Tidningsklipp med anknytning till Gotland. På denna sida är samlat tidningsklipp från äldre tider. Klippen består av artiklar införda i diverse tidningar från Gotland, även en del klipp från äldre böcker. Innehållet består av artiklar som berör Gotland.
Etikett: Dalhem
Dalhems socken ligger i inlandet på östra delen av Gotland.
Gårdsnamn: Anderbåtels, Binge, Björkhage, Burge, Busarve, Dune, Dunegårde, Gandarve, Granskogs, Grinder, Hallfose, Hallvide, Harstäde, Hässelby, Kaungs, Malms, Munkebos, Nygårds, Nykvie, Näsungs, Prästgården, Räkarve, Siggur, Slitegårds, Suderbys, Suderbys-Stenstugu, Vidunge, Vidunge-Stenstugu, Åkre.
DALHEM. En intressant slöjdkurs har under sekr. Rune A. Blooms ledning hållits i Dalhems missionshus för ungdomsföreningens medlemmar. Kursledaren har på fyra kvällar givit många goda uppslag för olika slöjdalster. Pergamentsslöjd, plywoodarbeten och halmslöjd har varit det som mest sysselsatt kursdeltagarna vilka med intresse gjort en mängd olika saker. Ungdomsföreningens tack till kursens ledare frambars vid avslutningen i tisdagskvälls av föreningens ordf. lantbr. Evald Stenhammar, Stenstu.
Gotlands Allehanda Måndagen den 9 December 1946 N:r 286
DALHEM. Dalhems kyrkliga syförening höll i onsdagskväll sin sedvanliga höstförsäljning. Auktionen leddes på ett utmärkt sätt av kyrkoherde Ingemar Björck. En mängd olika syföreningsalster försåldes till rätt goda priser och en god ekonomisk behållning inkom under kvällen. Dragning förrättades i det lotteri som pågått inom syföreningen. Första vinst gick till hr Åke Engström, Andgrbåtels, andra vinst, hr Torsten Nilsson, Slitegårds, tredje vinst, hr Ragnar Sjödell, fjärde vinst, fröken Anna-Lisa Johansson, Munkebos, samt femte vinst till handl. Eugen Björkdahl.
Gotlands Allehanda Onsdagen den 4 December 1946 N:r 282
Härmed ha vi den smärtsamma plikten tillkännagiva att vår käre Morbror Konrad Bolin stilla avlidit i sitt hem efter en kort tids sjukdom 72 år gammal. Innerligt sörjd och saknad samt i tacksamt minne bevarad av oss, släktingar och många vänner. Burge i Dalhem den 2 dec. 1946. VIOLA och JAN STEFENBURG LINNEA och TURE JAKOBSSON HENRY BJÖRKDAHL
En fridens ängel ropar: Korn! Och hjärtat skall ej vackla, När döden sakta vänder om Den bleka livets fackla. Så nöjd jag far den tysta färden: Jag är så trött, så mätt på världen.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 3 December 1946 N:r 281
Lantbrukaren och förre kyrkvärden Konrad Bolin, Burge i Dalhem, avled natten till igår, sjuttiotvå år gammal. Den bortgångne, som var en av Dalhems främste förtroendemän, var född i Dalhem och genomgick på sin tid Hemse folkhögskola och lantmannaskola. Fädernegården, som han förvaltat med stor driftighet och stort intresse, övertog han år 1904. Han har även innehaft en rad förtroendeuppdrag. Sålunda har han varit kyrkvärd samt ordförande i valnämnden och Dalhems sparbank. Vidare har han varit vice ordförande i kyrkstämman, ledamot av skolrådet och fastighetstaxeringen, skiftesgodeman m. m.. För några år sedan fick han för sina insatser i kommunens tjänst mottaga Patriotiska sällskapets medalj. Den avlidne hedersmannen sörjes närmast av syskonbarn.
— Åttiosex år gammal har förre lantbrukaren Karl Edvall, Slite, avlidit. Han var i sin krafts dagar en mycket duktig lantbrukarn, allmänt uppskattad för sin hjälpsamhet och personliga egenskaper i övrigt. Den avlidne, som sedan en lång följd av år tillhörde Slite baptistförsamling, sörjes närmast av barn och barnbarn.
