Norra häradsrätten.
Vid andra November-sammanträdet i måndags å Allekvia afkunnades följande utslag: — I målet mellan hemmansägarne N. Jacobsson Norrbys och J. O. Jakobsson Tibbles, båda i Hejdeby, dömdes svaranden att ersätta den bortkörda jorden med 3 kr. 50 öre, hvaremot kär. ålades att ersätta svarandens rättegångskostnader med 27 kr. 50 öre samt protokollslösen.
— Arbetaren Ekström å Prästgårdens grund å Fårö dömdes att för skogsåverkan böta 25 kr.
— För våld mot O. Bendelin vid Bengts i Östergarn dömdes landtbr. Jakobsson att böta 40 kr. och att ersätta målsägaren med 30 kr. för sveda och värk.
Släckt kalk och återuppflammande process. Förre arrendatorn å Malms i Helvi, G. A. Höglund, hade, som vi på sin tid meddelade, instämt rättaren å samma gård, A. Matsson, med yrkande om ansvar å denne för det han ur en kalkbod å gården olofligen skulle ha tillägnat sig kalk för utskeppning, och skulle tillgreppet ha skett så, att Mattsson utan Höglunds lof öppnat den låsta boden och tagit kalken. Gent emot denna anklagelse hade Mattsson förklarat, att han visst icke utan lof tagit kalken, utan hade det skett på tillsägelse af gårdens ägare, ingeniör Berg i Vexiö, att Mattsson till hvilket pris som helst skulle tillägna sig kalken.
Nu skulle detta mår hafva blitvit förlikt, enligt hvad såväl svar. som af honom åberopade vittnen uppgåfvo. Men kär. bestred detta, sägande, att det väl varit tal om förlikning, men att denna ej-skett ilaglig form. Anhöll om uppskof för vidare utredning, något som af svar. bestreds. Målet uppsköts dock till 13 Febr., då kär. skall inkomma med slutpåståenden.
För våld och hemfridsbrott hade A. Mattsson i sin ordning instämt G. A. Höglund, men då svar. ej var närvarande och ej lämnat någon vidare redogörelse till sitt ombud om saken, än att han vid tillfället varit i upphetsad sinnesstämning, öfverlämnade ombudet målet i det skick det befans. Kär. har förut öfverlämnat målet, och faller utslag vid sluttinget.
En mycket dälig husbonde måtte hemmansägaren N. A. Hansson i Viklau vara om man får tro en hans f. d. dräng, Karl Karlström, hvilken genom sin fader O. Bjersander mot Hansson uttagit stämning om utfående af innestående lön. Karl Karlström har näml. enligt hvad kär. påstod, bl. a. skrifvit en nidvisa om sin husbonde, däri han jämmerliga klagar öfver den usla mat han fått vid gården och det stränga slafarbete, som ålagts honom.
I fråga om lönen meddelade svar. att Karlström utfått densamma, hvilket äfven styrktes af vittnen.. Vidare meddelade avar., att K. varit — olydig och opålitlig i tjänsten, ofta olofligt gått bort från densamma för ett par dagar, samt att han slutligen vid ett tillfälle öfverfallit och slagit sin husbonde.
Då kär. bestred alla dessa uppifter, uppsköts målet till 13 Febr., då äfven Karlström skall personligen komma tillstädes.
Fruntimmersgrälet vid brunnen i Roma var åter före. Hustrun Lotta Ahlqvist hade nu skaffat sig godkändt ombud, hvilket vidhöll alla de uppgifter, som hennes son och medsvarande lämnat, hvarefter målet öfverlämnades, och faller utslag vid slattinget.
Smålander kommer icke. Ånyo påropades det af sakförare Stenmark mot brunnsgräfvare Smålander väckta åtalet för ärekränkning, men Smålander var ej heller nu tillstädes. Målet öfverlämnades af kär. med yrkande om ansvar för omstämda ärekränkningen, och faller utslag vid sluttinget.
Om utfående af rättegångsarvode hade sakförare Stenmark instämt förre predikanten F. A. Bomqvist, men då denne med läkarebetyg styrkte, att han till följd af sjukdom var hindrad att inställa sig, uppsköts målets handläggning till 13 Febr.
»Till skogs en liten fågel flög.» De för hemfridsbrottet i Roma kungsgård — hvarom vi förut meddelat — instämde arbetarena A. V. Härngren, J. Gustafsson och A. G. Johansson hade, då målet mot dem nu ånyo skulle hanudläggas, skuddat gotlandsstoftet af sina fötter och gifvit sig af till fastlandet, hvadan målet mot dem förklarades, hvilande, sedan dock åkl. förklarat sig afstå från åtalet mot Johansson.
