Restaureringsprogrammet för Gotlands kyrkor.

En förteckning över de olika kyrkornas behov.

Fleringe kyrka i finputsat skick.
Vit och vacker som en brud står nu Fleringe kyrka därute i den karga bygden som ett vittnesbörd om församlingsbornas bemödanden att göra det bästa möjliga för sin gamla helgedom. Den vackra stigluckan, som nu varit redskapsbod en lång tid har tagits i bruk på nytt och har fått sin andel av finputsningen.

Till grund för byggnadsstyrelsens anslagsyrkanden för restaureringen av de gotländska kyrkorna föreligger en preliminär undersökning. Vår korrespondent har tagit del av denna undersökning som omfattat 50 av de äldsta kyrkorna. Som allmän regel kan sägas att flertalet kyrkor kräver grundlig översyn vad beträffar takläggning och golv. Uppvärmningsmöjligheterna tycks genomgående vara dåliga och så gott som utan undantag är anmärkningar gjorda på den punkten.
Bäst i stånd har man funnit de under 1900-talet restaurerade kyrkorna, bland annat Akebäcks, Anga, Hejde, Klinte, Västerhejde och Östergarns kyrkor.
Akebäcks kyrka har en mindre vacker ytterport som bör bytas ut eller slopas. Om inga kalkmålningar kan framknackas är en rengöring önskvärd. Orgeln skall förslagsvis utbytas mot en hammondorgel eller mindre piporgel som placeras på podiet i väster. Församlingen har inte ansett några åtgärder nödvändiga.
Ala kyrka är nyrestaurerad efter branden 1938. En ny orgel önskas på podiet i väster. Denna bör inte vara för stor eller hög med hänsyn till det västra fönstret.
Anga kyrka är föremål för pågående restaurering. Ett utbyte av orgel planeras samtidigt som denna skulle, få en annan plats. Detta erbjuder dock svårigheter med hänsyn till de kalkmålningar som påträffats.
Ardre kyrka har ej restaurerats sedan 1901. Här vill man ta bort en del målningar som anses tråkiga och flytta orgeln till tornkammaren.
Atlingbo kyrkas tornspira och takbeläggningen tarvar översyn och re. paration. Likaledes är golvunderlaget bristfälligt och bör utbytas. Den klumpiga läktare som finns skall rivas, fuktfläckarna i taket tagas bort, orgelpodium byggas och bänkinredningen göras bekvämare.
Björke kyrka är utvändigt i gott Skick. Orgeln behöver dock utbytas mot en mindre som inte verkar skymmande. Det färgade glaset i långhusets fönster kan tagas bort. Predikstolen som är mycket vacker är i behov av en konservators behandling.
Boge kyrka är liksom Björke i gott skick utvändigt, men tegeltaket är bristfälligt. De fläckar som uppstått inne i kyrkan bör tagas bort, sprickor lagas, och sakristian repareras.
Bunge kyrka kräver endast smärre reparationer utvändigt. Den ganska fula läktaren kan inte slopas då den uppbär en större orgel. Fuktfläckar är synliga i taket och bänkinredningen är obekväm. Församlingen anser ingen åtgärd behövlig.
Bäls kyrka har nyligen genomgått en omfattande reparation. Orgeln skall byta plats och podiet i tornrummet omarrangeras. Kyrkan som uppvärmes med kamin är i stort behov av en värmeledning.
Dalhems kyrka är väl bibehållen men en flyttning av orgeln kan komma i fråga.
Endre kyrka tillhör också de som utvändigt inte har några skador. De rökgångar som invändigt i kyrkan avtecknar sig synnerligen fult mot den östra väggen föreslås dock omändrade. Dessutom behöver kyrkan rengöras och de färgade glasen i södra fönstren bytas ut.
Fole kyrka företer endast smärro putsskador. Genom att riva den klumpiga läktaren samt anordna ett orgelpodium i tomrummet kan valvbågar och pelare friläggas.
Follingbo kyrka kräver allmän översyn och reparation särskilt av taket. Om en grundförstärkning göres kan de primitiva stödmurarna vid tornets sydvästra mur rivas. Förslaget går även ut på ombyggnad av sakristian, nya bänkar och ny orgel.
På Ganthems kyrka är takbeläggningen dålig samt en lodrätt genomgående spricka synlig i absiden. Man föreslår rivning av en läktare och vägg mellan långhus och tornkammare. Altarringen och bänkinredningen skall enligt förslaget även ersättas.
För Guldrupe kyrka föreslås översyn av tornspira och spåntak, kolonetter i tornöppningarna och kolonnskaft i västra portalen, rivning av läktare, och vändning av prediksstolen ett kvarts varv.
För Halls kyrka omfattar förslaget återställande av äldre fönsterformer, slopande av fönster i långhusets port, ny orgel, ny läktartrappa och insättande av antikglas.
Halla kyrka kommer att bli föremål för allmän reparation och översyn. Läktaren och väggen i valvöppningen mot tomrummet skall rivas och orgelpodium anordnas. Eventuellt skall en ny altarring ersätta den gamla.
Hangvars kyrka har såväl dålig tak- som golvbeläggning. Orgeln planeras att flyttas och vidare bör inredningen omflyttas.
Taket på Hejde kyrka är bristfälligt och kräver omläggning, och färgen på tornet har flagat av. Det kan även ifrågasättas om inte det vore lämpligt att uppsätta kolonner i korportalen.
Bland de kyrkor som betecknats vara i stort behov av restaurering befinner sig Hejdeby kyrka. Takbeläggningen är dålig, en kolonett saknas, golvet bör läggas om och en omfattande omdisponering av interiören kommer att ske.
På Hejnums kyrka är det tornspiran som är i trängande behov av en ombyggnad. I övrigt är kyrkans yttre i gott skick och den största förändring som invändigt kan företagas är läktarens rivning.
Väskinde kyrka skall få en ny sakristia på tornets norra sida och golvet skall enligt planerna omläggas.
För Stenkyrka kyrka gäller allmän översyn och reparation, eventuellt en ny port i väster samt nytt golvunderlag.
Vallstena kyrka bör förses med nytt golv. Dessutom är reparation av tornspiran nödvändig.
Sjonhems kyrkas tornspira är också illa åtgången och kräver reparation. De sprickbildningar som uppstått i långhuset fordrar undersökning. Ansökan om takomläggning har blivit avstyrkt. Golvbeläggningen måste förnyas och eventuellt skall en läktare byggas om.
Rute kyrka har fuktfläckar som skall avlägsnas samt sprickor i murarna. Förslag föreligger att slopa läktare så att valvbågar och pelare mot tomrummet frilägges.
På Roma kyrka föreslås att takbeklädnaden utbytes mot plåt.
På Norrlanda kyrka behöver tornspiran överses, läktare rivas samt orgelpodium anordnas.
På Mästerby kyrka är spåntaket dåligt och måste läggas om. Dessutom bör kolonetterna i torngluggarna bytas ut mot sådana av sten. Nya portar eller ommålning av de redan befintliga föreslås även.
Martebo kyrka skall enligt planerna genomgå en reparation av tak, puts och läktare.
Vid Lärbro kyrka önskar man ta bort strävmurarna på tornet, riva läktare, bygga orgelpodium och täta ytterportarna.
För Lummelunda kyrkas del fordras en genomgripande reparation av puts och korportal.
Vid kyrkan i Kräklingbo blir det viktigaste arbetet omläggning av taket, översyn av tornspiran och putsskador.
Lokrume kyrka har mest putsska. dor och dessutom behöver porten må. las.
Hogräns kyrka är i stort behov av restaurering. Där är såväl tak- som golvomläggning nödvändig, orgeln påstås vara ful och dålig och predikstolen hänger snett.
För Tofta kyrka kommer det att bli översyn av tak och puts samt bortrtagning av målningar.
Tingstäde kyrka behöver allmän reparation.
Tegeltaket på Västergarns kyrka måste få översyn, Stenkumla kyrka ny tornspira, Hellvi kyrka allmän översyn och reparation, rengöring av väggar och golv samt inmontering av elektrisk belysning och ny orgel.
Hörsne, Othems, Östergarns, Väte, Västerhejde, Viklau och Träkumla kyrkor befinner sig i gott skick och tarvar endast smärre reparationer.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 September 1947
N:r 217

