Etikett: Guldrupe

Guldrupe socken ligger i mitten av Gotland.
Gårdsnamn: Annexen, Bjärs, Bondarve, Hagelhem, Hallbjäns, Hästings, Krasse, Västerby.

Publicerat

Auktion Gyle i Ahla.

I anseende till hemmanets försäljning och afflyttning från stället låter herr O. J. Fr. Jacobsson, Gyle i Ahla, fredagen den 3 instundande April från kl. 10 f. m. till den högstbjudande försälja hela Iösöreboet bestående af möbler såsom bord, stolar, sängar, soffor, vägg- och fickor, 1 echiffonnier, linne och sänvgkläder; kreatur såsom 1 häst, 3 st, kor, 2 st. uognöt, 7 st. får; köroch &åkerredskap, såsom res- och arbetsvagnar, kälkar, vänd- och spetsplogar, hartvar flere slag, ved- och foderhäckar, 1 kornvält, 1 vindmaskin, 1 slipsten, en mängd diverse bandredskap m.m. m.m.
Säkre och godkände inropare erhålla betalningsanstånd till den 1:ste nästk. Oktober, andre betala kontant eller vid anfordran.
Guldrupe den 24 Mars 1891.
Etter anmodan,
J. P. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 26 Mars 1891
N:r 47

Publicerat

Landtbruksingeniören

i länet har under år 1890 haft sammanlagdt 109 förrättningsdagar. Derunder hafva, bland annat, kontrollerats och afsynats åtskilliga med statslån understödda afdikningsföretag, hvilka alla funnits utförda med omsorg.
Bland under året upprättade afdikningsförslag må nämnas:
Plan till afdikning af sank mark inom Källunge, Vallstena och Bara socknar.
Areal 456 hektar; kostnad 25,120 kr.;
förslag till torrläggning af Lunds myr i Hejde, Guldrupe och Väte socknar.
Areal 241 hektar; kostnad 10,900 kr.;
plan till utdikning af s. k. Dalbo starrar i Halls, Sjonhems och Dalhems socknar. Areal 79 hektar; kostnad 1,200 kr.;
plan till torrläggning af Gammalgarns stormyr i Gammalgarns och Östergarns socknar. Areal 170 hektar; kostnad 1,700 kr.
Desentom ha förslag upprättats till sänkning af Ekes träsk å Fårön, till fullständig torrläggning af Kejlungs myr i Lärbro socken till utdikning af sank mark tillhörande prestgården m. fl. hemman i Kräklingbo socken.
Af Gotlands 60—70 tusen tnl myr säger landtbruksingeniören i sin berät telse — tordejomkring en tiondedel vara afdikad, men på grand af bristande företagsamhet och insigter bar blott en del af den utdikade arealen tillgodogjorts som åkerjord. Om också intresset för myrodlingen är i tilltagande, vill man derför icke bringa stora offer.
Sålunda anses ett utdikningsföretag för dyrt, ja nästan ekonomiskt omöjligt, om kostnaden för detsamma uppgår till 50 kr. pr tunnland, under det att man annorstädes icke tvekar att offra det dubbla beloppet för vinnande af odlingsmark, som svårligen torde kunna mäta sig med en stor del af de gotländska myrarna.
Landtbruksingeniören omnämner vidare de till godhetsgrad olika myrar, som här finnas och uttalar som sin mening att grundare afdikning har mycket skäl för sig; då myren är af sämre beskaffenhet eller en fullständig utdikning på grund af stora kostnader vore ekonomiskt oriktig. Dock anser han att vid afdikningsplaners uppgörande fullt utdikningsdjup bör söka åstadkommas för sådana myrar, å hvilka sädesodling i en ej allt för aflägsen framtid kan förekomma. Och detta på grund deraf att gotländingeni en framtid bör skörda sin säd der deasa tiotasentals tunnland ofruktsamma myrar ligga, under det att högmarken, som under mansäldrar, två år af hvarje tre, burit sädesgrödor, genom en förståndig ängskultor med riklig öfvergödning och med iskende af qväfvesamlande leguminorer så småniogom skall lyftas ur det utmattningstillstånd den för närvarande befinner sig i.
En ytterligare anledning att förorda de odlingsbara myrarnas falla afdikning torde äfven ligga i de utmärkt vackra resultat som sistlidna års odlingsförsök på myrjord med sockerbetor hafva visat. Skola stora förhoppningar med något berättigande kunna hämtas härutaf, så är det af vigt att så afdika myrarna att en ofullständig afdikning icke lägger hinder i vägen för ernåendet af ett lyckligt resultat härntinnan.
Tänker man vidare — yttras i berättelsen — å ena sidan på de växter som företrädesvis visat sig trifvas på mossarna, och å andra sidan derpå att hundratals tunnland myrjord på skilda ställen af ön under förlidet år buro en mycket vacker gröda utaf våra ädlare och mera gifvande kulturväxter såsom raps, hvete och korn, så kan man icke ungå att finna, att de, så att säga försökskördar, som aflockats myrarna, gifva löften för framtiden, som om de uppfyllas, och dertill finnes all utsigt, skola gifva Gotland ett af de främsta rummen bland våra spanmålsexporterande provinser, men i så fall är det på myrarna som spanmålen skall skördas, Bättre, än att förflytta de outtömliga qväfvetillgångarne upp på de myllfattiga och qväfvehungriga höglandsåkrarna, för att dymedels göra dem mäktiga af sädesproduktion, är att å myrarna sjelfva skörda säden, och en mera lättskött, en billigare afdikad och en för torka mindre utsatt jord skall på samma gång vinnas.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Februari 1891
N:r 33

