Lönetillskott

ur presterskapets löneregleringsfond äro för innevarande ecklesiastikår tilldelade kyrkoherdarne i Hangvar, Atlingbo, Hörsne, Sjonhem, Levide och Vänge samt komministrarne i Östergarn, Fardhem, Sanda och Dalhem.

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Tredje sammanträdet 27—28 Oktober å Skogs.) Följande utslag afkunnades: I målet mot t. handl. O. Bokström angående barnuppfostringshjelp, kunde Anna Jacobssons käromål ej bifallas, enär Bokström begått den ådömda värjemålseden.

— Till boskilnad dömde häradsrätten mellan hustru M. Bolander och hennes man skräddarev K. H. Bolander.

— I tvisten mellan Olof Mårten Bodin och F. Jacobsson, Hemmor, angående bättre rätt till den s. k. Nygårdsdyan, tilldömdes denna bättre rätt käranden Bodin.

— Den talen för ärekränkning, d. v. s. utspridande af rykte att ha begått olofligt tillgrepp, som hustru Niklas Larsson anhängiggjort mot Kristina Olsson kunde ej af häradsrätten bifallas såsom ej lagligen styrkt.

— »Klubbekriget i Hemse» fick vid detta sammanträde sin afslutning. Då f. handl. Johan Bokström blifvit genom halft bevis öfvertygad om att ha begått våld mot skräddaren Nils Persson ålades han att med ed fria sig härifrån, Men då äfven Persson och hans hustru, instämda af Bokström, syntes rätten med halft bevis öfvertygade om att icke heller ba varit oskyldiga, ådömdes äfveu de värjemålsed, hvarigenom Persson skulle fria sig från att ha slagit Bokström och hustrun från att ha kallat honom »skojare».

— För djurplågeri, begagnande till upprepade körslor af mycket selbruten häst, dömdes Johan Bokström, mot sitt nekande, att böta 50 kronor.

— I målet mot O. Nilsson, Ringome i Alfva, svarande, angående beskyllningen för att ha slagit Johan Bokström med en lykta, ogillades åtalet såsom ej styrkt och som Bokström fört falsk talan emot Nilsson dömdes han härför att böta 100 kronor samt utgifsa 50 kronor i ersättning åt Nilason.

— Den revers, som J. T. Levander, Sixartve i Näs fordrade betalning för af bröderna J. och O. Bokström, dömdes nu svarandena gementsamt eller den det bäst gälda gitter att till käranden utgifva det omstämda beloppet samt derjämte 66 kronor i rättegångskostnader, Oskar Bokström dömdes dessutom att utgifva 100 kronors vite för ej iakttagen personlig inställelse.

— För olaga utskänkning af maltdrycker dömdes värdshusidkaren L. Miihrer i Hemse att böta 15 kronor.

— Det åtal, com väckts mot handl. Anton Jacobsson, Fardhem, för oloflig vinutskänkning ogillades, enär mot svarandens nekande fall bevisning ej kunnat åstadkommas derom att detta var en annan förseelse än den, för hvilken han blifvit förut dömd, och skulle åklagaren ersätta sv. med 15 kronor samt utgifva vittnesersättningar.

— I målet mellan husbonden N. Jacobsson, Bara i Etelhem, kärande, och arbetaren Bomqvist, Bara, svarande, angående oloflig vedtägt, biföll häradsrätten icke kärandens talan liksom ej heller svarandens mot käranden gjorda ansvarsyrkande.

— För djurplågeri dömdes arbetaren Alfred Olofsson, Orleifs i Alskog, att böta 15 kronor.

— Till skilnad i äktenskapet dömde häradsrätten mellan Petter Jakobsson, Jakobs i Ejsta, och hans hustru Britz Jakobsson.

— För falsk värjemålsed i ett förut refereradt mål angående hästköp, men hvilken ed svaranden sedan, innan i saken dömts, återtagit, dömdes hemmansägaren T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo, till 6 månaders fängelse.

Med ed friade sig Reinhold Johansson, Krasse Grund i Guldrupe, från taderskapet till ogifta Anna Lindstedts barn och husbondesonen Karl Niklas Felix Jacobsson i Burs, från faderskapet till ogifta Karolina Jacobssons barn.

— Edgång var i ett liknande mål, instämdt af Emma Larsson, ålagd f. husbonden Olof Johannes Reinhold Ahlin, Hejde. Då emellertid pastors intyg var af det innehåll, att Ahlin, som icke ordentligt besökt presten, ej kunde anförtros edgång, beviljades han uppskof härmed, men dömdes att utgifva 25 kronor i vite för det han ej stält sig häradsrättens föreläggande, i fråga om inhämtandet af edens vigt och betydelse, till efterrättelse.

För stenkastning på vakten vid lägret å Visborgs slätt någon atton afton i somras under pågående möte, samt bråk och oljud, så att de måst omhändertagas af patrull, hade kronolänsman Svallingsson, instämt murarne J. Berglund och Aug. Melin samt slagtaren Viktor Löfqvist, alla från Visby.

Svarandena bestredo genom sitt ombud, skrifvaren P. Flygare, att på något sätt ha förfördelat lägervakten, utan voro de alldeles oskyldiga. För att åstadkomma bevisning erhöll åklagaren uppskof till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

För oloflig ölförsäljning vid senaste stortorgdagen på Sandesrum i Grötlingbo voro instämda hustrurna Anna Johansson och Anna Vengström från Visby. Båda erkände skriftligen. Utslag första rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— För samma förseelse å samma tid och plats var likaledes instämd f. hemmansägaren Adam Niklas Vestberg i Hemse. Han bestred stämningen, enär han och hans hustru endast hade vid försäljningen biträdt hr Frans Lysholm, hvilken ägde rättighet att för Bryggeribolaget i Visby vid ofvannämda tillfälle utskänka maltdrycker. Vestberg och hans hustru hade skött försäljningen i ett stånd, hvilket varit förbundet med ett tält der Lysholm hållit till. Detta vitsordades af åklagaren. Utslag första rättegångsdagen af nästa sammanträde.

