Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

Jägaregillets andra prisskjutning

å skjutbanan utanför Österport i lördags eftermiddag företedde större hflighet än på länge varit fallet.
I skjutning mot centimeterstafla på 120 meters afstånd deltogo 9 af gillesledamöterna. Första pris jämte silfvermedalj togs af A. Bäckström, Visby, för 47 centimeter, andra pris jämte silfvermedalj af F. Stenberg, Sanda, för 55 cm, och tredje priset jämte bronsmedalj af G. Carlström, Fårö, för 63 c.m.
I den allmänna skjutningen med 5 skott mot 10-ringad tafla på 120 meters afstånd deltogo inalles 287 skyttar, och ekjutniogen var i allmänhet jämn och vacker. Första pris (10 kr.), erhöll J. Johansson, Klinte, för 45 poäng; andra prig (8 kr.) fanjunkare A. Pottersson, Stenkumla, för 44 poäng; tredje och fjerde pris (respektive 6 och 5 kronor), N.
E, Hesselgren och A. Bäckström, Visby, båda för 42 poäng, samt femte och sjette pris (4 och 3 kronor), N. Olsson, Butle, och O. Carliström, Bunge, för hvardera 41 poäng.
Mot löpande björn sköto 18 skyttar med 3 skott på 40 meters afstånd. Första priset och bronsmedalj erhöll bagare J. N. Lindbom för 52 em, andra priset V. Högvall, Visby, för 58 cm, tredje priset J. Sandholm, Stenkumla, för 61 cm. och fjerde priset underlöjtnant G. Falk för 64 c.m.
Glakusleskjutningen hade lockat blott 4 personer. Stationsinspektor V. Lönnies och E. Fahlstedt, Mästerby, erhöllo båda bronsmedalj för hvardera 4 träffar.
Vid en extra skjutning efteråt sköt hr Lönnies i tre dubbelskott alla de 6 upp: kastade glaskulorna. Det var första gången detta inträffst här på Gotland, hvadan hr Löxnnies alltså i glaskuleskjutning är mästerskytten tillsvidare.

I anseende till förestående afresa

från orten låter herr G. V. Laurin å Fårösund genom offentlig, frivillig auktion som hos honom förrättas torsdagen den 24:e innevarande Juli kl. XI f.m. till den högstbjudande försälja sitt ägande ett åttondedels mantal kronoskatte Stux i Bunge socken, hvilken hemmansdel, som är belägen invid Fårösund, är försedd med åbygnader i godt skick, har en areal. af cirka 200 tunnland, deraf 12 tunnland god åker, hvaraf 4 tunn: land äro bevådda med höst- och vårsäd, 25 tunnland ävgsmark och återstoden skog- och betesmark, beväxt med ung och växande skog; till hemmansdelen finnes god tillgång på släke äfvensom godt fjellfiske. — Hemmanet, som är fritt från s. k. lefvitionsundastag, utbjudes först i mindre lotter och iedan i sin helhet med växande gröda. Särskildt lämpar sig denna lägenhet för en bandlande eller bandtverkare. Af köpeskillingen erlägges en fjerdedel om en måvad efter auktionen, återstoden i terminvis som lämpas efter köpares beqvämlighet; en inteckning å 1,000 kr. kan få öfvertagas. Vidare upplysningar lemnas vid auktionstillfället och dessförinnan af egaren, boende å stället.
Fleringe den 6 Juli 1890.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Rute hushållsgille