Publicerat

Från landsbygden.

Roma, 17 Febr.
Nytt skolhus. Vid extra kyrkostämma med Roma kommun d. 17 dennes fattades enhälligt beslut om uppförande af ett nytt skolhus enligt en af byggmästare N. Pettersson i Guldrupe uppgjord ritning, Kostnadsförslaget till samma skolhus slutar på en summa af 11,849 kronor. Jordschaktnings- och grundmursarbetet skall börja under denna böst samt fortsätta byggnadsarbetet våren 1892. Skolbygnadsföretaget är säkerligen ett af de större på Gotlands landsbygd och kräfver ej liten materiell uppoffring, i synnerhet om man besinnur, att kommunen under föregående höst verkställt sin sista utbetalning till det år 1886 afslutade laga skiftet.
Församlingen har genom sin handling visat sig äga blick för folkupplysningens stora sak och kan vara ett godt exempel för mången annan.

Sundre, 16 Februari.
Ett hastigt dödsfall timade härstädes sistlidne fredagsmorgon 13 dennes, då förre hemmansägaren Lars Kristiansson, Skoga, afled (som det antages) af bjertslag. Föregående dag hade K. som var öfver 70 år gammal, varit vid full vigör, kry och rask, samt förrättat diverse göromål inomhus. På fredagens morgon steg han äfven upp, klädde sig och var ute ett slag på gården, hvarefter han inkom klagande öfver bristande matlust och gick åter till sängs. Strax derefter blef han bjuden på frukost, som han blott till en liten del förtärde, ty »det var honom motbjudande» som han uttryckte sig, Några ögonblick derefter, då familjen slutat sin frukost, var det slut med den gamle. Ej en suck eller klagan kom från den gamles läppar.

Ett större fartyg, antagligen ångare, passerade i fredags qväll i skymningen Gotlands södra udde med kurs norr på.