För oloflig bränvinsförsäljning var handl. N. Kahlström å Fårö instämd. Han erkände, och faller utslag vid sluttinget.
Nu voro papperen klara. Änkan A. L. Johansson, hvilken föregående sammanträde var instämd för oloflig ölförsäljning å Kräklingbo marknad men då ej försett sitt erkännande med fallmakt för inlämnandet, hade nu fullgjort denna formalitet, och faller utslaget mot henne vid sluttinget.
En spis som det blir ett mål af. Hemma nsägaren G. Jonasson i Dalhem hade instämt hemmansägare J. Johansson Ekeskogs i Norrlanda med yrkande om ansvar å denne för det han, som sålt en gård till kär., ur köket på gården utbrutit och bortfört en järnspis, som kär. ansåg skulle medfölja i köpet.
Svar. förklarade sig anso spisen som lösegendom, då don aldrig varit inmurad i köket utan stått lös på tegelhällen. Svar. lät emellertid ej afspisa sig härmed, utan sade, att spisen varit fastmurad, och yrkade ansvar för liden skada. För vidare utredning blef målet uppskjutet till Januarisammanträdet.
Misshandel af mindre vetande. För dylik förseelse hade allm. åkl. på angifvelse af den misshandlades broder, hemmansägare Lundin vid Kams i Lummelunda, instämt hemmansägaren O. Larsson Lundbjers i Lummelunda.
Den misshandlade, drängen Lundin, är mindre vetande och därför ofta utsatt för hjärtlösa människors gyckel. Så hade, enligt stämningen svarandens 9-årige son 7 sistl.
Nov. retats med den sjuke, hvarvid denne föst undan honom med handen. Då skall pojkens fader ha rusat på Lundin och slagit honom i ansiktet så svårt, att hans ena öga erhöll svåra skador, hvilkas botande läkare har föga hopp om.- Dessutom skulle svar. ha slagit L. mot en vägg, så att han fått ett par krossår i hufvudet, sparkat honom o. s. v.
Svar. erkände, att han gett L. »ett par slag» men förnekade, att dessa varit så våldsamma, att framtida men däraf kunnat uppstå. Framhöll, att L. samma dag efter det han fått slagen begifvit sig ut för att fiska, hvadan skadorna väl ej kunnat vara eå svåra. Denna sista uppgift förnekades ej af L:s broder, hvilken uppträdde som målsägare. Men ögat hade lika fullt blifvit skadadt till den grad som uppgifvits, hvarom läkare äfven kunde lämna intyg. För vidare utredning blef målet uppskjutet till 16 Januari.
Södra häradsrätten.
Fjärde sammanträdet. (Ordf: häradsh. Th. af Ekenstam.)
Utslag:
Det långvariga krafmålet emellan O. Högbergs förmyndare, Gabriel och Olof Bolin i Eskelhem, samt Johan Qvarnberg vid Qvarna, tappades å ömse sidor, emedan parternas mot hvarandra framstälda yrkanden ogillades.
Till edgång dömdes Johan Larsson vid Kakuse i Wäte i den af firman Lindqvister & komp. mot honom förda rättegången om likvid för levererade spritvaror.
För förfalskning blef pigan Laura Larsson vid Orleifs i Öja dömd till en månads fängelse samt 87 kr. böter. Laura L. skall dessutom återbära hvad hon af lönen uppburit jämte städja, tillsammans kr. 32,50.
Blötmyr i Tofta. De af Johan Olsson Rofvals i Eskelhem mot Johan Hansson Dyple samt Johan Nilsson Smågårda förda rättegångerna tappades af kär., som dessutom ålades till hvardera svaranden utgifva 60 kr. i kostnader.
— Motsatt utgång fick ett af samme kär. mot Johan Gustafsson Dyple, instä mdt, från hofrätten återförvist mål. Här dömdes avar. att utgifva fordrade 14 kr. 43 öre med ränta jämte 200 kr. i rätte gångskostnader förutom prot okollslösen.
Att till Karolina Grönström vid Roes i Rone utgifva resterande förmyndaremedel 347 kr. 21 öre jämte rättegångskostnader ålades Johan Johansson Mannegårda i Lye.
Järnvägsarbetaren Karl Lan cke dömdes till 30 kr. böter för det våld han begått mot kapten Fisch å Klintehamn.
