas över Roma-kloster. Samtal till Romakloster, Ganthem och Sjonhem beställas likaså över Romakloster. Samtal till Källunge, Bäl, Fole, Gothem, Hejnum och Vallstena kan beställas över Källunge.
Imponerande utrustning. Gotlänningens medarbetare hade i dag tillfälle att ta en titt på de olika automatstationerna och imponeras av alla tekniska finesser som är rena rama grekiskan för en lekman. Största möjliga hänsyn har tagits till bebyggelse, terräng etc. vid stationernas utplacering och man får också säga att man lyckats, de små »kioskerna» är på intet sätt störande ur skönhetssynpunkt. Det är ett tidskrävande arbete som ligger bakom en manuell stations övergång till automatisk drift, ledningar och mycket annat skall ses över, rutinkontroller göras osv. Anvisningar m. m. har skickats ut till abonnenterna som väl kanske i början känner sig litet ovana med »nymodigheterna», men som så småningom kommer att märka och glädja sig åt fördelarna med den automatiska driften.
telefondistrikt, klart 28 sept. Söndagen den 28 september får Gotland sitt första automatiserade telefondistrikt. Det består av den s. k. Barlingbo-gruppen, som omfattar telefonväxlarna i Barlingbo, Hörsne, Gotl. Hässelby, Norrlanda och Gotl. Ekeby. Premiären hade egentligen beräknats äga rum den 10 september, men på grund av en del förseningar i materielleveranserna har den måst framflyttas till den 28, omtalar t. f. telegrafkommissarie Lars Gustavsson vid ett samtal med Gotlänningen. Efter automatiseringen kommer abonnenterna vid dessa fem växlar inom Barlingbo-gruppen att inbördes kunna få kontakt med varandra genom att slå på fingerskiva. Om man vill nå abonnent utanför gruppen får man slå nollan, varefter telefonist vid stationen i Visby kopplar samtalet. Inom gruppen blir Barlingbo s. k. knutstation. Arbetet med automatiseringen skall sedan fortsätta med Källungegruppen, som kommer att omfatta växelstationerna i Källunge, Fole, Bäl, Hejnum och Gothem samt Vallstena, som redan är automatiserad. Man torde kunna räkna med att arbetet skall bli klart någon gång under nästa sommar.
ägde på lördagen rum i Klintehamn, då stoftet efter den unga år bortryckte Erik Jakobson, Klintehamn, fördes till den sista vilan. Efter en andaktsstund i sorgehemmet ställdes färden till Klinte kyrka, där en stor skara, mött upp för att hedra den bortgångnas minne. Under det medlemmar av Klinte scoutkår samt Klintehamns I. K. bildade häck inbars kistan i templet under orgelnia toner. Jordfästningen förrättades av pastor Bergström, som i samband därmed höll en anslående betraktelse över orden i Jes. 55: 8, vari han bl. a. erinrade om Erik Jakobsons ungdom och det förtjänstfulla arbete han nedlagt inom föreningslivet på orten. Officianten betonade även hans gedigna personliga egenskaper och uttalade ett tack för vad han trots sin ungdom hunnit verka för olika ideal. Ett stort tomrum lämnar han efter sig i kamratleden, där man dock skall bevara honom i ett ljust minne. Själva jordfästningsakten omslöts nv ett par psalmverser ur 35:te resp. 102 :a psalmerna. Klinte kyrkokör utförde från läktaren ”Integer vitae”. Så utbars åter kistan och sänktes under vederbörlig honnör i den öppnade griften. Här nedlade hr Einar Smith en krans från den hänsovnas vinner i Klintehamn, hr Bengt Lundgren nedlade en krans från Klintehamns I. K., hr Birger Siggelin en krans från Klinte brandkår, hr Meleher Pauls-son en krans dels från ungsvenskarna i Klinte samt <klå från Gotlands ungsvenska distrikt, hr Gösta Lindstedt en krans från, Klinte skyttegille, hr David Rosvall en krans från Klinte kyrkokör och hr Allan Klofelt en krans från Klinte scoutkår. Var och en av scouterna nedlade dessutom en grankvist vid graven, scouternas speciella ceremoni för att hedra en avliden kamrat. Bland mängden av kransar märktes även en från kamraterna vid Hässleby. Kyrkokören sjöng ”Gotland min längtan” och ”Stilla skuggor”, och slutligen uttalade lantbrukaren Ivar Hoppe ett varmt tack från Erik Jakobsons anhöriga för all den hedersbevisning, som kommit den bortgångnes minne till del. Till sist sjöngo de församlade ”Härlig är jorden” och officianten lyste så frid över Erik Jakobsons sista vilorum.