Ärliga själar. T. f. kronolänsman Sv. Lindström hade instämt drängen Teodor Olofsson, Domartve, och Axel Teodor Andersson, Stale i Rone, för det de en afton i sietlidne September månad på allmänna landsvägen strax invid Rone kyrka öfverfallet drängen J. Bolin med hugg och slag, hvarvid Bolin tillfogats af Olofsson ett 10 centimeters långt sår i högra armen och ett mindre i venstra underarmen. Svarandena voro dessutom instämda för att ha fört oljud.

Bolin fick redogöra för förloppet af slagsmålet, dervid han mycket ärligt bekände att han, efter det man »gurglat» åtskilligt, blifvit förargad på Olofsson och gifvit honom en snyting», då denne dragit knif och tillfogat honom de båda såren, hvilka enligt läkares utsago, icke komme att medföra men för Bolin.

Teodor Olofsson vitsordade Bolins uppgifter.
Ha: hade fått två snytingar af Bolin, innan han tog till knifven, som han på domarens uppmaning mycket ärligt framvisade. Anderssons deltagande i kalabaliken inskränkte sig, enligt Bolins och hans enstämmiga utsago, derhän att de båda slagit efter hvarandra utan att! träffa någondera, hvarför åklagaren afstod från ansvarsyrkande mot honom.

Svarandena framvisade qvitto på att de gemensamt betalat Bolin 50 kronor i förlikning, vid hvilket förhållande åklagaren upplyste, att anm älan till honom var gjord före detta qvittoa datum, Olofsson tyckte nu att skulle han, sedan han betalat, dertill plikta för knifstingen, så borde också Bolin stånda ansvar för sina »snytingar», men det yrkandet återtog han sedermera. — Utslag första rättegångsdagen nästa sammanträde.

Ett vattenmål. Hemmansägarne Jakob Larsson, A. Svensson och Olof Pettersson, Hallgårds, Anders Andersson och L. Nyman Bockes samt Nils Jacobsson och P. Böklund, Rovide, alla i Fröjel, hade instämt ägarne af Grymlings såg i Ejsta, Per Rosendal och Jakob Hederstedt, med yrkande om skälig ersättning för den förlust de lidit derigenom att svarandena dämt upp vattnet på deras kringliggande ägor, hvilkas växtlighet derigenom tagit skada.
Svarandena bestredo alla ersättningsyrkanden. Visserligen kunde de medgifva, att ifrågavarande marker kunde i någon liten mån lida af det uppdämda vattnet, men härför ville de ej gifva större ersättning än förut varit medgifven kärandena, nämligen fri försågning af vissa träpartier. Kärandena påstostodo sig icke längre kunna vara nöjda med denna ersättning, då deras lidande marker efter laga skifte nu blifvit betydligt större.
Såsom bevis för att de hade rätt att dämma upp vattnet, framlade svarandena en handlipg från år 1782, utgörande ett protokoll öfver en syneförrättning, som kronofogden hållit just med anledning af en likadan tvist som denna, hvarvid förlikning ingåtts med vilkor att de kring sågen boende åborna fiage något litet fri försågning. Detta dokument ville kärandena, hvilkas talan fördes af kronolänsman Svallingsson, icke tillerkänna något som helst värde.
A kärandens sida hördes såsom vittnen hemmansägarne Petter Boberg och Johan Cederlund. Tillsammans med kommissarien hade de hållit syn å de genom det uppdämda vattnet lidande markerna dels medan vattnet stod öfver dem dels sedan vattnet bortgått, och hade då funnit växtligheten på de öfversvämmade markerna sämre än på dem, som icke stått under vatten och var deras öfvortygelse att detta berodde just på det uppdämda vattnet. De värderade kärandenas förluster till belopp växlande mellan 45 och 5 kr.
Svarandena ansågo dessa belopp för höga, ville icke lemna annan ersättntng än fri försågning. Kärandena öfverlemnade målet, men svaranden begärde och erhöllo uppskof till andra rättegångsdagen af första vårseammanträdet då svarandena skola vara beredda att i allo stycka det de äga rätt att utan någon som helst ersättning dämma upp vattnet öfver kärandens marker.

Handl. A. D. Ahlberg i Visby gjorde vid detta sammanträde sina slutpåståenden mot fru Matilda Berger för det hon fråntagit hans minderårige son dennes karamellådor samt nekat honom handla på Visborgs slätt. Såsom skäl för att han, Ahlberg, dock hade rätt dertill åberopade han en till militärbefälhafvaren stäld ansökan om rätt till försäljning af tobak och snus i stånd. Denna hade afslagits, hvadan enligt Ahlbergs mening rättighet vore honom medgifven att idka handel utan stånd. Han fordrade 118 kronor i ersättning.
Äfven å svarandesidan öfverlomnades målet. Utslag vid tingets slut.