En strid på lif och död mellan en fiskmåse och en gädda utkämpades härom dagen vid sjöstranden å vestra kusten i närheten af Hoburg. En i närheten arbetande person, som var vittne till den egendomliga striden, dervid måsen många gånger hade gäddan (som tycktes vara af ett par eller tre kilos vigt) högt upp öfver vattnet, fick i hast fatt i en båt och begaf sig till stället, en liten utskjutande udde, för att kugga roftåglen och således få sig den vackra fisken, men vid framkomsten fick vår man ej se något af fiskmåsens middag, hvarför han åter begaf sig i land. Etter en liten stund kom åter måsen tillbaka och upptog striden, dervid, efter många fåfänga försök, det ändtligen lyckades denna att få gäddan upp på en större sten, der han snart med en strykande aptit högg itu med den läckra måltiden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Februari 1891
N:r 28

Publicerat

Medelst offentlig och frivillig auktion

låter hemmansägaren J, O. Åkerbäck, Hejdegårda i Hejde, lördagen 31 denneg från kl. 9 f. m, till den högstbjudande försälja ett stycke skog, pärkvig, uti d. s. k. Hejdhagsskogen nära intill den gamla ångsågsplatsen. Skogen är passande till såg- och bygnadstimmer; afverkninga- och de öfriga vilkoren blifva tillkännagifna före utropet.
Omedelbart efter skögsauktionens slut försäljes hemma å gården en mängd lösegendom, hvaribland må nämnas: vänd- och spetsplogar, slät- och krokpinoharfvar, 2:ne tjurar, 1 par mindre oxar, kor och lam, 1 ressläde, 1 trilla samt diverse vexelbjul m. m, Betalniogsanstånd är för den lösa egendomen till den 1 nästkommande Oktober.
OBS.! För att allt skall medbinnag börjas auktionen precis kl. 9 f. m. i skogen.
Guldrupe d. 21 Jan, 1891.
Efter anmodan,
J. P. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1891
N:r 13