Gotlands Allehanda Måndagen den 27 september 1943 N:r 222
TORSDAGEN DEN 4 MARS kl. 11 f. m. låter Oscar Bodins sterbhus, Hässelby, på grund av upphörande med arrende genom off. auktion försälja sitt lösöre varav nämnes: 7 st. goda mjölkkor, varav er del stambokförda, de flesta högdräktiga, 5 st. kvigor, varav en betäckt Nötkreaturen reaktiopsfria. 2 st. grissuggor, bägge högdräktiga, 2 st 4 mån. grisar. Redskap: Deering självbindare, 17-billars radsånings- maskin, slåttermaskin, hästhacka, 2 plogar, tallriks-, sladd- o. fjäder- harv, slätharv, kultivator, Cambridgevält, frösåningsmaskin, 3 arbets• vagnar, varav 1 för enbet, 2 par arbetskälkar, åkvagn, lastdragare, kälkrack, sladd, hackelsemaskin, betningstunna, spetsplog, slipsten, selar, släphiss m. m. Betalningsanstånd med vanligt äganderättsförbehåll till 1 okt, 1943 eller vid anfordran. ELOF HANSSON. Tel. Roma 57.
Gotlands Allehanda Fredagen den 26 februari 1943 N:r 47
Gotlandsbehovet torde få importeras från Norrland. Pessimister och kverulanter ha egentligen högkonjunkturtider nu — ingenting är bra, allting är på tok. Blidvintern sparar t. ex. bränsle, men samtidigt hindrar snöbristen den nya vedens framkörning. Ingen is hindrar i år sjöfarten, men bristen på is på Gotland kommer antagligen att vålla en hel del besvär och extrakostnader i år. En lång period blåsväder har nu detta nyår hindrat fisket och fortsätter det så här får man kanske inte mycket fisk att lägga på den is man förmodligen blir tvungen importera. Ingenting är bra.
Men vår tids folk har tvingats att anpassa sig efter förhållandena och att det går märks granneligen. Och är det någonting man måste utföra är det bara att sätta igång, Blid-vintern har som sagt medfört att det råder isbrist på Gotland. Och det är inte restaurangernas folkpunsch, som är i fara att bli varm, det gäller mejeriernas produkter och livsmedel över huvudtaget. Någon kyla, som kunnat åstadkomma is för upptagning och stackning, har icke förekommit denna vinter. Det har bildats is i de vanliga isupptagningsvattnen, såsom t. ex. Tingstäde träsk samt Svejde myr och andra mindre .vattensamlingar, men den har aldrig blivit av tillräcklig tjocklek. Undersökningar ha visat, att ute i Tingstäde träsk finns i. n. 4-5 tums is, men dels är den lös i ytan, dels bär inte isen vid stränderna så att man kan få i land den.
Gotland behöver 1,200-1,400 ton is. Gotlands Allehanda har gjort en undersökning och kommit till att för närvarande föreligger ett importbehov till Gotland av minst 1,200-1,400 ton is i Stockholmstrakten finnes ingen is och icke heller uppåt Roslagen. Södra Sverige har ju haftungefär samma väderlek som Gotland och har alltså ungefär samma brist på is. Återstår sålunda Norrland och vid en förfrågan, som mejeriförbundet idag gjort befanns, att det fanns is att få i Gävle, ehuru man inte kunde för dagen ange pris. Då man vet att här begärts 10-11 kr. kbm. eller tonnet för den is som funnits här, är det utan vidare klart att isimporten med frakter och körningar etc icke blir billig historia.