Skytte

Endre skyttegille
anordnade i söndags statsprisskjutning, varvid man samtidigt tävlade om gillets vandringspokaler i skolskjutning inom de olika klasserna. De bästa resultaten noteradesi klass V—IV av R. Nilsson 76 p., H. Gustavsson 72, F. Nilsson 71, klass III: H. Ohlsson 70, klass II: K.-F. Gardell 72, H., Jakobsson 68, klass I: O: Pettersson 76j G. Ohlsson 75, rekrytklassen: B. Malmberg 98, B. Blom 96.
Efter statsprisskjutningen hölls maästerskapstävling, där tolv deltagare ställde upp. I mästerskapet sköts tre serier, en i varje omgång. F. Nilsson inledde första omgången med en 48-poängare, 2) V. Karlsson 46, 3) H. Gustavsson 42, 4) G. Pettersson 41, 5) R. Nilsson 41, 6) G. Johansson 38, 7) O. Karlsson 34, 8) H. Ohlsson 34 p. Dessa åtta kvarstod till andra omgången, och där behöll F> Nilsson ledningen genom en 47-poängare = 95 p., 2) B. Johansson 87, 3) V. Karlsson 85, 4) G. Pettersson 81. De fyra skyttarna hade sedan att utkämpa slutstriden med en serie, vilken sköts med markering efter varje skott. F: Nilsson tappade två poäng i ligande, medan B. Johansson och V. Karlson sköt bort var sin poäng och G. Pettersson 4 p. I knästående sköt F. Nilsson 2, 51 och 4, B. Johansson, 51; 5 och 51, V. Karlsson 51, 4 och 51 och G. Pettersson 2, 4 och 51, i stående erhöll F. Nilsson 1 och 4, B. Johansson 4 och 2, V. Karlsson 2 och 51, .G, Pettersson 4 och 4 och härmed hade F. Nilsson blivit gillets mästerskytt andra året i följd. De fyra nämnda erhöll poäng i lottornas vandringspris enligt följande placering:
Mästerskytt Fr. Nilsson 48 + 47 + 39 = 134 p., 2) B. Johansson 38 + 49 + 45 = 132 p., 3) V. Karlsson 46 + 37 + 45 = 130 p., 4) G. Pettersson 41 + 40 + 40 = 121 p.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 september 1947
N:r 213