Publicerat

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 31 December 1890: (Forts.)
Lärbro: födda 24, döda 17, inflyttade 79, utflyttade 106, vigda 3 par; minskning 20; folkmängd 1,273.
Hellvi: födda 14, döda 9, inflyttade 27, utflyttade 40, vigda 1 par; minskning 8; folkmängd 457.
Hörsne med Bara: födda 10, döda 9, inflyttade 33, utflyttade 28, vigda 10 par; ökning 6; folkmängd 372.
Klinte: födda 34, döda 32, inflyttade 128, utflyttade 109, vigda 3 par; ökning 20; folkmängd 1,199.
Fröjel: födda 6, döda 5, inflyttade 29, utflyttade 33; minskning 5; folkmängd 589.
Burs: födda 14, döda 13, inflyttade 38, utflyttade 55, vigda 10 par; minskning 16; folkmängd 820.
Stånga: födda 16, döda 11, inflyttade 37, utflyttade 45, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 655.
Dalhem: födda 5, döda 9, inflyttade 38, utflyttade 45, vigda 6 par; minskning 11; folkmängd 492.
Ganthem: födda 9, döda 5, inflyttade 13, utflyttade 12, vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 288.
Halla: födda 2, död 1, inflyttade 18, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 3; folkmängd 211.
Stenkyrka: födda 13, döda 20, inflyttade 0 utflyttade 28; minskning 1; folkmängd Tingstäde: födda 9, döda 6, inflyttade 44, utflyttade 48; minskning 1; folkmängd 499.
Ejsta: födda 9, döda 4, inflyttade 39, utflyttade 48, vigda 2 par; minskning 4; folkmängd 611.
Sproge: födda 6, döda 3, inflyttade 12, utflyttade 7, vigda 1 par; ökning 8; folkmängd 366.
Martebo: födda 8, döda 2, inflyttade 41, utflyttade 38, vigda 2 par; ökning 9; folkmängd 307.
Lummelunda: födda 9, döda 3, inflyttade 36, utflyttade 44, vigda 1 par; minskning 2; folkmängd 887.
Hejde: födda 12, döda 7, inflyttade 34, utflyttade 58, vigda 9 par; minskning 19; folkmängd 615.
Väte: födda 8, döda 5, inflyttade 28, utflyttade 32; vigda 3 par; minskning 1; folkmängd 578.
Fårö: födda 23 (8 m. 15 qv.), döda 18 (10 m. 8 qv.), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 37 (21 m. 16 qv.), vigda 9 par; ökning 1; folkmängd 1,175 (560 m. 615 qv.).
Hangvar: födda 21 (7 m. 14 qv.), döda 22 (9 m. 13 qv.), inflyttade 53 (26 m. 27 qv.), utflyttade 55 (25 m. 30 qv.); minskning 3; folkmängd 915.
Hall: födda 2, döda 5, inflyttade 20, utflyttade 34; minskning 17; folkmängd 241.
Öja: födda 18 (8 m. 10 qv.), döda 12 (5 m. 7 qv.), ioflyttade 39 (21 m, 18 qv.), utflyttade 40 (17 m. 23 qv.), vigda 3 par; ökning 5; folkmängd 875 (402 m. 473 qv.).
Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 4 (2 m. 2 qv.), utflyttade 13 (6 m. 7 qv.); minskning 12; folkmängd 332 (155 m. 177 qv.).
Levide: födda 7 (8 m. 4 qv.), döda 7 4) m. 3 qv.), inflyttade 26 (11 m. 15 qv.), utflyttade 38 (20 m. 18 qv.), vigda 3 par; minskning 12; folkmängd 562.
Gerum: födda 1 m., döda 2 m., inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigda 2 par; minskning 13; folkmängd 169.
Hejnum: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), ioflyttade 24 (14 m. 10 qv.), ut: flyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 1.par; ökning 6: folkmängd 312 (151 m, 161 qv.).
Bäl: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 (1 m, 2 qv,), inflyttade 22 (10 m. 12 qv.), utflyttade 24 (9 m. 15 qv.), vigda 1 par; ökning 0; folkmängd 203 (95 m. 108 qv.) Vall: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 3 (2 m. 1 qv.), inflyttade 22 (14 m. 8 qv.) utflyttade 26 (17 m. 9 qv.), vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 290 (134 m. 166 qv.).
Hogrän: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), ioflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 318 (147 m. 171 qv.) Barlingbo: födda 8 (5 m, 3 qv.), döda 9 (6 m. 3 qv.), inflyttade 56 (26 m. 30 qv.), utflyttade 66 (29 m. 37 qv.), vigda 2 par; minskning 11: folkmängd 315.
Ekeby: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 1 (qv), inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 35 (20 m. 15 qv.), vigda 3 par; minskning 17; folkmängd 268.
Källunge: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv), inflyttade 33 (16 m. 17 qv.), utflyttade 29 (16 m, 13 qv.), vigda 2 par; ökning 4; folkmängd 245 (123 m. 122 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 2 dag.
Vallstena: födda 5 (8 m. 2 qv.), döda 2 (1 m. 1 qv.), inflyttade 15 (8 m. 7 qv.), utflyttade 27 (15 m, 12 qv.), vigda 6 par; minskning 9; folkmängd 352 (165 m. 187 qv.); äldsta församlingsmedlemmen 1 Jan. 89 år 9 m. 18 d.
Veskinde: födda 12 (8 m. 4 qv.), döda 7 (5 m. 2 qv.), inflyttade 55 (25 m. 30 qv.), utflyttade 45 (25 m. 20 qv.); ökning 15; folkmängd 554 (250 m. 304 qv.).
Bro: födda 5 (1 m. 4 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 28 (14 m. 14 qv.), utflyttade 27 (13 m. 14 qv.); minskning 2; folkmängd 273 (134 m. 139 qv.).
Hablingbo: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 8 (5 m. 3 qv.), inflyttade 24 (15 m. 9 qv.), utflyttade 21 (10 m. 11 qv.), vigda 4 par; ökning 1; folkmängd 647 (312 m. 335 qv.).
Silte: tödda 6 (4 m, 2 qv.), döda 6 (5 m. 1 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 7 (3 m. 4 qv.), vigda 1 par; ökning 2; folkmängd 365 (185 m. 180 qv.).
Stenkumla: födda 12, döda 5, inflyttade 37, utflyttade 61, vigda 2 par; minskning 17; folkmängd 467.
Träkumla: födda 5, död 1, inflyttade 21; utflyttade 29, vigda 1 par; minskning 4; folkmängd 221.
Vesterhejde: födda 8, döda 7, inflyttade 65, utflyttade 65, vigda 3 par; ökning 1; folkmängd 467.
Vänge: födda 13, döda 6, inflyttade 21, utflyttade 49, vigda 3 par; minskning 21; folkmängd 568 (276 m. 292 qv.).
Buttle: födda 6, döda 3, ioflyttade 17, utflyttade 22, vigda 3 par; minskning 2; folkmängd 362 (168 m. 194 qv,).
Guldrupe: födda 4, döda 0, inflyttade 15, utflyttade 8, vigda O par; ökning 11; folkmängd 283 (130 m. 153 qv.).