För ärekränkning hade Anna Andersson, Botvide i Öja, instämt hustru Gustafva Andersson, hvilken skulle ha beskylt käranden för att ha köpt en skinka med vetskap om att den var stulen från svaranden, hvarjämte hon skulle ha gifvit Anna Andersson några tillmälea, som icke gerna återgifvas i tryck.
Två vittnen, P. Lindqvist och Ludvig Rosengren, intygade, att svaranden sagt, det käranden köpt skinkan, men kunde ej påstå, att svaranden beskylt henne för att ha afvetat att den var tjufgods. De omnämda tillmälena hade käranden emellertid fått.
Svaranden bestred vittnesmålen om hon också hade yttrat något om käranden hade detta skett i svarandens eget hem endast i närvaro af husfolket. Utslag vid tingets slut.

Om barnuppfostringshjelp| hade ogifte Kristina Vallin i Hablingbo instämt drängen Jakob Mattsson Vastäde. Han nekade för faderskapet, Käranden begärde uppskof, tills ett hennes vittne hunnit fylla 15 år. Besked meddelas vid tingets slut.

För olaga utskänkning af bränvin hade kronolänsman Lindström instämt Oskar Duse, Kodings i Hemse. Han erkände, och utslag afkunnas vid tingets slut.

Om bättre rätt till fiske hade förre nämdemannen Johan Engström, Mafrids i Vestergarn, instämt husbönderna Gabriel Bolin och Karl Carlsson derstädes.
En ström hade en gång i tiden ägt en del af Stora Mafrids, men vid olika tilifällen försålt denna del i 6 lotter. Dessa lotter hade ansett sig ha efter storlek del i idfisket i den genom ägorna löpande ån, så också svarandena, som äfven, ehuru ej i första hand, köpt hemmansdelar af Engströms egendom. Men nu påstod Engström, att med dessa senare ägolotter aldrig följt någor fiskerätt, utan hade han behållit denna sjelf. Detta bestredo svarandena. Särskildt gälde det ett tillfälle 18—19 April i år, då Engström velat dela den fångade fisken, utan att ens ha sjelf satt ut några ryssjor. z Åtskilliga vittnen hördes, hvilka skulle intyga, att Engström verkligen lagt ryssjor 18 —19 April. Ingen kunde dock upplysa derom, utom ett vittne, som vid sagda tillfälle sett E. upptaga en ryssja, som han dock icke visste om Engström verkligen ägde.
Käranden uppträdde under rättegången mycket hetsigt, så att han t. o. m. en gång af domaren blef utvisad, och åklagaren yrkade ansvar å honom för oskickligt beteende inför rätta. Svarandena erhöllo uppskof till till andra rättegångsdagen af första vårsammanträdet.

För att ha misshandlat på det grymmaste sätt en ko, tillhörig hustru Hejdenberg, Forssa i Hejde, var af kronolänsman Svallingsson instämd hustru Kajsa Vessman, Skogs i Hejde. Hon nekade. De skador djuret lidit hade det fått genom att sticka in hufvudet i en svarandens gärdesgård, från hvilken hon befriat kon.
Hon hörde ett par vittnen, som intygade att kon icke varit illa medfaren. Åklagaren begärde, att svaranden skulle åläggas edgång, i hvilket yrkande svarande sjelf instämde.
Utslag meddelas vid tingets slut.

Till syssloman i f. d. handl. Johan Bokstroms konkurs utsågs hr Aug. Nordstedt å Klinte. Gäldenärens hustru begärde boskillnad.

Vådaed aflades af landtbrukaren O. Knudsen i anledning af en vid Myrungs i Linde 23 Mej i år timad mindre eldsvåda.

Domareed aflades vid detta sammanträde af nyvalde nämdemannen för Hejde ting godsägaren V. Wöbhler, hvilken derefter tog säte i nämden.