Endre skyttegille

anordnade i söndags statsprisskjutning, varvid man samtidigt tävlade om gillets vandringspokaler i skolskjutning inom de olika klasserna. De bästa resultaten noteradesi klass V—IV av R. Nilsson 76 p., H. Gustavsson 72, F. Nilsson 71, klass III: H. Ohlsson 70, klass II: K.-F. Gardell 72, II. Jakobsson 68, klass I: 0. Pettersson 76, G. Ohlsson 75, rekrytklassen: B. Malmberg 98, B. Blom 96.
Efter statsprisskjutningen hölls mästerskapstävling, där tolv deltagare ställde upp. I mästerskapet sköts tre serier, en i varje omgång. F. Nilsson inledde första omgången med en 48-poängare, 2) V, Karlsson 46, 3) H. Gustavsson 42, 4) G. Pettersson 41, 5) R. Nilsson 41, 6) G. Johansson 38, 7) 0. Karlsson 34, 8) II. Ohlsson 34 p. Dessa åtta kvarstod till andra omgången, och där behöll F. Nilsson ledningen genom en 47-poängare = 95 p., 2) B. Johansson 87, 3) V. Karlsson 85, 4) G. Pettersson 81. De fyra skyttarna hade sedan att utkämpa slutstriden med en serie, vilken sköts med markering efter varje skott. F. Nilsson tappade två poäng i ligande, medan B. Johansson och V. Karlson sköt bort var sin poäng och G. Pettersson 4 p. I knästående sköt F. Nilsson 2, 51 och 4, B. Johansson, 51. och 51, V. Karlsson 51, 4 och 51 och G. Pettersson 2, 4 och 51, i stående erhöll F. Nilsson 1 och 4, B. Johansson 4 och 2, V. Karlsson 2 och 51, G. Pettersson 4 och 4 och härmed hade F. Nilsson blivit gillets mästerskytt , andra året i följd. De fyra nämnda erhöll poäng i lottornas vandringspris enligt följande placering:
Mästerskytt Fr. Nilsson 48 + 47 + 39 = 134 p., 2) B. Johansson 38 + 49 + 45 = 132 p., 3) V.-Karlsson 46 + 37 + 45 = 130 p., 4) G. Pettersson 41 + 40 + 40 = 121 p.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 18 september 1947
N:r 213

SMÅGRISAR

Säljas tisdagen den 16/9 och tisdagen den 23/9: Endre k:a 8,30, Ekeby k:a 8,45, Dalhem k:a 9,00, Hörsne k:a 9,15, Bunna 9,30, Norrlanda k:a 9,50, Ganthem k:a 10,10, Hertviks 10,30, Kräklingbo aff. 10,45, Anga. k:a 11,00, Gothem aff. 11,30, Tjelder 11,45, Boge aff. 12,00, Slite torg 12,15, Othem k:a 12,30, Tingstäde k:a 12,45, Hejnum 13,00, Bäl aff. 13,15, Vallstena k:a 13,30, Källunge sk. 13,45, Fole k:a 14,00, Lokrume k:a 14,15, Bro k:a 14,30.

Onsdagen den 17/9 och onsdagen den 24/9: Follingbo aff. 8,30, Sylfaste m. 9,00, Barlingbo st. 9.15, Stava gård 9,30, Roma k:a 9,45, Björke k:a 10,00, Sjonhem k:a 10,15, Ala 10,30, Kräklingbo 10,45, Katthammarsvik 11,10, Hallgårds 11,30, Gammalgarn k:a 11,45, Ardre k:a 12,00, Alskog 12,15, Garda 12,30, Lau k:a 12,45, När m. 13,00. Burs 1320, Stånga m. 13,40, Etelhem aff. 14,00, Buttle 14,15, Bjärges st. 14,30, Guldrupe k:a 14,45, Väte k:a 15,00, Mästerby k:a 15,15, Bander m. 15,30, Hogrän k:a 15,45, Vall k:a 16,00, Träkumla k:a 16,15.