— Förra skolstäderskan i Fole Hilda Stenbom har avlidit i sitt sjuttionionde levnadsår. Under ett 60-tal år hade hon skött städningen i skolan men var nu bosatt hos dotter och måg i Väskinde.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 3 December 1946 N:r 281
DALHEM. En välbesökt sånggudstjänst hölls under förra söndagen i missionshuset. Det var Helgeandskyrkans blandade kör från Visby som stod för ett omväxlande och gediget program. Sångstunden inleddes av hr V. Löfqvist, varefter en avdelning väl sjungna körsånger framfördes under ledning av körens dirigent fru Hildur Gustavsson. Pastor Jonasson sjöng en solosång till zittra samt betonade sångens betydelse inom kristet arbete. Syster Elsa läste ett par dikter och sedan utfördes ett par avdelningar sånger. Insamling företogs för socialt arbete inom Visby, vilken gav en summa av 49 kr. Sist uttalade församlingens ordf. Gunnar Pettersson ett tack till kören för dess besök.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 3 December 1946 N:r 281
Insamlingsställen ordnade i alla socknar. — Centrallagret växer raskt. Klädinsamlingen för Europahjälpen är nu hundraprocentigt organiserad på Gotland sedan nu insamlingsställen ordnats i samtliga kommuner och transportfrågorna redan tidigare lösts, allt genom vänligt tillmötesgående från godhjärtade människor som förstår den skriande nöden och vill räcka de utblottade en hjälpande hand. Under den vanliga insamlingens gång kommer här och där en separat aktion, som ytterligare stimulerar intresset och visar den goda vilja som finns bland Gotlands folk. Skolbarnen i Hogrän gjorde i fredags en rond till hemmen i socknen och fick ihop inte mindre än 30 större och mindre klädpaket, som samlades i skolan och visade sig innehålla en hel rad präktiga plagg samt dessutom 13 lakan, 29 handdukar och 6 örngott ! I Roma och Björke gjorde Röda Korskretsen under söndagen ett gott arbete som också manar till efterföljd. Med ett flertal uppsamlingsbilar åkte man omkring och gjorde ”storstädning” med gott resultat och där garderoberna redan tidigare voro länsade efter föregående insamlingar fick man kontanter i stället, inalles 100 kr., som alltså går till länsgirokontot 18 97 46. Bland de gåvor som lämnats till ”Europavagnen” i Visby märkes förutom alla verkligt goda kläder, skor, lakan, handdukar m. m. också ett större parti barnkängor av hög kvalitet, skänkt av en av stadens äldsta skoaffärer samt ett större parti prima träbottenkängor från en handlare på landsbygden.
Sista insamlingsdagen blir 10 december. varför det nu gäller att sätta upp högsta fart i spurten. Alla som vill ha närmare upplysningar om klädinsamlingen har bara att vända sig till Visby 315, där man ordnar allt som rör den stora aktionen. Där efterlyser man nu stora tomlådor, som behövas inte bara i styck utan i hundratal, och det måste sålunda bli en insamling också av lådor, som häntas efter hänvändelse till 315. Nya insamlingsställen på landsbygden är följande: Akebäck : Folkskolan. Ala : F:a H. Eriksson. Anga: F:a E. Johansson. Dalhem : Folkskolan. Fleringe: Folkskoll. Johansson. Garda: F:a O. Andersson. Sjonhem: Prästgården. Sproge: Folkskoll. Gustafsson. Stenkumla : Handl. Jakobsson. Träkumla: Hr I. Wulffcrona. Vallstena: Folkskolan. Viklau : F:a O. Olofsson. Väskinde: Kyrkoh. Ihrmark. Väte: Fru Söderdahl, folksk. Östergarn: Fröken Eva Runsten.
