Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Fleringe
Fleringe socken ligger på nordkusten, väster om Fårösund och intill Bäste träsk. Gårdsnamn: Annexen, Groddagården, Hau, Hässle, Lickedarve, Lundarhage, Medebys, Mölner, Nors, Skymnings, Smiss, Utoja.
FLERINGE, 24 febr. Ett trevligt slädparti hade i söndags F. K. U. F. anordnat, gynnat av ett relativt vackert vinterväder. Kl. 1 e. m. samlades man å skolgården vid kyrkan, där det ena ekipaget under bjällrors klang svängde in efter det andra. Sedan man diskuterat färdevägen och alla med lämpor och knep tagit plats, satte de 10 mer än fullsatta skjutsarna sig i rörelse och färden ställdes till Rute kyrka över Ahlbya till Rute nya skola, samt till Risungs, Koparve, förbi Gerungs till Rute kyrka samt åter till Fleringe, där hr Arne Kihlén välvilligt ställt sina rum till förfogande. ”Kokarmor” hade nu gjort sitt bästa till resenärernas hemkomst, och här samlades man kring ett trevligt dekorerat kaffebord, vars goda håvor man lät sig väl smaka. Innan de ordinarie spelmännen hrr Godman, Grodda, anlänt, dansades ringlekar. Efter det spelmännen ankommit tråddes dansen med liv och lust, med avbrott för förfriskningar. Det hela förflöt under allmän trevnad till långt fram på småtimmarna då det åter bjöds på kaffe, varefter så småningom uppbrott skedde och var och en gick till sitt efter en allt i allo trevlig dag. På mångas begäran ber insändaren att få framföra sitt och gästernas tack, till F. K. U. F. och särskilt dess ledarinna, fru Margit Sandberg, för hennes stora arbete med ordnandet av det hela. En tacksam gäst.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 25 februari 1937 N:r 46
FLERINGE, 22 febr. Till klockare i Fleringe församling har på extra kyrkostämma antagits skomakaren Gösta Ingvar Larsson, förut bosatt vid Haga, Visborgs slätt. Tjänsten tillträdes den 1 mars.
Gotlands Allehanda Måndagen den 22 februari 1937 N:r 43
Skogsvårdsstyrelsen i Gotlands län anhåller hos k. m:t att från statens skogsutdikningsanslag bli tilldelad 14,421 kr., varav 12,221 kr. för utdelning som statsbidrag och 2,200 kr. i förvaltningsbidrag. Statsbidrag avses att utlämnas till dikningsföretag i följande socknar: Hellvi, Hangvar, Stenkyrka, Bro, Lokrume, Fole, Källunge, Vallstena, Bara, Gothem, Norrlanda, Kräklingbo, Ardre, Alskog, Hejdeby, Endre, Ekeby, Dalhem, Ganthem, Sjonhem, Björke, Vänge, Viklau, Väte, Garda, Stånga, Lau, Stenkumla, Träkumla, Follingbo, Akebäck, Atlingbo, Vall, Sanda, Eskelhem, Klinte, Fröjel, Eksta, Alva, Rone, Hemse, Gerum, Etelhem, Fårö, Burs, Rute, Bunge, Lye, Martebo, Roma och Fleringe. Samtidigt anmäles, att å förut erhållen tilldelning ur nämda anslag fines en disponibel behållning av 2,361 kr. (P.)
Gotlands Allehanda Tisdagen den 16 februari 1937 N:r 38
Vid Bäste- eller Ahrs träsk, Gotlands största insjö, har bruksrörelse förekommit sedan så lång tid tillbaka, att man knappast kan konstatera, när den först tog sin början. Det har bedrivits omfattande skogsbruk, kalkbränning och kvarnrörelse samt naturligtvis även sågverksrörelse, som tagit hand om timret från de närliggande stora skogarna. I Gotlands Allehanda av den 15 maj och den 9 juni 1934 publicerades artiklar om Ahrs bruks historia, av rektor Richard Steffen. Nämda artiklar sammanfatta uppgifter om Ahrs bruk och dess ägare från 1500-talets slut till fram mot mitten av 1800-talet. Om rörelsen vid Ahr skriver författaren bl. a. ”Redan långt innan denna berättelse tar sin början, fanns troligen vid Ahr både mölla och valka och sågkvarn.” – Som första årtal nämner förf. 1595, då Ahr hörde till Smitts, som då ägdes av en ”Joenn Smids”. Förf. lämnar därefter mycket intressanta uppgifter om vilka ägare, som innehaft bruket ifråga ända till år 1844, då den ägare, assessor Dubbe, som köpte bruket 1818 avled. Senare förvärvades bruket av dåvarande ägaren till Takstens gård i Lärbro, Edvard Grubb. Vem Grubb sedermera försålde egendomen till, är oss ej med säkerhet bekant. Troligt är att en kamrer Strandberg blev ägare till bruket, ty nämde Strandberg sålde det i sin tur år 1865 till en grosshandlare Öberg från Stockholm, vilken dock ej hade bruket någon längre tid, utan sålde sin äganderätt till bröderna C. och V. Hahr från Skåne. Dessa bröder Hahr drevo bruket