En storartad utställning

— åtminstone efter våra förhållanden — har i dag öppnats i D. B. V:s paviljong. Det är den af hushållningssällskapet anordnade utställningen af maltkorn samt trädgårdsalster, rotfrukter och trädfrukter.
Hvad först maltkornsutställningen angår bar den lockat 73 utställare. I allmänhet är kornet i år mörkt till färgen, men åtskilliga vackra prof på vigtig och ren vara förekomma.
Såsom ny är trädgårdsutställningen af särskildt stort intresse och man kan icke utan förvåviog iakttaga, hvilken rikedom af särekildt frnktsorter vår öhar att bjuda på. I denna afdelning finnas icke mindre än 107 utställare från alla delar af länet. Särskildt vackra samlingar af frukter (och äfven andra trädgårdsalster) ha hrr J. May i Visby, V. Wöhler i Klintebys, M. Larsson å Skäggs, Visborgs kungsladugård, landtbruksren Hällgren å Katrinelund, H. Viman, Henriksdal, J. Lindbom, Botvide, Sanda, Gabriel Gardell, Gadrings grund i Ganthem m, fl. m. fl. J. May har äfven utstält Åtskilllga prof på ympar från den af honom vårdade trädskolan.
Såsom ett bevis på den mängd varieteter af trädfrukter, som förekomma, vilja vi endast nämna några: gröna jernäplen, höstastrakaner gravensteiner, melonäplen, Calville, Stenkyrkeäplen, Yms, Höstgyllen, glasäplen, citronäplen, strimling, rosengyllen, vinteräplen, paradisäplen, hvit astrakan, gulpipping, klaräplen, grågyllen, rosenäplen, granpäron, borgmästarpäron, munvätepäron, bergamotter m. fl. m. fl.
Af äplen finnas de flesta och vackraste varieteterna, päronen äro ej så talriktrepresenterade. Utom dessa finnes en hel mängd andra frukter: mullbär, månadssmultron, aprikoser, persikor, körsbär, en mängd sorter af plommon etc.
Utställningen af andra trädgårdsalster, särskildt rotfrukter, är både vacker och talrik. Äfven den nya växten choro-gi är representerad. De på myr växta äro af anmärkningsvärd storlek.
Hr Malmros å Ihre har utstäld en vacker samling från sin myrodling. Hans höstvete väger 15 pund pr tunna, vårhvetet 14 pund 15 skålp., kornet 13 pund 14 skålp. (på fast jord väger det 13 pund 19 skålp.), ärter 16 pund 7 skålp. o. s. v.
Prisutdelningen har för trädgårdsafdelningen skett kl. 1. Dervid ha följande pris utdelats:
Pristagare för trädfrukter.
Charles May för trädskolealster 10 kr.
Silfvermedalj W. Wöhler, Klintebys.
Silfvermedalj J. May, Visby.
Bronsmed. lanåtbr. Hällgren.
Bronsmed. A. Dassow, Kungsladug.
Bronsmed. Nämdem. Granberg, Granskogs jämte 20 kr.
Bronsmed. Söderberg, Skrubbs.
Bronsmed. konsul E. Cramér, Visby.
Bronsmed. J. N. Viman, Barlingbo, jämte 10 kr.
Bronsmed. M. Larsson, Skäges.
Bronsmed. O. G. Gardell, Gudrings, Ganthem, jämte 20 kr.
Bronsmed. kapten E. Fahnehjelm, Visby.
Hederstedt, Nygranne, Halla, 15 kr.
Lindbom, Sanda, 15 kr.
E. Pettersson, Slitegårds, Dalhem, 15 kr.
J. Johansson, Stenkyrka 5 kr. äplen.
Fru E. Herlitz, Klintehamn 5 kr. äplen,
Fru E. Bergman, Visby 5 kr. stenkyrkeäplen.
Fru Agnes Ekman, Visby 5 kr. mullbär.
Vesterberg, Vesterby, Klinte 5 kr. äplen.
J. P. Johansson, Björke 5 kr. päron.
Fru Moberger, Visby 5 kr. plommon.
C J. Björkander, Hörsne5 kr. plommon.
Elfström, Orleifa, Levide 5 kr. plommon.
C. Rubarth, Lärbro 5 kr. plommon.
Fr. Johansson, Vesterby, Sanda 5 kr. äplen.
Häradsh. C. B. Lindroth, Visby 5 kr. päron.
H. L. Söderberg, Visby 5 kr. päron.
Fra M. Ihre, Visby 5 kr. Könserverad frukt.
Pris för trädgårdsalster.
1:a pris (15 kr.) J. May, Visby, för trädgårdsalster och rotfrukter.
1:a pris M. Larsson, Skäggs, d:o d:o.
2:a pris (10 kr.) W. Wöhler, Klintebys, d:o d:o.
2:a pris H. Wiman, Henriksdal, d:o d:o.
3:e pris (5 kr.) J. Hansén, Källhage i Barlingbo för rotfrukter.
3:e pris G. Johansson, Snovalds i Roma, d:o.
3:e pris V. Klingvall, Vellarfve i Roma, d:o.
3:e pris P. Johansson, d:o d:o d:o.
3:e pris Laurin, Speer i Fardhem, d.o.
3:e pris C. H. Löfveberg i Burs, d:o.
3:e pris J. P. Nordin, Veskinde, d:o.
3:e pris O. R. Kahlström, Atlingbo, d:o.
3:e pris G. Gottberg, Kube i Stenkumla, d:o.
3:e pris J. Jacobsson, Gardarfve i Fardhem, d:o.
3:e pris G. Olsson, Kassle i Väte, d:o.
3:e pris H. Lundberg, Timans i Roma, d:o.
3:e pris P. O. Vesterberg, Klintehamn, d:o.
3:e pris O. Pettersson, Magnsarfvei Ekeby, d:o.
3:e pris P. Lindström, Tomase, Lokrume, d:o.

Bronsmedalj för kollektivutställning:
J. May, Visby,
M. Larsson, Skäggs.
H. Viman, Henriksdal.
W. Wöhler, Klintebys.

Landshöfdingen förrättade prisutdelningen.
Han betonade dervid i ett kortare anförande den stora vigt för Gotländska jordbrukets framtida utveckling trädgårdsodlingen hade, huru som särskildt rotfruktsodlingen vore af betydelse derigenom att den beredde jorden för sockerbetsodlingen, hvilken vore det högsta uttrycket för en väl skött jord. Utställningen i dag vore ett vackert bevis på hvad vi kunde åstad komma i den vägen.
Hvad trädfruktsodlingen anginge vore den storartad och visade, att vår ö, rätt skött i detta hänseende, skulle kunna lempå ut en myckenhet af trädens frukter i marknaden. Gotland skulle kunna blifva en verklig lustgård ej blott till glädje utan äfven till stor nytta för dess invånare. Talaren vidrörde äfven den projokterade konservfabriken såsom ett önskningemål och ett vilkor för trädgårdsodlingens utveckling.
Vid 1883 års utställning hade drottningen tillåtit, att man nämde henne som beskyddarinna af densamma, och man sände henne sedan ett urval af det bästa utställningen haft att bjuda på. Så hade också bestyrelsen tänkt göra i år, och talaren slöt med att utbringa ett lefve för konungen och drottningen, hvilket af de talrikt församlade besvarades med fyrfaldigt hurra.
— Utställningen bar under dagens lopp varit besökt af ett par hundra personer.
— Klintebys utställning var särdeles vacker och talrik, omfattande 83 nummer. Hr J. Mays samling var äfvenledes särdeles rik.
— Särdeles anmärkningsvärd var tf. husbonden Gabriel Gardells, Gudrings, Ganthem, utställning. På 14 års tid har denne gamle man ensam utan någons hjelp på en oländig stenbacke anlagt en vacker trädgård med öfver 100 fruktträd. Ett föredöme för alla på flit och ihärdighet.
— Prisbedömningen af det utstälda kornet kommer att försiggå först i medio af November månad.