Gotlands Allehanda Måndagen den 2 December 1946 N:r 280
Nog kan en sådan anordning synas alldeles omöjlig att främja vänväsendet, men verkligheten visar motsatsen, så att ännu just inom sådana flank ligga gamla ofta ännu präktiga färdevägar, som länge fyllt ett livsbehov och alltjämt kunna ha en uppgift. Låt oss blott peka på vägen från Buttle förbi Gurfiles i Ala inöver myrlandet till nyssnämnda hed och från Lavase i Ala över stora bron i dithörande myr in i samma digra skogsområde, därifrån vägar för övrigt utbreda sin i flera riktningar mot Anna, Norrlanda och Ganthem. Man kan också tänka på vägarna i Kapellskogar t. ex. förbi ”Munkstenarna” (ett par sammanställda skeppssättningar) så ock gamla vägsträckningar från Havdhems kyrka t. ex. förbi Lejsunns och fram till Kruse i Alva och vidare. Måhända kom från första stund ’”gamla prästvägen” från Brinnsarve i Ardre förbi Millklintar till Glose i Gammelgarn till stånd i ett sådant Sandhamn och likaså vägen från Gaustäde i Bunge till Skymnings i Flerinne – båda förenade olika delar av var sin fjärding. Exemplen kunna mångfaldigas. Till och med genom själva Mästermyr har man spårat en gammal vän – från Sallmunds i Levide (ligger efter allt att döma i själva huvudbygden av socknen) i riktning mot Silte kyrka. Men jämte tingsindelningen måste nog man räkna med en annan faktor av största betydelse – den begynnande lagstiftningen, lanstadnandena, sedermera sammanfattade i Guta lag, som tvivelsutan i vissa partier har sina rötter i denna tid, men, visserligen i sin nuvarande skriftlina avfattning föreligger som en avgjort kristen produkt och sträcker sitt inflytande långt framåt. Här möter en hel del kloka bestämmelser av vänrättsnatur, t. ex. om allmänningar och enskild jordägare, som vill stänga, där, och hur biväg från huvudvän får tagas in över åkerfält till enen odling och om stängsel kring ägor och gårdar – om farwenum manns – ja t. o. m. stadgas om visst årligt underhåll av vägar – om broa gierth – allt av största betydelse flera hundra år framåt. Det är’ rentav så att man tycker sig redan här få en skymt av alla de olika åkerlapparna lapparna om vartannat som storskiftena på 1700-talet sökte ordna om och alla sockenallmänningar eller ohägnade öppna fält, som 1700-talskartan framvisar, korsade av ett otal färdevägar. Med kännedom om detta löser sig mycket av landsvägarnas gåta, t. ex. den till formen enastående Libbenarvekviar i Havdhem! Men – kristendomen har kommit. Liksom den forna dyrkan av vattengudomligheter och soldyrkan fått vika för asakulten, så får nu denna rymma fältet för Vite Krist, blotplatser övergivas, stubbgardar brännas eller rivas, nya tempel byggas och deras klocKeklang strömmar bittida och sent ut över skog och myr. En ny ordning i landet gör sig gällande – sockenindelningen, som vänder bygdens ansikte mot kyrkan, bryter sönder vad som icke kan enas omkring denna som centralpunkt och låter skog, alvar eller myr få till uppgift att vara gränsvakt kring sitt så slutna område. Så får Gotlands vägväsen ett nytt tillskott, vars inflytande ligger i öppen dag allt intill detta nu. Det skulle föra för långt att här gå i detalj, området är för vidlyftigt. Må ”stenarna tala”! Det må vara nog att erinra om några minnesstenar, stenkorsen, som markera de gamla landsvägarna genom Medeltiden och de flesta bära vittnesbörd ännu i nutida vägnät t. ex. stenen vid Gunilde i Sanda, vid Burs kyrka, vid Tjengvide i Kräklingbo, vid Dalhems kyrka, vid gamla Endrevägen 1/2 mil från Visby, där sockenprästen Jörgen år 1336 blev ihjälslagen av en örn, vid Boge kyrka ävensom stenen vid Rute kyrka ni. fl. Vägarna tycks vara något av det mest konservativa som människorna befatta sig med. Ännu en faktor till vägväsendets utveckling måste tagas i sikte, enligt mångas mening den viktigaste och väsentligaste, och därtill i hög grad kulturfrämjande, alltså även starkare verksam ju längre det skrider framåt. Det är handelsutbytet, köpenskapen. I den mån som den grå forntidens självhushåll, där varje familj var sig själv nog, löstes till vidgad företagsamhet med stamfränder och andra, måste handelsutbyte komma till stånd, kanske