sammamträdde vid Fårösund och prisbelöning af djur ägde rum äfven å Fårön.
Hivogstar af norsk ras hade ej varit placerades inom gillets område; närmast hade sådana fuvnits att tillgå i Tingstäde och Martebo, och dit hade många ston förts för betäckning; numera funnes ingen närmare än på Hallfreda. Flere halfnorska hingstar hade inom området ka: strerats. Exempel anfördes dock å afvel efter sådan hingst, men ej fördelaktigt.
Af ren gotländsk ras funnos inom området goda exemplar. I anseende till svårigheten att underhålla dem ute å bete, hvilken svårighet ofta föranledde kastrering, förordade direktör Hoffman-Bang att flere landtbrukare saloge sig tillsammans för att hålla gemensam inhängnad för unghingstar. Inom Rute, Fleringe och Bunge höllos hingstar å gemensamt bete.
Premiering af hingstar af gotlandsras ansåg gillet önskvärd. För ändrad skogslagstiftning med skärpta bestämmelser uttalade sig gillet enhälligt.
Ordföranden fäste uppmärksamheten på angelägenheten att slå in på tillverkning af sötmjölksost, såsom i många fall säkrare och fördelaktigare än smörtillverkning ensamt. Man förordade ett mejeri för Rute pastorat, centralt beläget för de 3 socknarne och två för Fårö.
Angående sättet att få tjurar spaka, anfördes såsom bäst verkande att vid tidig ålder sätta ring i nosen. Väl gjorda sådana lofvade direktör Hoffman-Bang anskaffa från Väderbrunn åt hushållningssällskapet.
Några jordbrukare inom området hade gjort försök med odling af foderbetor.
Om lämpligaste foderväxter för mindre bördig örjord utbyttes olika åsigter.
Det ansågs önskligt att utställningen af kreatur & Fårö hölles vid skolhuset vid kyrkan.
Till ordförande för gillet under ett år utsågs hr J. H. Nyman, Fårösund och till prisdomare för två år hr M. P. Broström med hr Tyko Lindgren till ersättare.

Ordinarie lärareplatsen

vid Bunge annexfösamlings å Gotland fasta folkskola är ledig. Lönen är enligt lag. Denna plats är förenad med kantors- och klockaretjensten vid församliogens kyrka, i närbeten af hvilken skolan är belägen. Lönen för dessa tjenster utgöres af 3 t:nr spanmål, ½ råg och ½ korn, beräknade i värde enl. K. M:ts nåd, förordning af den 2 Nov. 1883, samt dertill en kontant fylvad så stor, att lönen kommer att uppgå till sextio kronor. Härtill komma åtskilliga andra bestämda mindre förmåner.
Klockaren har att ställa sig till efterrättelse domkapitlets i Visby senast faststälda stadga för samma tjenst.
Önskligt vore, om ätven orgelnisttjensten, för hvilken betalas 30 kr. årligen, kunde bärmed förenas, — Fast, förberedande småskola finnes.
Hugade, kompetente sökande hafva att insända sina ansökniogsbandlingar till skolrådets i Bunge ordförande, under adress Visby och Rate, inom sextio dagar efter denna kungörelses första offentliggörande i Post- och Inorikestidningar.
Bunge i Juni 1890.
SKOLRÅDET.

Ordinarie lärareplatsen

vid Bunge annexförsamlings å Gotland fasta folkskola är ledig. Lönen är enligt lag. Denna plats är förenad med kantors- och klockaretjensten vid församlingens kyrka, i värbeten at hvilken skolan är belägen. Lönen för dessa tjenster utgöres al 3 t:nr spannmål, 1/2 råg och 1/2 korn, beräknade i värde enl. K. M:ts nåd, förordning af den 2 Nov. 1883, samt dertill en kontant fylnad så stor, att lönen kommer att uppgå till sextio kronor. Härtill komma åtskilliga andra bestämda mindre förmåner.
Klockaren har att ställa sig till efterrättelse domkapitlets i Visby senast faststälda stadga för samma tjenst.
Önskligt vore, om äfven orgelnisttjensten, för hvilken betalas 30 kr, årligen, kunde härmed förenas, — Fast, förberedande småskola finnes.
Hagade, kompetente sökande hafva att insända sina ansökniogsbandlingar till skolrådets i Bange ordförande, under adress Visby och Rute, inom sextio dagar efter denna kungörelses första offentliggörande i Post- och Inrikestidningar.
Bunge i Juni 1890.
SKOLRÅDET.

Rättegångs- och polissaker.

Faststält har högsta domstolen det hofrättens utslag, hvarigenom hustru Sara Ulrika Pettersson i Eskelhem dömdes för mordbrand till straffarbete i 2 år. Södra häradsrätten Sod som bekant till blott 8 måuaders straffarbete.

Södra häradsrätten. (Femte sammanträdet å Skogs 5—6 Maj).
För vägran att utlemna en vagn hade kronolänsman A. M. Eneman instämt arrendatorn J. A. Gustafsson, Smiss. Som emellertid mot svarandens nekande ej styrkts, att han nekat utlemna vagnen, frikändes han från ansvar i denna del, men ålades att vid vite af 25 kronor genast lemna vagnen ifrån sig.