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1891
N:r 3

Publicerat

Till ordförande

i Lau sockens kommunalnämd är utsedd hemmansägaren Lars Ahlqvist, Husarfve, i Guldrupe sockena fattigvårdstyrelse hemmansägaren J. P. Jakobsson, Bjers, samt i Martebo sockens kommunalnämd och fattigvårdsstyrelse hemmansägaren K. O. Björkander.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 Januari 1891
N:r 2

Publicerat

Stor varuauktion.

Fredagen den 9 Januari försäljer undertecknad på anmodan at vederbörande utredningsmän, delvis ovilkorligen medels offentlig auktion som förrättas i stora salen å Hägvalls i Vänge (Olssons port) och börjas kl. 9 f.m.,sett större handelsvarulager bestående af färgade och hvita bomullsgarner, klädningstyger af silke och bomull, förklädestyger och dukar, plyscher, flaneller, madapolam, hvita och kulörta domestiker, gardintyger, gas, linon och tyll, todertyger, dofflar, 10ck- och byxtyger, filtar, schalar, ylle- och sidendakar, handskar och hängslen, kattuner, pikeer, linnekragar och manschetter, hattar och mansmössor, knappar, rulltråd och silke, siden- och ylleband, eau de cologne och tvålar, brescher och armband, resårskaft, rossläders resefter, något sulläder, något glasvaror, diverse jernhandelsvaror, ett parti norsk storsill samt mycket annat.
Säkre köpare erhålla anstånd med betalningen till d, 1 instundande Juni.
J. P. Jacobsson,
Guldrupe.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Januari 1891
N:r 1

Publicerat

Från landsbygden

Ronehamn, 29 Dec.
Kommunalstämma har i dag hållits härstädes, då åtskilliga val förrättades. Till ordförande i kommunalstämman valdes handlanden L. Cramér och till v. ordf. hemmansägaren N. Nilsson, Åhlarfve, hvilka båda äfven blefvo valda till samma befattningar i kommunalnämden. Öfriga ledamöter i nämden blefvo konsul L. Cramér, omvald, handlanden J. W.
Broander och hemmansägaren P. Tomason, Gullgårda, nyvalda. Suppleanter bletvo hemmansäg. J. V. Hansson, Stahle och J. Tumsson, Engårda.
I fattigvårdsstyrelsen invaldes hemmans: ägarne N. Wahlby, Davide, och P. Jacobson, Eogårda. I magasinsstyrelsen invaldes J. Hansson, Smissarfve, ordförande, J. Petterson, Vinarfve och A. Johanson, Davide, ledamöter, Till revisorer för att granska det löpande årets räkenskaper utsågos landtbr, L. Duse och folkskollärare J. Stengård.
En fråga, som ansågs ej böra lemnas obeaktad, var de många »extra vakanser» från i tjenst varande pigor, som kastas på fattigvården i oroväckande antal. För att i någon mån motverka detta missförhållande och för att bördan må bli dräglig för skattskyldige föreslogs som högst önskvärdt att låta kontrahenterna hålla gårdgång med vissa matdagar på hvarje gård.