först i avseende på nya och bättre vapen och prydnader, men sedan så småningom rörande förnödenheter av alla slag. Men det dröjde nog länge innan affärsverksamheten tog sådan omfattning att den påverkade vägväsendet. Om de gotländska Kaupe, Kaupare och Kaupungs markera platser för köpenskap, vilket ligger nära till hands, åtminstone vad det sistnämnda angår, är oklart och än mer om handeln i så fall mäktat inverka på vägnätet. Den första handeln var väl icke stationär utan mobil, rörlig, och det är nog i alla tider så att affärsverksamheten lika mycket utnyttjat de förut banade vägarna som den skapat nya färdevägar och farleder. Handelsmannen liksom den enskilde sökte sig dit där han kunde räkna på kunder och marknader – i första hand de sjöfarandes, vikingarnas utfartslägen, båthamnar, fångstplatser m. m., kanske också till större kultplatser. Har väl någon ens gjort ett försök att utforska våra lanthamnars och våra fiskelägens historia t. ex. hamnen vid gamla Akergarn, där helge Olof byggde kyrka och döpte gutar eller Lickershamn, som säkerligen bär sitt namn efter Lickair Snelli i Gutasagan (Kap. 4)? Där inne i Lauterhornsviken på Fårö ligger namnlösa ”Gamla hamn” med resterna av S:t Äulas körka och på aurburgen där går väg förbi. K. Örg.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 28 september 1943 N:r 223
Femtio år fyller söndagen den 26 september fru Greta Rettig – Wahlgren, innehavare av Rettigs damfrisering härstädes. Fru Rettig – Wahlgren öppnade år 1918 en damfrisering på Trappgatan men flyttade denna efter en kort tid till Tranhusgatan. För 11 år sedan övertog hon fastigheten vid S:t Hansgatan 5 och har alltsedan dess bedrivit rörelsen därstädes. Jämte Greta Bergströms damfrisering på Stadshotellet var Rettigs damfrisering för 25 år sedan den enda här i staden av modernare snitt, men sedan tillkommo efterhand ett flertal affärer i branschen, och den dag som i dag är ha Visbydamerna åtskilliga att välja på, då det gäller permanentning och annat som hör till s k make up. Den damfrisering, som fru Rettig – Wahlgren startade för ett kvarts sekel sedan drevs till en början under ganska blygsamma former, men genom sin yrkesskicklighet och blick för vad den moderna tiden krävde inom branschen vann hon kundernas förtroende och rörelsen fick såsmåningom en allt större omfattning. Rettigs damfrisering är nu för övrigt den äldsta på platsen med samma innehavare. Bredvid sitt yrke är femtioåringen även mycket intresserad av föreningsverksamheten, även om hennes arbete kräver den mesta tiden. Det kan sålunda erinras om, att hon är med i Högerns kvinnoklubb, Rädda barnen och Föreningen Jultomtarna samt dessutom i Visbylottorna.
Femtio år fyller om lördag smedmästaren Josef Larsson i Dalhem. Han är född vid Myrungs i Linde, kom tidigt i lära hos smedmästare Lundgren i Stånga och arbetade sedan också hos smedmästare Pettersson i Barlingbo, varefter han hade anställning i Siltbergs bilverkstad i Visby. Där gjorde han sig känd som en mycket skicklig bilreparatör, en sannskyldig ”Forddoktor”, och när han för cirka 15 år sedan började egen verkstad i Dalhem kunde han därför från början räkna med sina blivande kunders förtroende. Detta har han heller inte svikit under de år som gått sedan dess. L har visat sig vara en synnerligen kunnig och framstående man i sitt yrke, och ett vackert prov på hans yrkesskicklighet är den ljuskrona han på beställning gjort till Dalhems kyrka efter en gammal förut i kyrkan befintlig modell. För övrigt kan nämnas, att han nedlagt ett gott arbete inom båda skytteföreningen och idrottsföreningen och att han är mycket intresserad av jakt och friluftsliv.
Femtio år fyller i morgon den 24 september lantbrukaren Nils Larsson, Snaldarve i Martebo. Han har brukat fädernegården sedan ett femtontal år tillbaka, och under denna tid gjort sig känd som en duktig jordbrukare och djuruppfödare. Även för kommunala värv har hans duglighet tagits i anspråk. Sålunda har han i åtta år varit ledamot av kommunalnämnd och hälsovårdsnämnd. Numera är han ledamot av kristidsnämnden och taxeringsnämnden, tidigare har han även varit ledamot av fattigvårdsstyrelsen.