För åverkan hade, såsom nämts, husbonden J. Eliasson, Petarfve, instämt arrendatorn Johan Nyman, Bomungs. Då det ej vore OR att svaranden olofligt huggit en tall och en björk, frikändes han, men ett parti ved dömdes han att ersätta käranden med 6 kronor.

I målet mellan länsman Lindström, åklagare, Johan Bokström, kärande, och Johan Olsson, Ringome i Alfra, svarande rörande olofligt tillgrepp af en revers, inne hos bröderna Bokström ogillade häradsrätten bevel om ansvar för hemfridsbrott såsom obestyrkt.
Men då svaranden erkänt, att han under påstående att han betalat sin skuld egenmäktigt tillegnat sig ifrågavarande revers, dömdes han härför att böta 10 kronor.

För misshandel å allmän väg, deraf ingen skada skett, å målsägaren arbetaren Karl Johansson såmt hemfridsbrott dömdes bröderna Karl och Albert Darling från Burgsvik att böta hvardera 75 kronor samt Karl Darling ensamt för våld mot kusken Söderberg att böta 10 kronor.

För oloflig vinutskänkning första resan dömdes handlanden Anton Jakobsson i Fardhem att böta 25 kronor.

Värjemålsed rörande ett förut omnämdt hästköp aflade vid tredje sammanträdet T. Berggren, Gervalds i Vamlingbo. I en vid detta sammanträde till häradsrätten ingifven skrift återtog Berggren sin ed. Uppskof till nästa sammanträde.

Faststält har k. m:t det häradsrättens och hofrättens utslag, hvarigenom handlanden Oskar Bokström i Hemse dömts att med ed fria sig från honom påbördadt faderskap, och utsattes för edgången första rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

Om äktenskapsskilnad hade Johan Engström, Sigvalds, instämt sin hustru Katarina Johansdotter, enär hon i Juni 1888 afrest till Amerika utan att sedan låta höra af sig.
Uppskof.

Om barnuppfostringshjelp hade pigan Hanna Lindstedt, Hablingbo, instämt drängen Reinhold Johansson, Krasse i Guldrupe, såsom fader till ett af henne födt gossebarn.
Svaranden nekade, Två vittnen hördes. Utslag nästa sammanträde.
— Ogifta Maria Eriksson, Mästerby, hade med liknande yrkande instämt P. J. Danielsson, Långmöra på Öland. Svaranden kom ej tillstädes, hvarför han dömdes att utgifva förrotet vite med 25 kronor samt förständigades att vid 50 kronors vite inställa sig andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet.

För oloflig släketägt hade hemmansägaren Lars Hansson, Otes i Sundre, instämt husbonden Per Cederlund dersammastädes. Parterna äga, käranden 1/4:del och svaranden 3/16:delar af samma hemman med gemensam släkedye. Svaranden skulle nu utan öfriga delägares hörande ha bortfört 125 parlass släke, hvarför yrkades ansvar samt dessutom ersättning med 25 öre för lass.
Svaranden genmälde, att då han haft rätt att taga eläke ur dyen och dessutom underrättat käranden om att han ämnade göra det, men denne ej velat följa med, han ansåg sig ej tagit något utan lof. Han hade ej heller tagit mer än han skulle ha, ty minst tusen lass funnos qvar.
Svaranden hörde två vittnen: arbetaren Karl Olsson, Tomase, intygade att svaranden underrättat kärandens son om den tillämnade släketägten samt bedt om delning och att svaranden icke tagit mer än högst fjerdedelen af hvad han hade rätt till. Hemmansägaren Hans Larsson, Tomase, hade etter tägten varit med om att dela upp dyan och ansåg att svaranden tagit blott fjerdedelen af hvad honom tillkom. Käranden bestred det första vittnesmålet och vidhöll sina yrkandep. Målet öfverlemnades å båda sidor. Utslag vid slutsammanträdet.

För utspridande af rykte att Emelie Palm från Ejsta hade fördrifvit och dödat foster hade denna instämt skomakaren N. Svensson från Ejsta. Han nekade, och käranden erhöll uppskof för vittnens hörande till första rättegångsdagens nästa sammanträde.