Till 25 kr. böter dömdes drängen N. Johansason vid Östris i Alfva för fylleri och förargelsnväckande beteende å allmän väg. Drängen Frans Johansson vid Maldes i Stånga dömdes till 23 kr. böter för hemfridsbrott.
Lönetvisten emellan Nils Karlsson från Torsås och P. A. Pettersson Smiss i Garda fortsätter.
Ett vittne hördes å hvardera sidan, hvilka ansågo: kär. vittne, att 75 kr. vore lagom lön, svar. vittne, att 50 kr. och kläder vore lagom. Dem faller vid tingets afslutning.
Om ersättning för af får skadad kornskörd har, såsom vi förut refererat, Aug. Edberg vid Gumbalde i Stånga instämt F. Martell vid Maldes och Oskar Hansson, Hägvide i Stånga. Äfven vid detta tillfälle hördes vittne. Martell hade uttagit 11 st. af Edberg insatta får, men ingen kunde yttra sig om den skada fåren åstadkommit på kär:s åker. Svar. ville ha uppskof för att bevisa, att åkern var afbetad, innan hans får intagits.
Kär. yrkar edgång å svar. Yttrande vid tingets slut.
Målet emellan Oskar Eklund vid Gullgårda i Rone och Karl Nilsson, Bomungs i När om ersättning för mistad lägenhet förekom äfven till behandling. Ett vittne hördes och ansåg, att den omnämda lägenheten läm nade årligen omkring 3 häckar hö, värda 18—20 kr. pr häck. Äfven i detta mål faller utslag vid tingets afslutning.
Hästaffären mellan Johan Johansson Dalbo i När samt Lars Alqvist vid Husarfve i Lau fortsattes å detta ting.
De vittnen, som vid detta tillfälle hördes, intygade att stoet i fråga ej alls vore istadigt. En gumma som kört stoet för trösk, ville åtaga sig att köra det för hvilket lass som helst.
Vittnosmålen bestredos af svar., som begärde uppskof för att inkomma med slutpåstående. Kär. öfverlämnade målet. Utslag vid tingets afslutning.
Orätta personer stämda. Målet emellan Nils Närström vid Haltarfve i När och husbondesönerna Oskar Häglund och Karl Skönlund förekom ånyo. Målet rör sig om ett hemfridsbrott, bestående däri att ett mindre hus natten till 13 Nov. förra året blifvit å Närströms gård kullkastadt,. Som vittnen hördes Oskar Albrektsson, Viktor Cedergren från När samt Oskar Pettersson från Lau.
Först hördes Albrektsson, som till en början stälde sig äalldeles okunnig om saken, men till sist på dom:s allvarsamma fråga: — Såg du när huset vältades omkull? gaf ett matt »ja» till svar.
Dom. — Hvem vältade huset då?
Vittnet: — Jag.
— Dom.: — Var svar. med?
Vitt. — Naj.
Förhöret med vittnet Cedergren fick ungefär samma utgång.
Tredje vittnet O. Pettersson medgaf sent omsider, att han varit på gården den ifrågav. natten, och att han sett hvem som vältat kull huset, men det hade ej varit svarandena.
Kär. ville ha det sista vittnet häuvisadt till själasörjaren. Yttrande vid tingets slut.
I undantagstvisten mellan änkan Anna Larsson och J. Simonsson vid Liffedarfve i Eskelhem hördes ett par vittnen. Änkan Larsson hade tills i höstas bott och ätit ! hos svar., men förhållandet emellan kär, och svar:s hustru hade ej varit godt. Utslag vid tingets slut.
Ärekränkningsmålet emellan Gustaf Sandström vid Bofride och Karl Nilsson Solbjerge i Fröjel förekom äfven. Vittnen hördes, som styrkte kär:s uppgifter.
Kär. begärde 150 kr. i skadestånd. Utslag äfven i detta mål vid tingets slut.
Början på en vacker historia.
1:sta Kapitlet.
Det sedan förra sammanträdet uppskjutna målet emellan åkl. och arrendatorn A. W. Olin vid Källgårds i Stenkumla, angående hemgång och våld mot J. P. Sandelius därstädes, förekom ånyo.
Olin bestred åkl:s påståenden samt yrkade ansvar å Sandelius för det han 31 sistl. Okt. inför sittande rätt kallat honom för »mordängel.» .