Gotlands läns landsting,

det 28:de lagtima, har i dag sammanträdt. Sedan k. m:ts förordnande för häradsh. Waldenström att vara tingets ordförande blifvit uppläst, helsade han tingets ledamöter välkomna till de förhandlingar och avogelägenheter, som tillhöra landstingets uppdrag. Förlidet år mottog han med tvekan, förordnandet att leda tingets förhandlingar, men med hågkomsten af den välvilja, det tillmötesgående och öfverseende, som under fjorårets ting mötte honom, hade han mottagit förnyadt förordnande utan tvekan i hopp att fortfarande få röna uttrycken af samma känslor. I de många frågor, som från länsstyrelsen voro till tinget hänskjatna, hoppades han att tinget skulle från landshöfdingens sida få påräkna all den sak: kunskap och allt det intresse, som han alltid visat för länets angelägenheter.
Vid derefter förrättadt upprop befunnos samtlige ordinarie ledamöter närvarande, hvadan finget utgöres af följande personer:

För Visby stad:
Lektor Bergman.
Fabrikör Hellgren.
Bankdirektör Petterson.
Häradshöfding A. Waldenstöm.
Bankdirektör G. Kolmodin.
Öfverstelöjtnant P. F. Ihre.

För norra häradet:
Kapten Broander.
Nämdem, L. Granberg, Granskogs, Dalhem,
Landtbr. L. N. Eklund, Nygårds, Fole,
Landtbr. O. L. Björkegreo, Angelbos, Läbro,
Nämdem. O. Löfvenberg, Laubage, Stenkyrka,
Direktör Gardell, Stenstugu, Endre,
Riksdagsm. P. Larsson, L:a Fole, Fole
Hemmansäg, L. P. Bodin, Grausne, Lokrume,
Landtbr. M. Larsson, Skäggs, Veskinde,
Nämdem. L. P. Christensson, Norrbys, Hörsne,

För Södra häradet:
Nämdem. O. N. Bolin, Gandarfve, Alfva,
Husbonden L. Pettersson, Hallbjens, Lau.
Husbonden J. Ohlsson, Kyrkeby, Etelhem,
Husbonden J. Hägg, Hägvalds, Gerum,
Nämdem, F, Hermansson, Hafvor, Hafdhem,
Riksdagem. L. Norrby, Stenstugu, Fardhem,
Nämdem. O. R. Pettersson, Liffride, Stånga,
Hemmansäg. J. Uddiv, Ungbåtels, Stånga,
Nämdem. J. F. Sahlsten, Sallmunds, Mästerby,
Hemmansäg, O. Pettersson, Hallute, När.