För djurplågeri hade länsman Lindström å anmälan af T. Berggren instämt Olof Nikas Ronqvist, Olofs i Öja. Svaranden skulle enligt stämningen i Juli månad i fjor till körsel ha användt en selbruten häst. Han nekade att hästen varit bruten, då han satte för hästen, men det vore möjligt att han fått någon liten skavank under körningen, men dock ej selbrott. Såsom vittnen på åklagarens sida hördes 4. P. Norman, Hallbjens i Sundre, och drängen Herman Viderström. Den förstnämde hade ej vid det omstämda tillfället sett hästen, men ett par dagar efteråt hade han vid besök bos angifvaren iakttagit att djuret å ena sidan hade ett rödt märke utan hårborttdnad. Viderström vittnade detsamma. Åklagaren öfverlemnade målet och yrkade ansvar. Utslag vid tingets afslutning.
— För samma förseelse var på anmälan af skomakaren Karl Johansson instämd f. handlanden Johan Bokström, enär han under hela sommaren 1889 kört med selbruten häst. Svaranden nekade; han hade vid denna tid icke ägt, mycket mindre kört någon bäst.
Drängen Oskar Larsson vittnade, att han sommaren 1889 för Bokströms räkning och på hans befallning kört med en häst, som lätt blef selbruten, då lokar användes; men då bade genast bringsele anlagts. Han bestred dock ej att hästen kanske någon gång varit selbruten under lokarne. Bokström invände, att hästen körts för hans borgenärers räkning.
Arbetaren Nils Björkander hade likaledes flere gånger iakttagit att hästen i fråga varit selbruten, men ändå användts.
Svaranden nekade, hvarför åklagaren fick uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för vidare bevisning.
— Hemmansägaren Johan Jakobsson, Butjerfve i Alfva var instömd för djurplågeri, fylleri och oljud. Han hade sietlidne torgdag i Hemse under ganska sträng köld låtit ett par oxar stå utan mat och täcken i 3 1/2 timme utanför Mihrers värdshus och derefter skränat på landsvägen, Han erkände. Utslag vid tingets afslutning.

För utskänkning af vin och maltdrycker ria vad tid var inetämd värdshusidkaren Louis Mührer i Hemse, Svaranden nekade att ha utskänkt annat än till mat. Som vittne hördes eldaren Johan Hägg, som 15 Februari vid 8-tiden på aftonen i en kammare hos sva: randen sett 5—6 personer sitta och dricka öl vid ett bord. På ett annat bord stod en brödkorg med bröd. Två personer hade fått öl utan mat. Svaranden nekade. Uppskof för ytterligare vittnen.

Klubbekriget i Hemse. Till fortsatt behandling förelåg äfven det af allmänna åklagaren kronolänsman Lindström instämda målet mot f. handlanden Johan Bokström för våld och hemfridsbrott hos skräddaren N. Persson, i Hemse mot hvilken Bokström å sin sida förde talan för våld.
Till en början ville Bokström ha den frågan framstäld till målsägaren, om denne hade mer än en klubba i sitt hus, hvilket t. f. domaren ej ansåg höra till saken. Vidare framstälde B. den anmärkningen mot protokollet, att deri ej stod intaget nämdeman O. R. Petterssons yttrande, efter att ha sett Bokström i hufvudet, att han der hade ett stort sår.
Som vittne å svarandens sida hördes först arbetaren Oskar Nilsson, Hafdhem, hvilken iakttagit, att Bokström, då han vid omstående tillfället gått nedåt stationen, ej iakttugit att han var blodig om munnen, hvilket han varit då han gick derifrån, men kunde ej säga om blodvitet uppstått efter det slag Persson tilldelat Bokström med handen.
Vittnet hade ej hört målsägaren säga att han skulle slå B. Bokström hade först slagit Persson med en käpp öfver venstra axeln.
Arbetaren Nils Johansson som bor midt emot målsägaren hade vid tillfället ifråga varit hemma och ätit middag, då Perssons hustru kommit springande in till vittnet och ropat: äre gen er menniskor, Janne Bokström håller på att mörda Perssom. Då vittnet kom ut, kom Bokström bakvägen ut från Perssons- samt sade då: >Det var skada att du inte kom förr; jag har fått stryk af Persson>, Blod rann då bakom högra örat, men om Bokström slagit sig sjelf eller fått stryk, det visste vittnet ej.