Kyrkostämma hölls derefter med pastoratet för anskaffandet af ett rum för konfirmandundervisningen. Sedan kyrkoherden förklarat att för året sådant torde kunna beredas i prestgården på grund at det ringa antalet barn, vardt ärendet tillsvidare uppskjutet.

Fattigvården. Att en qviona, som sagt sig vara från Boge, bettlande strukit omkring i trakten här på hösten, är nog riktigt. Men som hon ej blef tagen i förhör, fick saken passera. Dessutom ha här varit personer från Guldrupe, Buttle, Burs, Eke, Linde, Klinte och Stånga. Om dessa varit i sådana behöfvande omständigheter, att de behöft bettlia, kan ju naturligtvis ej afgöras. Godt är det emellertid, att fattigvårdsstyrelserna ej tillgripa skjutsar eller s. k. lagligt tillvägagående genast, ty det har här visat sig, att ett bref förot till den eller de socknar, saken närmast rör, gjort mycket god verkan, och så har man sluppit att köra onödigt, ty ej alla af den sorer) folk behaga tala sant, som nog är väl ändt.

Vamlingbo, 29 December.
Fördomen mot användandet af slagtmasker vid verkställande af slagt börjar så småningom att försvinna på landsbygden, efterhand som djurägarne få se och erfara nyttan af desammas begagnande. Vanligtvis utföres slagten vid dessa tillfällen af någon i yrket kun nig person, men ibland händer ock att någon »företagsam» kreatursägare sjelf pröfvar på den nya metodev, hvarvid mången gång ej allt tillgår som sig bör, och då rätt komiska scener utspelas. Ett sådant förhållande uppstod för kort tid sedan härstädes, då en landtman medels elagtmask skulle slagta en honom tillhörig oxe. Afnyfikenhet hade många åskådare infunnit sig på platsen der exekutionen skalle försiggå. Men vår »slagtare» lyckades ej att med första slaget å den sprint, som indrifves i hjernan, träffa denna, hvadan djuret slet sig från bållkarlen och ut på gården. Allmän uppståndelse af de talrika åskådarne, som så fort som möjligt försökte sätta sina respektive personer i säkerhet för det rasande djuret. Omsider lyckades det dock några »modige» män med djurägaren i spetsen att mota in djuret och fasttaga detsamma, hvarefter »lyckan stod de djerfve bi», så att oxen vid första slaget dignade medvetslös till marken, till sor glädje för de ur sina gömslen framkrypande, halft förskrämda »observatörerna».
På tal om kreatur kan äfven antecknas att ett försäkringsbolag nyligen bildats inom Öja och Hamra socknar, med som tyckes god framtid för sig, enär nästan hvarenda djurgare ingått i ds detsamma som medlem eller delägarf. Till en början lär en afgift af 25 öre för ett hundra kronors försäkring vara bestämd, och sedan allt efter behofvet.
Inom Vamlingbo socken, der ett likadant företag för några år tillbaka var å bane, funderas nu återigen, tack vare föredömet från grannsocknarne, starkt på att inrätta ett dylikt kreatursförsäkriogsbolag. Beslut – derom skall på pyåret fattas.

Ryktesvis förmäles, att fiskare från de sydöstra fisklägen under sina fångstförsök i början af denna månad iakttegit en mängd fylda fat — det antages att de innehållit vin flytande i sjön, men hvilka det dock var omöjligt att berga i deras små fiskebåtar.