Till sin vice ordförande uteåg tinget med 22 röster riksdagsman P. Larsson.
Föredragningslistan genomgicks derefter, hvarvid de ärenden utsöndrades, som ansågos kunna till omedelbart afgörande företagas. För de öfrigas förberedande be handling tillsattes följande 10 utskott, hvarvid till grund för valen lågo af vid föregående landsting utsedde komiterade uppgjorda förslagslistor:
1:a utskottet (sjukvården): hrr Valdenström, Hellgren, L. Granberg, L. N. Eklund, J. Hägg.
2:a utskottet (skogs- och mossodling):hrr M. Larsson, F. Hermansson, L. Norrby.
3:e utskottet (blind- och dötstumundervisning): htr Valdenström, H. Pettersson, P. Larsson.
4:e utskottet (fiskerinäringen): hrr O. L. Björkegren, K. V. Gardell, L. Pettersson.
5:e utskottet (folkhögskolan): hrr G. Kolmodin, Broander, P. Larsson, O. N. Bolin, O. R. Pettersson.
6:e utskottet (Fornsal och slöjd): hrr Bergman, L. P. Bodio, J. Ohlsson.
7:e utskottet (premiering af hästar och nöt): hrr Broander, L. P. Christensson, J. Uddio, J. F. Sahlsten, Olof Pettersson, Hallute.
8:e utskottet (utgiftsstaten): hbrr Bergman, H. Pettersson, P. F. Ihre.
9:e utskottet (protokollsammandraget): hrr Valdenström, Kolmodin, Ihre: 10:e utskottet (valförslagen): hrr Hellgren, O: Löfvenberg, M. Larsson, O. N. Bolin, L. Norrby.
— Riksdagens förslag till ändrivg i landstingsförordningen, hvarigenom = bestämmes, att tjenstgöringstid för landstingsmån skall vara två år, räknade från och med 1 September det år, då valet skett, bifölls af tinget.
— Landshöfding Poignant utvecklade derefter i ett längre anförande motiven till de framställningar, som af länsstyrolsen gjorts till landstinget.
Hvad först anginge den afregeringen understälda frågan om lasarettsläkarnes aflöning och tillsättning m. m., så ville han som ett uppslag nämna den mening som länsstyrelsen sannolikast komme att omfatta. Lättast vore frågan om pensioneringen, ty det vore en gifven fördel för landstinget att fritagas från sin nuvarande skyldighet härutinnan. Staten har gifvit pensionsrätt åt landtmätare och må ock kunna ge sådan åt lasarettsläkare, I fråga om aflöningen hade medicin.-styr. varnat ländstingen för att helt skjuta ifrån sig denna, hvarigenom landstingen förlorade makten att ordna sitt sjukväsende. Bättre vore då att staten lemnade ena hälften och landstingen den andra.
Rörande tillsättningen af dessa platser borde k. m:t utnämna efter förslag af medicinalstyrelsen och: förord inom förslaget af lasarettsdirektionerna.
Till den qvinliga kursen vid folkhögskolan voro 250 kr. begärda, ett anslag som visat sig väl behöfligt. Lärarne uppoffrade 2 månader af sin lediga sommartid för att gratis undervisa.
Beträffande anslaget till en fiskeritillsyningsman påpekades, att just nu vore en gynsam konjunktur att af statsmedel få bidrag till fiskeväsendet, sörskildt till förbättring af fiskehamnar. Sådant kunde naturligtvis endast lemnas åt sådana orter, der fiskeritillsyningsman finnes.
Det begärda anslaget till mosskulturen ar 500 kr. för ett år torde kunna nedsättas till 300, om anslaget finge utgå för 3 år med fria händer för hushållningssällskapet att sjelf ordna saken eller låta mosskulturföreningen anställa rön. Mycket vore ännu outrönt: t. ex. huruvida myrkorn vore lika dugligt maltkorn som korn vuxet på fastmark.
Hästpremiering efter Skaraborgssystemet voro icke opröfvad: sådan hade skett i Östergötland. För framtiden kunde man hoppas bidrag af statsmedel härtill. Det anslag, som nu begärdes af 500 kr., att utgå hvartannat år, kunde då nedsättas till 250 kr.
Äfven i fråga om anslaget till nötpremtering kunde man framdeles vänta nedsättning.
Vederbörande synas ha kommit till insigt af obilligheten att äfven små län finge bidraga till lika belopp med statsbidraget. Gotland borde t. ex. aldrig behöfva lemna mera än hälften mot staten.
Till folkhögsskolan begärdes anslagets förnyande för 9 år för att möjliggöra inköp af eget hus, Hushållningssällskapet hade köpt tomt och tänkte bygga åt skolan, blott man hade visshet för hyresbeloppets utgående under 9 år. Då hunne bygnaden dermed amorteras.
De törenade landtmanna- och folkhögskolornas ekonomi var nu sådan, att från landstinget lemnades till folkhögskolan 2,000 och af staten 2,000 samt dessutom af staten till landtmannaskolan 4,000 kr. Kanske skulle man vid bygnadens uppförande ock kunna räkna på enskildes offörvillighet genom gåfvor ät materialier. Den af artisten Hägg kostnadsfritt lemnade ritningen kunde tjena som ett mönster för ritningar till bostäder från det praktiska Eagland. Hvar enda detaljritning hade han dessutom lofvat utan ersättning lemna. Den nya lokalen skulle för öfrigt äfven inrymma en frökontrollanstalt, der undersökningar liksom f. n. är fallet komme att utföras mot 1/3 af den taxa, som vid sådana annars är vanlig.
Landstingets revisorer hade anmärkt att af 10 landstingsmän 14 resor i landstingets ärenden blifvit debiterade i strid mot reglementet, som bestämmer, att der jernväg finnes sådan skall användas.
I öfverensstämmelse härmed hade revisorerna uträknat att följande landstingsmän fått betalda för höga reseräkningar, nemligen:

Revisorerna hade derför yrkat, att de öfverskjutande beloppen skulle till landstingskassan återbäras.
Det uppstod en stunds tystnad i salen efter berättelsens föredragning. Ordet begärdes af hr Bergman; rom, då det anmärkta förhållandet sannolikt tillkommit af missförstånd af hvad lag stadgar, yrkade bifall till hvad revisorerna hemstält. Sedan ordföranden erinrat, att strängt formelt vore rätta formen att tinget beslöte väcka talan hos vederbörande om åläggande af med!ens återbärande och br Kolmodin instämt med hr Bergman, beslöt tinget att medlen skulle genom tingets kamrer infordras och att om dervid någon vägran förspordes göra frågan derom på framtida pröfning beroende.
— Landstinget åtskildes derefter kl. 1/2 12 för att egoa återstoden af dagen åt utskottsarbeten och qvällen åt supé på länsresidenset.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Rättegångs och polissaker.

Södra häradsrätten.
För olaga vinutskänkning var instämd handl. Anton Jakobsson i Fardhem. Såsom vittne hördes målaren Frans Jakobsson i Vall, hvilken hösten 1889 köpt och druckit vin i svarandens bod. Svaranden bestred anklagelsen, såsom varande redan straffad, enär han en gång bötat för förseelsen. Åklagaren erhöll emellertid uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet för att styrka att det här rörde sig om en ny förseelse.

Till ansvar för våld hade f. handlanden Johan Bokström instämt Karl Jakobsson i Hemse. Vittnet Oskar Duse berättade, att då han en afton gått vägen framåt förbi posten hade han hört skrik och bråk samt Bokströms röst, som ropat: »Slå mig icke Krakjaken!» Sedan hade svaranden kommit springande från samma håll mot sitt hem vid Asarfve. Han hade ej sett att Jakobsson slagit Bokström, men inga andra personer funnos i närheten.
Svaranden bestred Duses vittnesmål och erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af tredje sammanträdet för att styrka, att det ej så tillgått, som Duse berättat.