Gotlands Allehanda Torsdagen den 23 September 1943 N:r 219
Skolidrottstävlingarna på Gutavallen. Skolbarn från hela Gotland i tävlan. Det har varit livligt värre på Gutavallen i dag, där folkskolebarnen från hela Gotland varit samlade till tävlingar. Dessa togo sin början kl. 11 i förmiddags och pågingo sedan framåt 2-tiden. Solen har inte varit så nådig, utan den hade gömt sig bakom en mulen ridå och en envis vind gjorde sitt till för att göra det ganska svalt, åtminstone för dem som stodo stilla och tittade på prestationerna, men de tävlande själva i sin sportiga habitus höllo dock säkert värmen. Åtminstone gjorde 60-meterslöparna det, ty det var en oerhörd speed, som det heter på idrottsspråket, då de avverkade sträckan. Löpningen torde ur åskådarsynpunkt också vara det mest publikknipande numret, vilket bl. a. framgick av de kraftiga hejarop, med vilka publiken! i huvudsak skolkamrater till de tävlande, uppmuntrade sina favoriter. Barn från 16 skolor på ön voro i tävlan, och sammanlagt kunde man räkna ett antal av c:a 175 gossar och flickor, som voro i aktion. Sedan löpningarna pågått en stund satte man i gång med längdhopp och kast med liten boll, och i längdhoppsgroparna utvecklades inte mindre energi likstim vid kast med liten boll. När vi gjorde en liten titt ut till Vallen var det en baddare till 11-åring vid namn i Per Sture Persson, som just avverkade löpning 60 m. på den ypperliga tiden av 8,8 sek., och frågan är väl om inte den tiden står sig i 11-åringarnas klass. I fjol noterade den bäste 11-åringen 9,1 sek. Som bekant bedömes nu resultaten efter poäng, och uträknandet av resultaten i de olika grenarna blir dären ganska vidlyftig procedur, och först under loppet av nästa vecka torde de definitiva resultaten föreligga klara. Bollkastningen försvårades av motvinden, varför de som förstodo att kasta bollen högt mot vinden kommo betydligt längre än dem, som kastade lågt. Som överledare fungerade folkskollärare Örve, och lärare och lärarinnor utgjorde funktionärsstaben. Det gällde att taga tid vid löpningen och mäta längdhoppen och kasten, men man syntes gå till verket med glatt humör och varmt intresse för uppgiften. Då någon gosse eller flicka gjorde en särskilt god prestation möttes vederbörande av ett gillande ögonkast från sin lärare. Och att de unga idrottarna tyckte det var roligt värre att så här få idka friluftsliv i sportens tecken och mäta krafterna med varandra behöver väl knappast understrykas. I nästa vecka som sagt torde vi kunna emotse resultaten av dagens tävlingar.
DM-orienteringen om söndag. De senaste 10 årens gotländska mästare. Med anledning av morgondagens orientering kan det ha sitt intresse, att erinra om de tio föregående årens distriktsmästare.
1933 Seniorer: Robert Ahrling, AIK. 1934 Seniorer: Gustaf Karlsson, VIF. 1935 Seniorer: Rick. Broman, Gute. 1936 Seniorer: Gösta Löfkvist, AIK. 1937 Seniorer: D:o 1938 Seniorer: Robert Ahrling, AIK. 1939 Seniorer: Gösta Löfkvist, AIK. 1940 Seniorer: Gösta Löfkvist, VIF. 1941 Seniorer: Gösta Löfkvist, VIF. 1942 Seniorer: Robert Ahrling, AIK. 1941 Juniorer: Ede Magnusson, AIK. 1944 Juniorer: Sven Anderson,. AIK. 1941 Damer: Greta Ödfjäll, AIK. 1942 Damer: Thua Persson, VIF.