Höga pris på bränsle gälla härstädes. Så t. ex. betaltes häromdagen på en auktion 12 till 13 kronor pr gammal kast för furuved, ceh för björk omkr. 14 kronor. Vid bållna auktioner å skog ha äfven utomordentliga pris betipogata i förhållande till varans verkliga värde.

Ett utmärkt slädföre har uuder helgdsegerna varit härstädes som äfven begagnats ganska flitigt såväl helg- som söckendag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 31 December 1890
N:r 203

Publicerat

Stor Varuauktion.

Torsdagen den 18 och fredageden 19 December försäljas för vederbörandes räkning vid Korsör, Buttle medels offentlig auktion som börjas båda dagarne kl. 9 f.m. ett välsorteradt handelsvarulager, hvaraf må nämnas: hvita och tärgade bomullsgarner, klädningstyger, förklädestyger och dukar, plyscher, flaneller, madapolam, domestiker, gardintyger, gas och linon, fodertyger, rock- och byxtyger, filt-, äkta och andra schalar. Ylledukar, sidendukar; handskar och hängelen. Kattuner, pikder, linnekragar och manschetter, hattar och mössor, ett stort urval knappar, rulltråd och silke, siden–och ylleband, parfymer och tvålar, pelsbräm och skinn, broscher och armband, aseptin, skrifmaterialer, jernkramvaror, m. m.
Säkre köpare lemnas 3 månaders anstånd med betalningen, andre betala kontant.
Guldrupe 11 December 1890.
J. P. JACOBSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 December 1890
N:r 193

Publicerat

Från landsbygden.

Sundre, 2 Dec.
Att en ung mans väg till ena pigo ibland är tämligen hemlighetsfull är ej så ovanligt; men att, då det gäller en friarefärd till en aflägsen socken, hålla traktens pratsjuka gummor i okunnighet härom faller sig allt litet svårare. En afortens ungersvenner, som råkat förälska sig i en ung flicka från en nordlig socken, hittade dock härsmsistens på följande listiga knep i den vägen. En af den kärlekskranke ynglingens gifta manliga vänner vidtalades att med sin skjuts och i egenskap af »böneman» medfölja vår friare för detta ändamål, under tysthetslöfte naturligtvis. För att nu allt skulle ske i största tysthet så begaf ungersvennen sig tidigt på morgonen till fots i väg, under förebärande för grannarne att han skulle på hamnen, hvarefter »bönemannen» senare på dagen äfven knogade i väg med skjutsen åt samma håll för att besöka — slägtingar i »nådri», efter det han under största försigtighet och hemlighetsfullhet i sin vagn praktiserat »friarens» ytterrock och er Men ödet ville att de båda männen blefvo sedda af en person från hemtrakten, då de i triskt traf färdades vägen fram bortom »hamnen», försänkta i tämligen högljudda kärlekskommentarier, och dermed var dr snart kringspridt bland grannarne, helst som äfven mannen från hemtrakten ytterligare på vägen fått bekräftelse på hvart resan gälde och hvad ändamål den hade. Så går det när man vill hålla någonting fördoldt i mörkret, som hörer till de allra läckraste rariteter för »gummor» vid kaffetåren och »gubbar» vid toddyglaset.

Norra Gotland, 4 Dec.
En bortglömd landsända? Med glädje och tillfredsställelse måste den sanne djurvännen helsa de åtgärder, som Gotlands djurskyddsförening vidtagit för att lära allmogen slagta på ett sätt, som bespar djuren de många och långa pinsamma stunder, de nu få utstå, då de skola fara hädan, men detta endast på södra Gotland; då deremot vi, nordergutar, eller rättare våra arma kreatur ej hafva blifvit berörda af denna förenings ädelmodiga verksamhet på nämda område. Vi hafva hvarken slagtmasker eller någon som lär oss att slagta på ett förnuftigt sätt, men kreatur hafva vi, gunås så visst, som behöfva skydd.