Torsdagen den 18/9 och torsdagen den 25/9: Västerhejde 8,30, Tofta aff. 9,00, Västergarn 9,20, Klintehamn m. 9,45, Fröjel 10,00, Eksta k:a 10,20, Sproge aff. 10,40, Hablingbo m. 11,00, Näs aff. 11,30, Fidenäs m. 11,45, Burgsvik 12,00, Vamlingbo m. 12,15, Hamra aff. 12,30, Öja ka. 12,45, Fide ka. 13,00, Grötlingbo off. 13,15, Havdhem 13,30, Eke ka. 13,40, Rone ka. 14,00, Alva 14,15, Hemse 14,30, Fardhem ka. 14,45, Levide korsgata 15,00, Gerum ka. 15,15, Linde ni. 15,30, Lojsta 15,45, Hejde aff. 16,10, Sanda st. 16,30, Eskelhem aff. 16,45, Stenkumla aff. 17,00.

Fredagen den 19/9 och fredagen den 2619: Bro, Tors 8,30, Väskinde sk. 9,00, Lummelunds bruk 9,15, Lummelunda 9,30, Martebo aff. 9,45, Moos 10,00, Stenkyrka 10,15, Austers 10,40 Hangvar aff. 11,00, Hall ka. 11,15, Kappelshamn 11,30, Fleringe ka. 12,00, Fårösund Bryggan 12,30, Fårö Broa 13,15, kyrkan 13,30, Nyströms aff. 13,45, Eke fil. 14,00, Fårösund 15,30, Rute ka. 15,45, Vallaviken 16,00, Hellvi konsum 16,15, Lärbro m. 16,30, Othem vk. 16,45, Tingstäde ka. 17,00, Bro ka. 17,15.
Stora prima smågrisar till lägsta möjliga priser. Passa på och köp nu. Förl säkring ordnas om köparen så önskar: Vaunliga villkor.
OBS.! Denna annons gäller för två veckor framåt. Klipp ur annonsen!
ANDELSSLAKTERIET.
Tel. NAMNANROP eller 2324.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1947
N:r 208

Skolfilmarkivet räknar ha 40 filmer i höst.

54 skoldistrikt redan anslutna till föreningen.
Gotlands skolfilmsarkiv hade på måndagen årsmöte i Solbergaskolan med folkskolinspektör Sven Zetterlund som ordförande. Ett 20-tal ombud från de anslutna skoldistrikten var närvarande.
Av årsberättelsen framgick bl. a.: Sammanslutningen bildades förra hösten, och under det gångna läsåret har 54 skoldistrikt varit anslutna. Under året har 23 st. filmer inköpts, och dessutom har 10 filmer varit deponerade i arkivet, från Statens Järnvägars reklambyrå, Postsparbanken och Gotlands läns hushållningssällskap, så att antalet tillgängliga filmer varit 33. Antalet visningar har varit. 594 (1 film 1 gång = 1 visning), och antalet körda filmmeter 75,000. I årsavgifter och flimhyror har kr. 4,250 influtit. Samtliga utgifter har gått till kr. 4,029, och kassabehållningen utgör således kr. 421.
Till styrelse valdes folkskolinspektör Sven Zetterlund, ordf. (självskriven), folkskollär. Gösta Allvin, Visby, vice ordf., folkskollär. Simeon Jakobson, Björke, arkivföreståndare och kassör, folkskollär. Gustaf Gullin, Endre, sekreterare, folkskollärarinnan fru Lisa Kahlström, Roma, småskollärarinnan fru Anna Söderdahl, Vänge, pol. mag. Erik Forslund, samt kyrkoherde Ragnar Johansson, Garda, den senare nyvald efter landstingsman Vilh. Pettersson, Klintehamn, som undanbett sig återval.
Suppleanter blev folkskollärarinnan fröken Greta Stengård, Visby, överlärare Per Björk, Slite, folkskollär. Ture Bjergegård, Mästerby, och lantbr. Josef Jakobson, Stånga.
Till revisorer omvaldes kyrkoherde Ingemar Björck, Dalhem, och folkskollär. Emil Söderdahl, Väte.
Till arbetsutskott omvaldes hrr Jakobson och Gullin samt fru Lisa Kahlström med fru Anna Söderdahl som suppleant.
Arkivet kommer nu att inköpa ytterligare ett 10-tal filmer, så att omkring 40 filmer kommer att stå till skolornas tjänst i höst. Ett gott resultat efter endast ett års arbete. Styrelsen hoppas nu, att flera skoldistrikt skall skaffa egna projektionsapparater, så att visningarna skall kunna ordnas lättare. Likadeles hoppas styrelsen, att de skoldistrikt, som inte varit med förut, skall ansluta sig detta läsår. Ty ju större anslutning, dess flera filmer kan köpas in till gagn för undervisningen i de gotländska skolorna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 September 1947
N:r 206

Gotlands folkmängd

vid årsskiftet framgår av de preliminära uppgifter, som pastorsämbetena benäget lämnat och varav vi här återgiva de första. Av dessa åtta socknar visa de sex minskning medan en, Barlingbo, har oförändrad siffra och en, Endre visar ökning.