Tubbad till mened. Etter angifvelse af K. Jakobsson hade åklagaren instämt till tinget arbetaren Stenqvist och f. handl. Johan Bokström, enär den förre skulle ha vittnat falskt, den senare dertill tabbat honom i ett mål, förut refereradt, rörande ett gräl mellan Bokström, Jakobsson och Olsson.
Såsom vittnen hördes på åklagaresidan skräddaren Sven Petter Johansson, arbetarne Isak Svensson och Johan Nilsson i Hemse samt å svarandesidan Alfr. Norberg i Alfva och hemmansägaren J. Melin. Pigan Emma Brobäck, äfven åberopad, jäfvades af åklagaren såsom varande i Bokströms tjenst och fick på denna grund, som styrktes, ej vittna. Bokström å sin sida bestred Svenssons hörande, enär han vore B:s uppenbara ovän. Häradsrätten förklarade dock Svensson oförhindrad att vittna och skulle i sammanhang med målets slutliga behandling halten af vittnesmålet pröfvas. Vittnena berättade nu:
Johansson, att han 24 April vid 4-tiden på e.m. uppehållit sig omkring 3/4 timme i Bokströms bod och hade Stenqvist hela tiden varit derinne, möjligen med ett litet uppehåll, då han vändt sig utåt bodtrappan. Bokström invände, i afseevde på tiden för grälet, att detta börjat på landsvägen vid 1-tiden och sedan fortsatts inne på B:s gård.
Svensson, mot hvilken nu det jäf gjordes att han ej var skrifven någonstädes, hade varit vittne till, när grälet vid 4-tiden börj mellan Bokström och Olsson. Jakobsson hade då också varit inne på gården. Stenqvist hade samtidigt uppehållit sig inne i boden, utom det att han en enda gång varit ute på trappan, hvilket allt vittnet iakttagit från landsvägen, På fråga förklarade han att det varit omöjligt att från trappan uppfatta något af grälet.
Nilsson hade på omkring 4 alnars afstånd iakttagit uppträdet mellan Bokström och Olssov, hvari Jakobsson ej tagit del. Det hade ägt rum mellan kl. 4 och 5 på e.m. Härunder hade ej Stenqvist varit ute på gården. På gifven anledning förmälde vittnet, att Bokström försökt tubba honom att i målet afge en vittnesberättelse i motsatt mening mot hvad han gjort, dervid Bokström »läst» för honom hvad han skulle säga, hvilket allt vittnet, på förnyad fråga, förklarade, att han kunde taga på sin aflagda ed. Bokström bestred i allo vittnesmålet.
Norberg återkallade nu det vittnesmål han förat i saken mellan Bokström, Olsson och Jakobsson aflagt och uppgaf att Bokström en idag kort före det Norberg aflagt sitt vittnesmål efterskickat honom och med hot förmått vittnet att afgifva den berättelse han gjort.
Melin, som gått förbi på landsvägen under grälet, hade då som hastigast sett Stenqvist.
Åklagaren begärde uppskof för ytterligare bevisning äfvensom för att styrka, det Svensson vore skrifven i Hemse samt yrkade att såväl Bokström som Stenqvist måtte inmanas
häkte. Detta bestred Bokström, som ock begärde uppskof för motbevisning.
Efter öfverläggning afkunnades sedan följande beslut:
Häradsrätten, som på grund af hvad i målet förekommit, jämlikt 13 kap. § 1 samt 3 kap. § 1 strafflagen jämförda med allmänna bestämmelserna i promulgationslagen till samma lag, förklarar Bokström skyldig genast träda i häkte, uppskjuter målet att åter förekomma å särskildt sammanträde, hvilket hålles å länfängelset, då åklagaren jämte angifvaren skola tillstädeskomma, åklagaren försedd med den ytterligare bevisning hvaraf han vill sig i målet begagna samt å hvilken tid Stengr har att vid hämtnings påföljd sig inställa.
Bokström, som är född 1848 i Stenkumla, inkom i onsdags qväll till länsfängelset.
För tillgrepp af en kärra hade N. Lyander, Gannarfve, angifviti Johan Bokström.
Bokström svarade härå, att ifrågavarande kärra icke vore hans utan firmans. B. hade för 2 år sedan köpt den på auktion och hade den sedan gått i lån hos olika personer, tills han förra torgdagen återtog densamma, hvarefter han för administrationens räkning sålt den.
Såsom vittnen fick angifvaren hörda skollärare P. E. Helling, arb, J. Svensson och K. Siltberg samt sågverksägaren Alfred Lundqvist.
Helling berättade att ifrågavarande kärra stått på hans gård i 3 månader och hade angifvaren upplyst att det varit han som stält den der. För en månad sedan hade Bokström tagit bort densamma.
Svensson uppgef att kärran tillhörde angifvaren, som köpt den på kapten Duses auktion, samt förklarade att ingen annan itrakten ägde en dylik kärra, utom jernvägen, hvilket. vittnet förklarade sig kunna påstå, då kärran vore af ovanlig konstruktion. Sedan bade han sett kärran hos Lundqvist, som sagt sig ha köpt den af Bokström.
Siltberg vittnade att han i Oktober förra året lånat kärran af angifvaren, hade sedan igenkänt kärran hos Lundqvist. Det fans ej mer än en sådan kärra i trakten.
Lundqvist hade köpt kärran af Bokström för 3 kronor; Då det skulle bli rättegung af hade B. velat återköpa densamma för att ställa den tillbaka. Bokströmi svarade härå att detta hade han velat för att slippa allt »bråk», men enligt bans åsigt tillhörde kärran Bokströmska administrationen. Åklagaren erhöll uppskof för ytterligara bevisning.