i några år, men avyttrade detsamma år 1880 till nämdemannen Tyko Lindgren, nu boende i Rute, och som vi ha att tacka för ovannämda uppgifter. Bruksägare Gustaf Ekstrand, nuvarande ägare till Ahrs bruk, har delgivit oss bl. a. följande upplysningar angående ägarna till Ahr efter 1880, då bruket som ovan antytts, ägdes av nämdeman Lindgren. Herr Lindgren drev rörelse vid Ahr till 1905, då han sålde egendomen till ett konsortium i Västervik. De nya ägarna bildade aktiebolaget Ahrs bruk och satte igång med betydande byggnadsarbeten. Sålunda uppfördes kalkugn och kalkmjölsfabrik för tillverkning av gödningsämnen. Vidare anlades elektriskt kraftverk, som levererade kraft till bl. a. nyssnämda fabrik samt en anlagd linbana, medelst vilken kalkstenen fraktades från kalkstensbrotten till fabrik, kalkugn o. s. v. Denna glansperiod i Ahrs bruks historia varade till 1915, då krigsåren och därmed osäkra farvatten lamslog verksamheten. Intressenter till Maltesholms cementfabrik inköpte bruket sistnämda år, och hade förmodligen för avsikt att lägga om driften. Alla de anläggningar, som A/B. Ahrs bruk gjort, blevo utdömda. Den uppförda fabriken och andra byggnader revos, maskiner och kraftverk skrotades ned – de elektriska ledningarna hade då stort värde, vilket mången säkert ännu har i friskt minne – och allt realiserbart försvann från bruket. Endast kalkugnen, som ej var så lätt att realisera, fick vara kvar i oskadat skick. Samma kalkugn finnes där än i dag. Vilka stora planer, som event. välvdes, känna vi inte till, då de ej medförde positivt resultat. År 1918 var bruket åter till salu; och som köpare uppträdde då det konsortium, vilket ägde Barnängens kem. tekn. fabrik. Tyvärr kunde detta företag ej klara sig helskinnat undan kristidens påfrestningar, utan måste ge upp kampen. Det bör kanske dock nämnas, att det ej var rörelsen vid Ahrs bruk, som förorsakade sammanbrottet, utan konsortiets andra förtag, som voro lik i lasten. Bruket måste emellertid säljas, vilket även skedde 1921, då bruksägare Gustaf Ekstrand inköpte Ahrs egendom, som omfattar cirka 1,700 tnld. Så började en ny epok i det gamla brukets historia.
Kalksten till pappersmassa. Brytning av kalksten för byggnadsändamål och till bränning av kalk har å Ahrs bruk förekommit sedan långliga tider. Numera däremot brytes kalksten så gott som uteslutande för export. De största avnämarna äro sulfitfabriker o. dyl. företag, vilka ha behov av kalksten med den högprocentiga kvalitet, som är utmärkande för kalkstensfyndigheterna å Ahr. Den ”feta” kalkstenen, som den högprocentiga kvaliteten benämnes på fackspråket, användes mest vid pappersmassetillverkning. Tillgångarna på den utmärkta kalkstenen äro snart sagt outtömliga, ty över 1,000 tnld av ägorna till Ahr utgöras av kalkstensberg. Om det således brytes tusentals ton pr år, decimeras ej detta naturens stora ”varulager” i nämvärd grad.
Kalkugn i Ahrs bruk.
Ny hamnanläggning. Sedan sitt tillträde av bruket har hr Ekstrand hunnit med att utföra åtskilliga förbättringar för rationellt tillvaratagande av kalkstensbrotten och produkternas utskeppning. Eftersom så gott som hela produktionen är lagd för export, äro just utskeppningsförhållandena av utomordentlig betydelse. Och därför har hr Ekstrand låtit anlägga lämplig hamn. Hamnbygget tog sin början 1930 och har resulterat i en präktig brygga, med kajer, där även stora fartyg kunna lägga till. Det hör icke till. Det hör icke till det ovanliga att fartyg, som kunna taga en last upp till 1,500 ton, lägga till i Ahrs hamn. Även ortens fiskare anlita ibland bryggan till Ahrs bruk, såsom t. ex. i dessa dagar, då fiskelägets hamn är tillfrusen. I kalk stensbrotten knalla sprängskotten titt och tätt och de ur bergets innandöme framsprängda blocken kilas eller slås sönder i lätthanterliga dimensioner för att sedermera med lastbilar forslas ned till hamnen och där väntande fartyg. PDet gamla rännan och vattenhjulet.å bryggan finnes en kraftig maskindriven lyftkran, som lekande lätt svänger hela billasten ombord. När ett fartyg tager in en last om 1,000 ton eller mer, fordras det åtskilliga bilbördor, varför lastbilarna få ila fram och åter mellan hamnen och brotten. Årligen utlastas cirka 25 á 30,000 ton kalksten.
Det gamla rännan och vattenhjulet.