Barlingbo socken: Födda 11 (6 m. 5 k.). Döda 5 (4 m. 1 k.). Inflyttade 46 (17 m. 29 kv.). Utflyttade 52 (21 m. 31 k.). Vigde 3 par. Folkmängd 31 dec.
400 oförändrat.

Endre socken: Födda 4 (2 m. 2 k.). Döda 3 (1 m. 2 k.); Inflyttade 44 (21 m.
23 k.). Utflyttade 33 (16.m. 17 k.). Vigde 3 par. Folkmängd 31-dec. 350. Ökning 12.

Ekeby socken: Födda 5 (1 m. 4 k.). Döda 6 (3 m. 3 k.). Inflyttade 4 (4 m.).
Utflyttade 11 (8 m. 3 k.). Vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 307. Minskning 8.

Hejdeby socken: Födda 2 (2 k.). Döda 4 (1 m. 3 k.). Inflyttade 10 (7 m. 3 k.).
Utflyttade 25 (12 m. 13 k.). Folkmängd 31 dec. 196. Minskning 17:

Burs socken: Födda 8 (5 m. 3 k.). Döda 13 (9 m. 4 k.). Inflyttade 26 (10 m. 16 k.). Utflyttade 41 (18 m. 23 k.). Vigde 4 par. Folkmängd 31 dec. 728.
Minskning 20.

Stånga socken: Födda 11 (6 m. 5 k.). Döda 9 (5 m, 4 k. ).Inflyttade 49 (26 m. 23 k.). Utflyttade 65 (32 m. 33 k.). Vigde 4 par. Folkmängd 31 dec. 670. Minskning 14.

Roma socken: Födda 18 (8 m. 10 k.). Döda 8 (5 m. 3 k.). Inflyttade 78 (37 m. 41 k.). Utflyttade 106 (52 m. 54 k.). Vigde 6 par. Folkmängd 31 dec. 827. Minskning 18.

Björke socken: Födda 14 (6 m. 8 k.). Döda 6 (3 m. 3 k.). Inflyttade 54 (27 m.
27 k.). Utflyttade 77 .(38 m. 39 k.). Vigde 2 par. Folkmängd 31 dec. 407. Minskning 15.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 31 December 1946
N:r 303

Jordfästningar.

En stämningsfull begravning ägde rum igår, då stoftet efter änkefru Ida Kristina Glifberg, Lera i Endre, vigdes till den sista vilan. Samlingen ägde rum i sorgehuset, där kyrkoherde G. Enwall, i samband med en andtksstund höll en betraktelse.
Kistan fördes därefter i procession till kyrkan, dit den inbars under det att folkskollärare G. Gullin utförde sorgemusik på orgeln, Sedan ps. 579: 1 sjungits höll kyrkoherde Enwall ett anslående griftetal utgående från några ord i juldagens episteltext. Så förrättades jordfästningen, vilken avslutades med ps. 50: 3-5. Under sorgemusik bars kistan ut av söner och sonsöner till den bortgångna samt sänktes i familjegraven. Här nedlades även en rik gärd av kransar och tal hölls av förre trädgårdsmästare Holm på Stava. Till sist lyste officianten frid över vilorummet.
— Stoftet efter hemmansägaren K. A. Närström, Ekeby, fördes i söndags till oriftero. Efter en andaktsstund i hemmet under kyrkoherde G. Enwalls ledning fördes kistan till kyrkan och inbars i denna medan kantor Axel Larsson spelade sorgemusik. Efter ps. 50: 3—5 höll kyrkoherde Enwall en betraktelse samt förrättade jordfästningen.. Efter denna sjöngs ps. 579: 1—2, varpå kistan bars ut under orgelmusik, Kistan sänktes sedan i griften på kyrkogården och en vacker gärd av kransar och blommor nedlades. Officianten avslutade med att lysa frid över stoftet.
— Till gravens frid vigdes igår stoftet efter förre hemmansägaren Johan Jakobsson, Nygårds i Fole. Samlingen ägde rum i kyrken, där högtidligheten inleddes med sorgemusik samt ps. 55: 3. Kyrkoherde E. Ihrmark trädde därpå fram till båren och höll jordfästningstalet i anknytning till julens texter samt förrättade jordfästningen. Efter denna sjöngs ps. 56: 2—3, varefter officianten sjöng -begravningsmässan, vilken följdes av ps. 51: 4. Under sorgemusik bars kistan ut och sänktes i familjegraven, där även en rik skörd av kransar lades ned. Till sist lyste officianten frid över vilorummet.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 31 December 1946
N:r 303

Gotländska varmblodshästar på tävlingsbanorna.