Vittnet Karl Stenqvist, Hemse, hade sett Bokström gå åt det håll, der Persson bor, han var då ej blodig, hvilket han varit, då han kom tillbaka. Vittnet visste ej om Bokström varit hos Persson, men då B. kom tillbaka hade han burit på några stycken rockfoder.
Åklagaren öfverlemnade målet; målstgaren begärde 50 kronor för sveda och värk. Svaranden erhöll uppskof till andra rättegångsdagen af första höstsammanträdet för att förebringa slutbevisning.

För olaga vinutskänkning var af t. f. länsman Emil Eneman instämd handl. Anton Jakobsson i Fardhem. Han nekade. Uppskof för vittnen.

För slagsmål å allmän väg hade t. f. länsman Eneman instämt arbetarne Aron och Johan Pettersson, Ganne i Burs. De skulle enligt stämningen ha 11 April på allmänna vägen utanför Ganne öfverfallit, slagit och med knif hotat målsägaren drängen Karl Eriksson. Johan Pettersson hade ej med stämning anträffats, och som det blifvit upplyst att det var han som hotat med knif, afstod åklagaren i denna del från åtalet å Aron Pettersson. Denna bade emellertid kastat omkull målsägaren i ett dike, slagit honom med knytnäfvarne samt sparkat honom. Svaranden erkände, och målsägaren återkallade allt ansvarsyrkande mot honom, hvilket dock vidhölls af åklagaren. Utslag vid slutsammanträdet.

Dyrbar tingsresa. Skomakaren Adolf Johansson, Burgsvik, hade vid tioget infunnit sig för att lösa ett Pappor, Han tog sig dervid för mycket till bästa samt uppträdde berusad i tingssalen. Tre gånger utfördes han af tingstjenaren, men kom åter in, Allmänna åklagaren yrkade då ansvar & Johansson för fylleri vid rätten, och då Johansson på t.f. domarens tillsägelse fördes upp till dombordet, uppförde han sig så oanständigt, att äfven härför yrkades ansvar. Han skrek och föll domaren i talet, svarade på hans tillsägelse att nästa dag infinna sig för att stå till svars, att »det gjorde han inte» m, m.
Han infann sig ej heller och dömdes då att utge försutet vite med 25 kronor samt ålades vid 50 kronors vite att infinna sig vid nästa sammanträde.

I målet mellan Nils Jakobsson, Bara, och arrendatorerna K. Bomqvist och A. V. Fransson rörande den förut omnämda olofliga vedoch timmerhuggningen, hördes denna gång tre vittnen.
Lars Nygren berättade, att svarandena under år 1888 vid Etelhems ångsåg fått 7—8 stockar af omkring en kronas värde hvar och en försågade. De hade sålts till handlanden Jakobsson i Etelhem och vittnet hade uppburit penningar. Han visste dock ej hvar de voro tagna. Om de låtit försåga stockar under 1889, såsom käranden påstod, visste vittnet ej, erinrade sig ej heller, på fråga, att svarandena bedt vittnet verkställa sågningen i sitt namn, ej heller hur mycket han uppburit i betalning.
Johan Pettersson, Tenglings, hade sett svaranden Fransson en dag på vintern köra fyra foror med 8 stockar på hvarje. Han hade kommit från kärandens skog, och äfven sagt till vittnet att han huggit virket der. Fransson bestred detta.
Båtsman Olof Box hade sett Fransson köra timmer från kärandens skog och lassa af det på 3 stockhög upplagd på gårdsmannens mark.
Fransson och Bomqvist påstodo att de ej huggit mera än kontraktet gaf rätt till, eller 8 kastar ved och timmer till nödiga reparationer. Kärandens påstående, att på 2 år minst 29 kastar huggits bestreds. Målet öfverlemnades och afkunnas utslag vid tingets slut.

»Lyktmålet», d. v. s. rörande Johan Bokströms talan mot Os: Nilsson, Ringome i Alfva för att ha slagit målsägaren med en lykta, förevar ånyo. Målsägarens vittne lumpsamlaren Böklund hade ej infannit sig, hvarför han dömdes att böta 1 kr. 50 öre samt ålades inställelse vid höstetingets första sammanträde, andra dagen.