Tulljakten, som ombestyr bevakningen å östra kusten, råkade för litet sedan ut för det missödet att frysa. inne vid Kylley och sak nade förbindelse med land. Sedan nu blidväder inträdt, har den erhållit order att förpassa sig till Ronehamn, för att undgå vidare gruff med Bore.

Fatal glömska. Från en af våra landthamnar sku!le en person med ångbåten försända er låda fisk till Stockholm, men öfverlemnade åt ett ombud att aflemna låda jämte konnossement å båten.
Denne gjorde dock ej sin sak bättre än att han glömde konnossementet, hvarför adressaten, som blifvit underrättad om lådans ankomst, ej utfick densamma. Emellertid kommer sent omsider till vår afsändare en räkning från Stockholm å omkostnaderna för en af sundhetspolisen bortskaffad låda skämd fisk, och får han ou vedergälla denna glömska med en liten förlust på omkring 60 till 70 kronor.

Ronehamn, 4 Dec.
Om eldsvådetillbudet skrilfves ytterligare: Vid Jakobs gård utbröt natten till i tisdags eldsvåda. Ea gaslampa, som oförsvarligt nog lär haft sin plats kakelugnen, fattade nämligen eld, som blossade upp under taket i rummet, der fjorton fiskegarn hängde till tork ning, hvilka lätt avtändliga som de äro snart stodo i ljusan låga. Innan nu något för släckning kunde göras och folk från i närheten liggande Engårda gård hunno anlända, var hela rummet ett enda eldhaf, men som dörrarne ej öppnades fick elden endast litet luft, hvarför den ock ej kom vidare. Men en äldre person som låg i sängen, Olof Olofsson, erhöll svåra brännskador i nacken och ansigtet, dock ej lifsfarliga. Jämte horom låg äfven en hund, hvilken blef så illa både qväfd och bränd att han måste dödas. Nämde hund plägade sprioga dit från Erelhem, der han är hemma. Sedan folk anländt och lilla sprutan kom i gång släcktes elden snart utan att skada mera än än rummets möbler, sängkläder och diverse annat samt fiskgarnen, som naturligtvis blefvo totalt förderfvade. När stora sprutan från hamnen anlände, var det värs’a öfver. Men hade hela hnset kommit att brinna så hade Eagårda af flere parter bestående gård på grund af vinden starkt hotats och en svårare eldsvåda kunnat uppstå.
En annan eldsvådeunge. Hos en arbetare, som, talande med en person på landsvägen, gick ut ett ögonblick, uppstod eld derigenom att gnistor sprakat ut i sängen och der gjorde åtskilliga förödelser, innan den hann begränsas och släckas.
Skorstenseldar uppstå ganska ofta, men lyckligtvis aflöpa de utan skada, ett bevis på att brandmurarna äro i godt skick. En tre, fyra på en gång är ej alls sällsynt på landet här.

Yrkestiggeri pågår äfven på landet. Som exempel härpå kan anföras att ända från Guldrupe, Boge och Tofta spatsera personer med syfte att tigga, hvilket är lättare än att arbeta, Ett stort fel är att det tillåtes af fattigvårdsstyrelserna. Och huru användes det så sammansparade? En qvinona hade fått ull ända till 5 skålp. och hennes barn kunde väl behöfva kläder, men i stället för att arbeta samman det så samlade såldes det för en spottstyfver och så fortsatte qvinnan sitt fria lif. En annan, en mansperson, erhöll råg och malt men som snart såldes rent af för underpris och så förvandlades pengarne i bränvin. Detta har skett helt nyligen. Och så klagas öfver dåliga tider. En arbetare, för öfrigt känd, frisk och rask, gör aldrig annat året rundt än tigger. Han har hustru och 5 barn och ett följer honom.

Alskog, 2 Dec.
Folkskolläraren i Alskog, hr Osk. Lindgrev, erhöll til present utaf några af sina skolbarn på sin namnsdag Oskarslagen en bordlampa, som ett tacksamt minne.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 December 1890
N:r 189