En översikt vid årsskiftet.
Ett alltmera ökat intresse för ridning synes glädjande nog föreligga.

Nya ridhus ha upprättats och civila ryttare uppträda allt oftare på tävlingsbanorna. Antalet offentliga ridtävlingar har också ökats och uppgick under år 1946 till 183 eller 20 mera än året förut. Hoppningen är bäst företrädd med 107 tävlingar, men även dressyren har nått upp till ett så högt antal som 61. Antalet tävlingar i terrängritt och fälttävlan har varit mindre, i terrängritt 6 och i fälttävlan 9. De fåtaliga tävlingarna i de båda sistnämnda grenarna påtalas också av generalmajor S. Colliander i en rapport till Svenska Ridsportens Centralförbund över de X. Nordiska Ryttartävlingarna i Köpenhamn och framhåller han härvid vikten av att såväl ryttare som hästägare genom ökade prissummor stimuleras till flitigare deltagande i dessa grenar. Resultaten här ha nämligen varit mindre tillfredsställande, då svenska hästar åter mött utländsk konkurrens.
Gotlandsfödda hästar ha i ökat antal under året startat i offentliga tävlingar av olika slag. Att de lyckats tämligen väl framgår också av att av 41 startande gotlandshästar ej mindre än 29 nått placeringar. Antalet starter har varit 233 mot 250 under år 1945, således någon minskning, men såväl hästantalet som placeringarna ha ökat.
Bland de gotlandsfödda dressyrhästarna ligger även i år L’ Aiglon e. Yngve I — Othello främst med en prissumma på 1,075 kr. och dessutom 2 hederspris. Den 16-årige vallacken från Trädgårds i Tingstäde torde väl dock snart ha gjort det mesta ifrån sig och har £. ö. redan i år fallit tillbaka något mot fjolåret, då den låg tvåa i prissumman mot femma nu. På 8 starter i svåra dressyrtävlingar har den vunnit två gånger och placerat sig ytterligare tre — Marscherat uppåt har däremot Dragon e. Yngve I — Stegeborg I xx, från Ryftes i Fole, gjort. Från att tidigare mest ha varit hoppare har den nu under sin ryttare, löjtnant K. Å. Hultberg, tävlat flitigt i prisridning, där den på 11 starter i medelåra och lätta klasser segrat tre gånr och haft placering ytterligare två. dressyrklasser har den tjänat 55 kr. och 3 hederspris. Fjolårsnyörjaren Attack e. Bohéme xx Hamlet, född hos Lars Jakobsson, Bopparve, Eksta, har också gått framt och ligger nu med intjänade 880 onor och 4 hederspris bra till i lisn. I medelsvår klass har den segt en gång och i lätt en gång och lessutom har den haft ytterligare 4 Blaceringar på tillhopa 13 -starter. Senorita e. Tåby II — Kings Own, ödd hos framlidne C: Klintström, Söertorg, Visby, ligger fortfarande i Er har detta år nått 500 kr. eller mma belopp som förra året. Säker som hon är har hon placerat sig fyra gånger på fem starter, dock utan att någon seger.
Ny dressyrhäst är Aboukir e. Kyffävser — Stegeborg I xx, från Ryfs i Fole, en halvbroder till den fört nämnde Dragon. I lätt klass har n på sex starter segrat en gång och placerat sig ytterligare två. Resultatet har blivit två hederspris och 250 kr. Ytterligare två hästar ha startat i dressyrtävlingar och av dessa har Excellens e. Hamlet — Lorvatus från Valda i Eskelhem vunnit 25 kr.
Fjolårets trea bland hopparna, Ållegro e. Tåby II xx — Camord, från Homa i Stenkumla, har i år ryckt upp på främsta platsen med tre hederspris och 1,055 kr. Flitig deltagare i tävlingar har den på 21 starter i medelsvåra och lätta hoppningar segrat tre gånger, varit tvåa en gång, trea två gånger och fått lägre placeringar tre gånger. Bland samtliga hoppare kommer den beträffande prissumman dock först på elfte plats. En annan flitig tävlare har varit Greta e. Ulster Pikör, född hos Hj. Engström, Bjerga, Vallstena. Som tävlingshäst är den nybörjare, men har det oaktat på 19 starter segrat tre gånger och därutöver placerat sig fyra. Prissumman är 750 kr. och sex hederspris. Den från visbytävlingarna kände Cognac e. Bohöme xx — Darjal har tjänat 525 kr., medan fjolårets täthäst Banjo e. Bast — Adjunkt från Hexarve i Sproge i år på 12 startes endast segrat en gång i medelsvår samt dessutom nått två placeringar i liknande tävlingar och en i höjdhoppning med 155 em. som högsta höjd. Förtjänsten har stannat vid 482 kr. och ett hederspris.