Sandelius vill ovilkorligen ha Olin häktad, enär om Olin finge vara kvar, Sandelius ovilkorligen måste dö. Målet förekommer till förnyad behandling vid tredje vårsämmanträdet.
2:a Kapitlet.
För misshandel begången mot förenämda Olins hushållerska, ogifta Amanda Håkansson, voro arrendatorn J. Johansson och hans hustru instämda af åkl.
En dag under sistförflutna hösten skulle Amanda efter ordväxling med Johanssons hustru blifvit af denna bombarderad med vedträn och dylikt. Svar. nekade, och målet uppsköts till Jan.-sammanträdet för bevisning.
3:dje Kapitlet.
Förenämda Olin, hade uttagit stämning å Sandelius och dennes hustru under yrkande om ansvar för våld och ärekränkning, hvarjämte Olin fordrar ett skadestånd af 2,000 kr. samt yrkar att S. måtto åläggas attiortens tidningar införa rättens utslag.
Tvänne vittnen voro inkallade, som hört orden tjuf och tjufstryker samt sett hustru Sandelius gifva Olin ett slag i hufvudet. Sandelius Hade blifvit retad af att Olin kallat honom »kyrkovärd». Dom vid tingets afslutning.
4:de Kapitlet.
Samma parter, på samma sidor. Denna gång hade Olin formulerat sina stämningspåståenden i flera punkter:
1:o) Yrkas ersättning för skada å skörd, emedan Sandelius genom af balkning i ladan hindrat Olin (som arrenderat Sandelius hemman) att få in säden, så att han måst stacka den ute och fått den förstörd:
2:o) Rifvit sönder ladugården så att Olin ej kunnat få in mera än 2 kor i st. f. 20 som han tänkt sig; begär härför 400 kr. i skadestånd.
3:o) Sandelius hade satt lås för smedja och drängstuga. 59 kr. i skadestånd.
4:o) För mistning af vedbrand, 109 kr. i ersättning.
5:o) Yrkar ansvar för det Sandelius med spänd hane och geväret vid ögat hotat Olin. Olin vill dessutom blifva skild från arrendet.
Sedan svar. ingått på svaromål i dessa punkter, uppsköts målet till Januarisammanträdet.
5:e kapitlet.
Sandelius, nu på kärandesidan, yrkar ansvar å Olins hushållerska, förut nämda A.manda Håkanssen, under påstående att hon skulle ha kallat Sandelius för »kyrktjof, bedragare,» och dylikt, samt kastat sten på honem. Amandag ombud, Olin, bestred Sandelius-påståenden hvarför måelet uppsköts till Januari sammanträdet.
I barnuppfostringsmålet emellan Jenny Svahn i Visby och Johan Johansson vid Tjengdarfve i Hemse faller utslag vid tingets slut.
Djurplågerimålet mot Jacob Olsson Hemmor i När förekom ånyo. Tvenne vittnen hördes; hästarne hade varit mer än lofligt magra. Utslag vid tingets slut.
För misshandel mot Konrad Mallin i Hablingbo tilltalade John Lindgren från När påstår fortfarande, att han blott i nödvärn slagit Mallin.
Tvenne vittnen hördes, som sett L. på skilda ställen å Hemse torgplats tilldela Mallin dels knytnäfslag, dels slag med en mejsel, hvarjämte L. huggit tag i Mallins kloekkedja, så att lf;locll:an kommit bort. Målsäg, begärde 15 kr. för klockan.
Utslag vid tingets slut.
Angående de våldsemheter Karl Dalgren i Lye och F. Lötqvist i Etelhem begått mot kanalarbetaren Karl Nilsson yrkade åkl. edgång å de tilltalade i de delar, målet ej anses tillräckligt styrkt. Utslag vid tingets slut.
Olofligt fiske. På angifvelse af Hans Pettersson Halsarfve i När voro 9 st. fiskare i När åtalade för olaga fiske vid Närs holme, Åtalet bestreds. Utslag vid tingets slut.
Själftagen rätt. Hemmansägaren O. Jacobsson vid Gårdsby i Fardhem yrkar att L. Johansson Utvede i Gerum måtte åläggas iståndsätta en bit gårdesgård och nersätta en grindstock och en märksten, som utan Jacobssons samtycke af Johansson upprifvits.
Johansson medgaf riktigheten häraf, men hade trott sig handla i sin fulla rätt. Målet öfverlämnades, och faller utslag vid tingets slut.
Godemansed aflades i måndags af hemmansäg. P. Pettersson vid Utalskog i Alskog.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 November 1898
N:r 185