Norra häradsrätten.
För djurplågeri hade länsman Smedberg instämt Karl Jansson, Audungs i Bunge. Han dömdes att böta 15 kronor för det han 26 sistlidne Januari under yrväder och köld låtit ett par oxar stå ute i flere timmar utan tillsyn.
För oljud och förargelseväckande beteende, skrål på allmän väg söndagen 23 Mars och Maria bebådelsedag 25 Mars, hade samme åklagare instämt drängarne Emil Hasselgren, Busarfve, August Edvall, Qviende, Öskar Engström öck Karl Törner, File, alla i Othem.
De dömdes hvar och en att böta 10 kronor, 5 kr. för hvardera förseelsen.

Från norra inspektionsmötetkap

föreligger nu äfven folkskoleinspektörens berättelse för 1889: Skoldistrikten äro fortfarande till antalet 42, folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 och småskolorna 26; alla numera fasta. Småskolornas antal har sålunda under redovisningsåret ökats med 4, nämligen 1 i Lärbro, 1 i Kappelshamn, 1 i Bunge och 1 i Vänge. Samtliga folkundervisningsanstalter — utom fortsättningsskolor och slöjdskolor — hafva inom detta område under år 1889 följaktligen utgjort 73.
I dessa 73 skolor hafva varit anstälda 47 ordinarie folkskollärare, 2 ordivarie folkskollärarinnor (Visby och Fleringe), 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolorna (i Akebäck och Kappelshamn), 2 småskollärare och 24 småskollärarinnor eller tillsammans 80. Lärarekåren har sålunda under året erhållit en tillökning af 5, nämligen 1 ordinarie lärarinna och 4 småskollärarinnor i de nyinrättade småskolorna.
Fortsättningsskolor med statsbidrag hafva under året varit anordnade i 7 distrikt, nämligen Visby, Sjonhem, Halla, Gothem, Norrlanda, Östergarn och Gammalgarn, och hafva de således under året ökats med 5, under det att repetitionsskolorna samtidigt minskats.
Undervisning i träslöjd för gossar har anordnats ytterligare i 2:ne distrikt, nämligen Björke och Hangvar, hvadan 11 dylika skolor under året varit i verksamhet, alla med statsunderstöd.
Undervisning i qvinlig handaslöjd endast för flickor har i 9 distrikt meddelats af 13 lärarinnor. För öfrigt står sist nämda undervisning på alldeles samma ståndpunkt som under det näst föregående året.
Nya skolhus hafva under året uppförts i Follingbo och Barlingbo, hvarjämte ombygnad verkstälts af Vänge skolhus för erhållande af småskolciokal.
Folkmängden inom detta område har under året ytterligare minskats med 30 personer, hvaremot antalet af i skolåldern varande barn, som vid årets slut utgjorde 4,137, under året ökats med 32 barn.
Under året har hvarje lärare i folkskolorna haft att undervisa irundt medeltal 50 och i småskolorna 27 barn, hvaraf torde framgå, att lärarekrafterna ännu äro otillräckliga, synnerligen i småskolorna, der mycken öfning under lärarens omedelbara ledning är af nöden.
Alla till området hörande och af distrikten underhållna folkskolor, småskolor och mindre folkskolor har inspektören under året besökt, men af de 11 skolor, som hafva afdelningsläsning, har han endast i 7 haft tillfälle höra undervisningen i båda afdelningarna. At fortsättningsskolorna ha besökts endast 2, hvaremot inspektören under föregående år haft tillfälle att besöka 3 enskilda skolor i Visby nämligen fröknarna Calissendorffs, Arvesons och Petterssons. I den förstnämda mottagas visserligen också nybörjare, men der idkas äfven språkstudier. Denna skola afser dels att förbereda för intagning i elementarläroverket och högre flickskolan, dels att för flickorna ersätta den sistnämda, men står icke i något samband med folkskolan, hvadan jag anser denna skola under sin n. v. organisation ligga ntom området för min verksamhet.
Fröken Arvesons skola deremot förbereder genom de 2 lägre klasserna för folkskolan och genom 3:dje klassen för elementarläroverken. Inventarier och undervisningsmateriel voro goda och ändamålvenliga, undervisning och disciplin syntes äfven goda. I fröken Petterssons skola deremot saknades nödiga inventarier och materiel, lokalen var alldeles för trång, hvarjämte röjdes synbar brist på plan och metod. I denna skola, som åsyftar att förbereda för folkskolan, voro enåast 7 barn inskrifna, deraf 4 voro vid inspektörens besök närvarande.
Då hela lärarekåren varit samlad till allmänt stiftsmöte nästlidne sommar, har inspektören under detta år ej ansett nödigt att sammankalla lärarne till s. k. kretsmöte.
Utom åtskilliga utlåtanden till domkapitlet har inspektören under året till skolråden utfärdat flere promemorior rörande förbättring af inventarier och materiel, hvaremot inga yrkanden om mera omfattande åtgärder blifvit framstälda, enär flere, förut påyrkade förbättringar ännu ej hunnit genomföras.
En statistik öfver skolgången inom detta område utvisar:
Klass 1 (100—96 proc.) 1 Lokrume, 2 Visby folkskolan, småskolan, 83 Källunge och Vallstena, 4 Bro, 5 Halla, 6 Fårö, 7 Hörsne med Bara, 8 Kräklingbo med Anga, 9 Norrlanda, 10 Sjonhem, 11 Hejnum med Bäl, 12 Othem vid kyrkan, vid Slite.
Klass 2 (95—91 proc.) 18 Gothem, 14 Dalhem, 15 Endre med Hedeby, 16 Lärbro, 17 Tingstäde, 18 Viklau, 19 Ardre, 20 Bunge, 21 Roma, 22 Ala, 23 Follingbo med Akebäck, 24 Hangvar vid kyrkan, Kappelshamn, 25 Rute, 26 Stenkyrka, 27 Vänge, 28 Östergarn, 29 Boge, 30 Fleringe, 31 Fole, 32 Barlingbo med Ekeby.
Klass 3 (90—86 proc.) 33 Guldrupe, 34 Lummelunda, 35 Hellvi, 36 Gammalgarn, 37 Ganthem, 38 Martebo.
Klass 4 (85—81 Af 89 Björke, 40 Veskinde, 41 Buttle, 42 Hall, 43 Visby norra landsförsamling.
Skolgången har alltså varit bäst i Lokrume och Visby och sämst i Visby norra landsförsamling.