Övriga placerade hopphästar äro:
Idyll e. Karat — York, från Tings i Kräklingbo, med tre hederspris och 415 kr.;
Hambo e. Hamlet — Bohéme xx, från Koparve i Alva, med 3 hederspris och 375 kr.;
Sirocko e. Bohéme xx — Bruleur, från Bäcks i Väte, med 1 hederspris och 300 kr.;
Dragon e. Bohöme xx — Gower xx, från Orleifs i Levide, med 1 hederspris och 225 kr;
Cid e. Weller — Camord, från Pusarve i Fröjel, med 1 hederspris och 50 kr;
Mefisto e. Svante — Pikör, från Mallgårds i Hejnum, med 1 hederspris och 50 kr.;
d”Artagnan e. Hamlet — Darjal, från Skota i Lojsta, med 50 kr.;
Dragon e. Yngve I — Stegeborg I xx, från Ryftes i Fole, 50 kr.;
Mimusch e. Bohéme xx — Bast, från Grymlings i Eksta, 50 kr.;
Stardust e. Bohéme xx — Jasso, från Rosarve i Havdhem, 30 kr.;
Bojan e. Bohéme xx — Weller, från Fride i Lojsta, 25 kr.;
Jerry e. Ito — Radama, från Fjälls i Endre, 25 kr.;
Omega e. Lampos — Svante, från Homa i Stenkumla, 25 kr. Oplacerade hoppare är 11 st.
I terrängritter ha gått fyra gotlänningar, varav tre placerat sig. Mestvinnande är Falken e. Bohéme xx Jasso, från Stjärnarve i Eksta, som erövrat 1 hederspris och 100 kr., därnäst följer Stafett e. Svanre — Nepari, från Kinner i Lummelunda med hederspris och 75 kr. Tredje vinnare är Bohéme e. Bohéme xx — Tåby II xx, från Valda i Eskelhem.
Vad slutligen fälttävlan beträffar är dressyrhästen Dragon från Ryftes i Fole den mest lysande stjärnan och t. o. m. en av de bästa i landet, ehuru den blivit utan seger i år. Den har av fackmän ansetts böra läggas i specialträning för deltagande i denna tävlingsgren vid olympiska spelen i London 1948. Med här erövrade två hederspris och 675 kr. blir Dragon årets mestvinnande gotlandshäst med sammanlagt 5 hederspris och 1,680 kr. Topp e. Bohéme xx — Jasso, från Rosarve i Vall, som förra året hoppade in en mindre summa; har i år lyckats bättre i fälttävlan, där den på två tävlingar tjänat 475 kr. 1944 års arméfälttävlansegrare Viking e. Tåby II xx — Jasso, f. ö. halvbror till Topp, har i år stannat vid blygsamma 150 vunna kr. 100 kr. har nåtts av Bohéme e. Bohéme xx — Tåby II xx, från Valda i Eskelhem och dennes fyra år yngre halvbroder Mint, även den född på Valda. Terränghästen Falken från Stjärnarve har vunnit 50 kr. på fälttävlan.
Bohéme ligger fortfarande bra till som fadershingst med 11 startande och 7 placerade avkomlingar i hoppning och 3 placerade av 5 deltagande i fälttävlan. I sistnämnda gren ha dessutom två av hans avkomlingar erhållit uppmuntringspris. Glädjande nog har hingsten i år också utnyttjats av uppfödarna, då den haft ej mindre än 45 ston, vilket torde vara rekord för fullblodshingstarna i landet. Han kommer tydligen att även i fortsättningen låta höra av sig på tävlingsbanorna.
I samtliga tävlingar ha deltagit 695 hästar, av vilka 364 eller 52 proc. fått pris. Av 41 gotlandsfödda ha 29 prisbelönats, vilket gör 71 proe. Av totala prisbeloppet, 103,153 kry har 9,6 proc. gått hit fast endast 5,8 av de deltagande hästarna varit gotlandsfödda.
Ehuru de verkliga topphästarna icke återfunnits bland de gotlandsfödda, äro dock de uppnådda resultaten sådana att man kan beteckna dem som en reklam för öns varmblodsavel. Av årets uppfödarepris på sammanlagt 10,000 kr. har också 1,100 gått till gotländska uppfödare, fördelade på 18 hästar. Detta är 11 proc. av summan, vilket måste bevisa en hel del, då Gotlands andel i remonteringen endast är c:a 7 proc. Av belönade hästar uppgår gotlandsandelen till 10,5 procent.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 December 1946
N:r 302

Stenstu i Endre tillträdes 14 mars.