Flicka som pärkkarl. Vall skola tog en fjärde inteckning i Gotlands Allehandas vandringspris. Kretstävlingar om Gotlands Allehandas vandringspris i bakpärk ägde på torsdagen rum i Prästängen i Vall mellan Atlingbo, Vall och Träkumla skolor. Efter lottning fick Atlingbo och Träkumla först ställa upp, och detta resulterade i, att Atlingbo segrade med 40-40 och 40-10. Därefter spelade Atlingbo och Vall, varvid Vall segrade med 40-20, 40-0. Därmed erhöll Vall en fjärde inteckning i det uppsatta .vandringspriset. I inslagning segrade Atlingbo, under det Vall hemförde segern i väddring. I samtliga lag deltogo även flickor, som skötte sig utmärkt under spelets gång. Särskilt må framhållas, att Träkumlalaget hade en flicka som pärkkarl. Hon torde alltså vara den första kvinnliga pärkkarlen över huvudtaget, som förekommit vid tävlingar i pärk, och hon förtjänar en särskild eloge för sitt spel. Efter tävlingarna i pärk höllos skolidrottstävlingar i grenarna löpning 60 m., kast med liten boll, längdhopp och stafett 5×60 m. Det var mera att betrakta som träningstävlingar, och resultaten voro synnerligen jämna. Tävlingarna, som gynnades av ett härligt brittsommarväder, följdes med stoft intresse av lärarna och de andra eleverna från samtliga skolor. Ledare var folkskollärare G. Riggert.
Hardmos femte världsrekord. ”Mikael” 40 m. efter i mål. Vid Arbogakamraternas tävlingar på fredagskvällen slog Verner Hardmo sitt femte världsrekord i år. Hans tid på två engelska mil blev nämligen 13,05,2, och därmed ströks hans i Malmö satta världsrekord på 13,09,8. Som motståndare hade Hardmo John Mikaelsson, Västerås, oCh mötet mellan dem blev en seg kamp. Tävlingen gick i strålkastarljus och Hardmo ledde loppet från början till slut. Under de sista varven hjälptes han och Mikaelsson fram till rekordet av publikens våldsamma hejningar. Mikaelsson måste emellertid släppa och var 40 meter efter i mål.
Turistmärkesprov. Visby Cykelklubb anordnar i morgon turistmärkesprov för allmänheten. Starten blir från Södra järnvägsstationen kl. 10. Samtidigt blir det även prov för både kvinnliga och manliga cykelmärket. Banorna- och tiderna för de olika märkena äro: Turistmärket: banans längd två mil, tid för damer 55 min., för herrar 50 min. Kvinn-liga cykelmärket: banans längd 2 mil, tid brons 50 min. samt silver och guld resp. 45 och 40 min. Manliga cykelmärket: banans längd 5 mil, tid brons 1 tim. 45 min., silver och guld resp. 1 tim. 33 min. och 1 tim. 25 min. Då det blir ett bland de sista tillfällena i år att få åka på något av dessa märken är det alltså bäst att passa på i morgon. Ingen är för gammal att spänsta i väg två mil, yngre än 15 år får man däremot inte vara. I IOGT:s kretstävlingar i Dalhem i söndags deltogo bl. a. sju varplag. Placeringen blev: .1) Henning Perssons lag, Dalhem, 2) Arne Möllerströms lag, Roma, 3) Ivar Hallgrens lag, Vall, tröstpris Folke Bomans lag, Roma. I övriga tävlingsgrenar blevo de bästa resultaten:
100 m.: 1) Bertil Möllerström, Roma, 2) Helge Pettersson, Vall, 3) K. E. Liljegren, Vall.
Höjd: 1) K. E. Liljegren, Vall, 1,54, 2) Helge Pettersson, Vall, 1,48, 3) Henning Persson, Dalhem, 1,43.
Logen i Vall fick högsta poängtalet, 56, medan Roma nådde 37 och Dalhem 11.
På Sudervallen mötas i morgon Alva LK och Slite IF i fotbollsmatch, som börjar kl. 2 e. m. Matchen skulle ha spelats i Slite, men på grund av att östervallen ej är tillgänglig blir Sudervallen ”krigsskådeplats”.
Gotlands Allehanda Lördagen den 18 september 1943 N:r 215
Å förslag till den ledigförklarade kyrkoherdetjänsten i Dalhems, Ganthems, Halla och Hörsne med Bara församlingars pastorat ha följande prästmän uppförts i nämnd ordning: kyrkoadjunkterna Hilding Jacobsson, Hörsne, Bernt Bergdahl, Follingbo, och Ingemar Björck, Visby. De sålunda på förslaget uppförda provpredika resp. 10, 17 och 24 oktober. Till valförrättare har förordnats kontraktsprosten G. Reuser med prosten G. Sjöberg som suppleant. Frågodagsförrättning och val skola äga rum i Dalhems kyrka.
Gotlands Allehanda Tisdagen den 14 september 1943 N:r 211