Samma slags kraftcentral som på 1600-talet och ännu tidigare än vattenhjulet, som än i dag är i funktion i olika delar av landet. – Vilken uppfinning i vår tid kan tänkas få lika lång livslängd? – På Gotland har det ju i alla tider varit ganska smått om vattenfall, men där det funnits rinnande vattendrag, har också vattenhjul kommit till användning. Numera är det väl inte så många sådana i bruk på ön, och i sitt slag är väl det vid Ahr ganska enastående. Från träsket, vars nivå ligger cirka 6 meter högre än havet, leder en liten å, som under århundradens lopp drivit många vattenverk. Redan på 1600-talet leddes vattnet till bäcken genom en träränna av ungefär samma konstruktion, som ännu leder vattnet fram till vattenhjulet, vilket driver såg och tröskverk. Kvarnen drives numera med turbin. Mycket har under senare år rationaliserats vid Ahrs bruk, så det gamla hederliga vattenhjulet kanske en vacker dag får pension – och flyttar till Bungemuséet. Till Ahrs bruk hör även ganska stora skogsmarker, vilka skötas som modernt skogsbruk bör handhavas. Även jordbruket omhuldas, och ger sin tribut i olika slags produkter för brukets behov. Bl. a. kan nämnas att en stam om ett par hundra utegångsfår hör till besättningen.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 10 februari 1937 N:r 33
Lantbruksstyrelsen föreslår k. m:t bevilja fiskaren Ernst Ringbom, Hau i Fleringe, statsbidrag utan återbetalningsskyldighet med 80 kr. i anledning av förlust av fiskredskap. (P.)
Gotlands Allehanda Måndagen 21 December 1936 Nr 297
Lördagen den 20 juni kl. 2 e. m. låter Fru Hilda Jakobsson, Bläse i Fleringe till den högstbjudande försälja följande: En 10 häst.-kr. råoljemotor, en fordgenerator, en axelledning, bandsåg, fräs, vedkross, remmar, en svarv, en kamin, div. snickareverktyg, en 5-rörs Philips radio, en mindre fjädervagn, kläder, överrockar, kostymer, hattar, skor och underkläder m, m., strömmingsgarn och flundrenät. För godkände köpare lämnas 3 månaders betalningsanstånd; andra betala kontant eller vid anfordran. Äganderätten förbehålles tills varan är betald. Lärbro den 11 juni 1936. Carl Berg.
Motorföreningens idealfartstävling igår fick ett idealiskt väder och genomfördes programenligt även om troligen ingen enda lyckades klara sig igenom fällor och försåt på idealtiden. Den oförsynta tävlingaledningen hade nämligen placerat ut icke undre än 35 kontroller och ehuru ännu icke resultatet är färdigt, då man icke resultatet är färdigt, då man icke hunnit gå igenom hela materialet, är det likväl klart, att prickbelastningen blir stor på sina håll – det torde finnas deltagare med mellan 300 och 400 prickar. Första man startade kl. 6 igår morse och sista man kom till målet på samma plats, vid Siltbergs bilaffär på Kung Magnus väg, vid 3-tiden på eftermiddagen i beräknad tid. Idealtartan var konstigt nog satt till 47,5 km. och detta vållade en hel del räknande, som bara det säkert åstadkommit bortåkningar, men där vägförbättringar pågingo eller i tätare bebyggelser skulle farten sättas ned till 25 km. Från starten i Visby körde man först norröver genom Lummelanda och Tingstäde, över Fleringe, Rute, Hellvi och Slite samt därifrån genom Hejnum, Lokrume, Bro, och socknarna närmast Visby till staden, där man vänligast fick 5 min. för bensinpåfyllning. Sedan bar det söderut inre vägen till Klintehanm samt kustvägen genom Eksta och Hablingbo till Hemse, tillbaka över Linde och Fardhem till Bönders, därpå utåt östra Gotland över Buttle och Ala till Kräklingbo samt samt hemåt över Anga, Norrlands, Ekeby, Fole, Bra, Vestkinde till Visby. Hela vägsträckan måtte 364 km. och kördes utan avbrott med undantag för de 5 minuterna i Visby. Samtliga 12 anmälda startade och tävlingen genomfördes utan några haverier. Hur det; gått — ja, det får man se när tävlingsledningen får titta närmare på rapporterna från kontrollerna, och därefter återkomma också vi med prislistan.
Min kära moder och vår goda faster Karolina Ahlkvist, avled stilla den 6 juni i sitt 74 levnadsår; sörjd och saknad och i tacksamt minne bevarad av oss samt släktingar och övriga vänner. Utöja i Fleringe 8 juni 1936. Karl. Syskonen Klasson. Sv. Ps. 583 vers 1, 2.
att Konungens befallningshavande funnit skäligt återkalla stenarbetaren Algot Gustav Vilhelm Andersson i Ahr, Fleringe socken, tilldelat körkort för automobils förande. Visby i landskansliet den 27 december 1934. Länsstyrelsen.
Gotlands Allehanda Fredagen den 28 December 1934 N:r 302