Försöksgården presenterades i radio.
I söndagens jordbruksprogram i radio presenterade konsulent Arnold Lorensson den blivande försöksgården vid Stenstu i Endre. Han redogjorde först för frågans gång hos olika myndigheter, vilket lett till att gården nu står till förfogande från den 14 mars 1947. Hur den skall bli är ännu inte fullt klart, framhöll han, och det fordras mycket arbete och kapital för att göra den planerade institutionen till det medel till självhjälp för gotländskt jordbruk, som avsetts.
Själva gården omfattar 165 tunnland åker, varav c:a 40 tunnland myrmark, dessutom 52 tunnland hbetesmark och omkring 260 tunnland skogsmark, totalt alltså 520 tunnland. Gården kan ur jordbrukssynpunkt betecknas som medelgod och i medelmåttigt hög kultur och ej alltför uppgödslad, vilket har stor betydelse för representativiteten, som är hart när det viktigaste för en försöksgård, som vill att erhållna resultat från försöken skall komma områdets jordbruksnäring till godo och utan misstro utnyttjas av länets jordbrukare.
Arbetsuppgifterna äro många, då det icke endast gäller att åstadkomma en försöksgård i vanlig mening med alla mera krävande försöksuppgifter med hänsyn till klimat, jordmån och växtslag, som icke kunna genomföras av den lokala försöksverksamheten hos enskilda försöksvärdar, utan även ren växtförädling, som i första hand tar sikte på skapandet av torkresistenta sorter lämpliga för Gotlands torra försommarklimat, med som bekant absoluta minimisiffror för hela landet under månaderna maj—juli. Därtill komma även trädgårdsförsök i första hand med fruktträd med baktanke att kunna utnyttja den i samband med torkan stående starka solstrålningen för att skapa aromrik frukt, men även med köksväxter för att bättre kunna utnyttja t. ex. sådana specialiteter som sparris, konservärter och rotsaker över huvud taget. Där har Gotland av t. ex. sockerhalt i betor, oljehalt i oljeväxtfrön, torrsubstanshalt i rotsaker och maltkornskvalitet att döma alldeles speciella möjligheter, som det blir försöksgårdens uppgift att bl. a. utforska och om möjligt verka vägledande, så att de gotländska jordbruket med sina som regel i jämförelse med fastlandet som regel låga skörderesultat på kvalitetiv väg kan skaffa sig en synnerligen välbehövlig kompensation.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 December 1946
N:r 302

Dödsfall.

F. fjärdingsmannen och lantbrukaren Johan Pettersson, Sallmunds i Mästerby, har avlidit i en ålder av sjuttiofem år. Närmast sörjande är maka, barn och barnbarn.
— Änkefru Ida Glifberg, Lera i Endre, har efter en långvarig sjukdom avlidit i sitt hem i en ålder av sjuttiosju år, som hon fyllde den 17 dennes. Den bortgångna, som var småländska till börden och änka efter lantbrukaren Johan R. Glifberg, var efter sin ankomst till Gotland liksom sin blivande make anställd vid Stava i Barlingbo, där de sedan gifte sig. Därpå flyttade de till Barlingbo prästgård, vilken maken arrenderade till 1937, då han inköpte gården vid Lera i Endre, där han avled 1943. Gården innehas nu av sonen: Gustaf Glifberg och hans maka, hos vilka alltså den avlidna nu bodde. Änkefru Glifberg hade framförallt gjort sig känd som en duktig hemmets kvinna, som skötte sitt stora hushåll med ordning och kunnighet. Hon var även mycket kyrkligt intresserad och syntes under sin hälsas dagar ofta vid gudstjänsterna i kyrkan. Som närmast sörjande efterlämnar hon fyra söner, en syster gift med lantbr. Anders Persson, Norrbys i Barlingbo, samt fyra bröder i Småland, varav två i Växjö. Vidare efterlämnar hon sonhustrur och barnbarn.
Sönerna äro lantbr. Emanuel Glifberg, Röstäde i Ekeby, lantbr. Johan Glifberg, Sojdungs i Fole, byrådirektören i lantmäteristyrelsen Malte Glifberg, Stockholm, och lantbr. Gustaf Glifberg, Lera i Endre.
— Fyrtiosex år gammal har vägarbetaren Richard Persson, Sojvide i Sjonhem, avlidit. Han sörjes närmast av maka, född Lindby, och två döttrar.
— Efter endast ett par dagars sjukdom har lantbrukaren Joel Pettersson, Sallmunds i Mästerby, avlidit. Den avlidne, som var sjuttiofem år gammal, sörjes närmast av maka, född Nilsson, samt barn.
— I en ålder av sjuttiofyra år har fru Anna Niklasson, Visby, avlidit. Den bortgångna var maka till f. banvakten i Lärbro K. A. Niklasson och bodde nu tillsamans med maken hos en dotter i Visby. Förutom maken efterlämnar den avlidna barn, bland dem stationstöreständaren Nils Niklasson, Fårösund.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 24 December 1946
N:r 299