En hel del mejerier ha kylaggregat. Återstår att undersöka möjligheterna av att installera kylmaskinerier. Kylaggregatfabrikerna äro för närvarande överhopade med arbete och det tidigaste man kan räkna med att få någon industrianläggning utförd lär väl vara fram emot midsommar och då har nog isen redan behövts en tid. Den fördelen har ju ett kylmaskineri framför dyr naturis, att kapitalet finnes kvar när sommaren gått, men man har å andra sidan att räkna med driftskostnaderna. Om vi icke äro fel underrättade pågår emellertid just nu undersökningar och förhandlingar om möjligheterna att installera kylmaskinerier på en del Gotlandsmejerier, som hittills saknat sådana. En hel del ha redan kylmaskin och behöva sålunda icke oroa sig för isbristen. Sådana mejerier äro t. ex. Sanda, Hässelby, Hablingbo, Levede, Linde, Hejde och Tingstäde mejerier. Autsarve mejeri planerar kylaggregat och Gotlands andelsmejeriförening undersöker för närvarande kylinstallationsmöjligheterna. Isbehovet är som sgat stort. Gotlands andelsmejeriförening beräknar ett årsbehov av c:a 800 ton för sina mejerier, Ångbåtsbolaget brukar lägga upp för båtarnas m. fl. räkning c:a 300 ton, Gotlands fiskförsäljningsförening behöver c:a 150 ton, vartill kommer en del andra förbrukare. Bryggeriet har eget kylverk och tillverkar även is för eget behov, stadshotellet har självfallet kylskåp och kylmaskineri men brukar sommartid få komplettera med en del naturis. Några Gotlandsmejerier, nämligen När, Burgsvik och Fidenäs, ha lyckats få is från en del skogstjärnar och Stenkyrka mejeri hoppas ännu att det skall hinna frysa nog för att ge is för vintern. Kräklingbo mejeri har kommit över 5 tums is från en skogstjärn och håller för närvarande på att lägga in denna is. Som man ser kan även mildväder på olaga tid ha sina nackdelar om det också har vissa fördelar. Tänk bara på alla svårigheter skridskoåkare och bandyspelare haft i vinter med isbristen — plats för nya klagomål — och nu återstår att se om mejeriernas driftskostnader stiga så mycket på grund av kylsvårigheterna att mjölken även stiger i pris. Då blir också det en anledning till klagan. Men priskontrollnämnden har kanske tänkt på ispriset också när man bestämde prisstoppet?
Gotlands Allehanda Tisdagen den 23 februari 1943 N:r 44
hålles i DALHEMS KOMMUNALRUM lördagen den 30 jan. 1943 kl. 3 e. m., varvid försäljas 2 poster från DALHEMS kyrkoherdeboställe, respektive 40 och 28 kbm. 2 poster från HÄSSELBY, resp. 32,5 och 28 kbm. 5 poster från HALLA ANNEX, resp. 17,6, 8,6, 11,5, 20 o. 8,6 kbm. 4 poster från HÖRSNE kyrkoherdeboställe, resp. 20,7, 10,6, 41, 12 kbm. 3 poster från BARA ANNEX, resp. 36, 44,5 och 9 kbm. Stämplingslistor hos pastoratskyrkorådets ordförande. Inropare skall avlämna godkänd borgensförbindelse. Prövningsrätt förbehålles. PASTORATSKYRKORÅDET.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 26 januari 1943 N:r 20
Då stort behov föreligger för erhållande av ytterligare vårdplatser för tuberkulöst sjuka från Gotlands län tillstyrker medicinalstyrelsen hos k. m:t i enlighet med framställning från Gotlands läns landsting, att statsbidrag till driftskostnaderna av ytterligare femton vårdplatser vid Hässelby eller Hålahults sanatorier beviljas landstinget med 1: 75 per dag och patient från den 1 januari 1941. (P.)
Gotlands Allehanda Onsdagen den 30 Oktober 1940 N:r 252