Riksdagsmannaval

för södra domsagan förrättades igår, då nuvarande ombudet hemmansägaren Ludv. Norrby i Fardhem omvaldes med 278 röster. Motkandidaten hemmanvsägaren Kristoffer Johansson i Hogrän erhöll 192 röster.
I valet deltogo endast omkring 23 procent af de röstberättigade.
Jämfördt med närmast föregående val visar detta (494 röstande) något större lifaktighet än valet på hösten 1887 (285 röstande), men kan icke jämföras med valet till Majriksdagen 1887, då icke mindre än 998 valsedlar aflemnades.
Hr Norrby erhöll till Majriksdagen 869 röster och 253 röster på hösten &r 1887.
Hr Kristoffer Johansson, som en gång i början af 1880-talet erhöll 199 röster och hvars kandidatur sedan låg nere, fick vid valet på hösten 1887 endast en enda röst.
Resultatet är kändt från alla socknar utom två:

1) Pettersson, Odvalls 1 röst.
2) Kapten Vennemo 3 röster.
3) O. R. Pettersson, Stånga 2 röst:r.
4) J. Vessman, Hogrän 2 röster.
(* 1 sedel kasserades.
(** 3 sedlar kasserades.

Hejde och Fardhems hushållsgille

sammanträdde i går å Klintehamn. Dervid voro utstälda 29 djur: 2 tjurar, 21 kor och 6 qvigor. Af dessa prisbelönades:

Tjur:
Bomm, L. Pettersson, Sicklings 3:e 5 kr.

Kor:
Bella, N. Nyberg, Odvalls, Klinte 2:a 10 kr.
Nr 131, W. Wöhler, Klintebys 2:a 10 kr.
Nr 155, W. Wöhler, Klintebys 2:a 10 kr.
Fia, K. Vallip, Klavese , Klintebys 2:a 10 kr.
Benedicka, F. R. Cedergren, Mölner 2:a 10 kr.
Dava, P. J. Snöbohm, Krämplösa 3:e 5 kr.
Hjerta, A. TRE: Odvalls, 3:e 5 kr.
Nelka, N. Nilsson, Krämplösa 3:e 5 kr.
Linnéa, K. L. Krokstedt, Valla 3:e 5 kr.
Rosa, N. Christensson, Sicklinga 3:e 5 kr.

Qvigor:
Stina, W. Wöhler, Klintebys 2:a 10 kr.
Lisa, W. Wöhler, Klintebys 2:a 10 kr.
Hjerta, N. Christeneson, Sicklings 3:e 5 kr.

Lämpligheten af tjurars arvändande till arbete, och dervid begagnande af selar, framhölls. Försök hade gjorts inom området, men stött på motstånd bland körarne; selar hade från djurskyddsföreningen utlemnats och försökts i Linde, de hade funnits ganska användbara på vägarne, men ej fullt så i åkern, möjligen beroende derpå att selarne voro för stora för oxarne i orten.
Jordbruket bedrifves i allmänhet i tre skiften, i Klinte mest i flere skiften. Betor odlas af flere i trakten, såväl å fast mark som &å myrmark, å denna rätt frodiga, & fasta marken något tillbakasatta, delvis misslyckad i följd af torka i nejden. Flere ville göra vidare försök och mottogo 8. Forsbergs skrift om betodling.
Man borde tillse att vid jordens beredning för såningen jorden ej onödigt utsattes för uttorkning.
Squarehead-hvete hade försökts och funnits mindre härdigt än vanligt hvete; dock förordades vidare försök.
Myrar som väntade på utdikning funnos i trakten, i Hejde och Väte; Mästermyr, hvilkas sänknviog för ängsodling ansågs önskvärd. I några socknar (Hejde och Väte) funnos af naturlig ängsmark någorlunda qvar; någon särskild vård af den eller gödning brukas ej. Gödselos tillvaratagande och vård hade ej gjort allmännare framsteg.
Grunderna för fårpremieringen, som bär blir nästa år, anfördes, och det anmäldes att hushåliningssällskapet numera tillhandahölle Cheviotfår till nedsatt pris.
Premiering af hästar efter samma system som nu användes för nötpremiering ansågs önskvärd; prisen ansågs i allmänhet böra bli 1 å 25 för hingst, 3 frisedlar å 5 för ston, 6 pris å 5 för unghästar vid 2 år; deremot ansåg hr Wöh ler att för unghästar prisen borde i stället bli hälften färre och dubbelt större. En gång prisbelönt hingst borde årligen af nämden ånyo pröfvas, och så berättigas till betäckning mot frisedlar — eller icke.
Inom området hade skogssköfling ej förekommit & Klinte, i Fröjel ej på flere år, & andra ställen mest vid och efter skiftev; i öfrigt klagades ej öfver sköfling af skog.
Gillet omvalåe till ordf. hr W. Wöhler; till ledamot i premieringsnämderna för så väl nöt som får hr Wöhler, till suppleant hr T. B. Hellerström.

Borgenärerna

i Stefan Jakob Norbyg i Michelbyg i Gerum konkurs varda härigenom kallade att sammanträda å Burgs gästgifvaregård i Levide socken torsdagen den 24-dennes klockan ett e. m. för att besluta, hurnvida rättegång bör anställas för utbekommande af lösegendom, som anses tillhöra konkursboet, men som vägrats att till sysslomännen utlemnas.
Brogårds i Fardhem den 9 Juli: 1890.
RÄTTENS OMBUDSMAN.

Borgenärerna

i Stefan Jakob Norbys i Michelbys i Gerum konkurs varda härigenom kallade att sammanträda å Burgs gästgifvaregård i Levide socken torsdagen den 24 dennes klockan ett e. m. för att besluta, huruvida rättegång bör anställas för utbekommande af lösegendom, som anses tillhöra konkursboet, men som vägrats att till sysslomännen utlemnas.
Brogårds i Fardhem den 9 Juli 1890.
RÄTTENS OMBUDSMAN.