Antiqvitetsakademien

har åter i dessa dagar erhållit en rik samling jordfynd från Gotland. Af staten ha nämligen erbjudits följande fornsaker:
Ena pålstaf af brons, fuonen af J. Allguréa i en åker, tillhörande Fardhems prestgård;
en aflång glasperla, funnen af gossen Hjalmar Gardell i en åker ander Niome hemman i Stenkyrka;
redsksp af sten, funnet af sjömannen Karl Engström i en åker, tillhörande Tingstäde annexhemman;
spänne af brons, funnet af Oskar Andersson i en åker under Alstäde hemman i Fröjel;
dito, funnet af L. P. Boman, i en åker vid Qvie i Martebo;
sölja af brons (modern?), funnen af minderårige Elof Ingmansson, i en åker vid Rofvide i Fröjel;
stenyxa, funnen af Jakob Olsson, Jusarfve i Gothem, i en åker vid Spenarfve i samma socken;
dito, funnen af August Pettersson, Lillåkra i Barlingbo, i en äga derstädes;
jernyxa, funnen af Anders Andersson, i en åker vid Unghanse i Eskelhem;
dito, funnen af Johan Larsson, i en åker vid Gadings i Vallstena;
delar af stenyxor och ett petrifikat af det slag, som stundom finnes i gamla grafvar, funna af Lars Pettersson vid Hägvalls i Vallstena, å skilda ställen, ej i grafvar;
spännbucklor, perlor, bitar af en kam m. m., funnet af Johan Pettersson, Hesselby, och A. Friström, Bunge i Dalhem, vid grushämtniog i mark nära Busarfve. Största delen af föremålen fans liggande i en af gråsten satt graf, som innehöll ben efter en pergon; en bit af kam och en ringsölja lågo särskildt inlagda uti en graf i närheten;
Svärd, sköldbuckla m. m., funnet af Karl Löfgren, Sandholme i Ejsta, i Nyåker derstädes, Vid utjämnande af en mindre upphöjnivg, som icke var utmärkt af någon stensättning, påträffades en samling mindre kullersten och deribland, omkriug en fot under kullens yta, ett vid pass en tum 5 lager af svart jord, som intog omkring 6 fots längd, samt i och under detta lager benskärfvor och de inlemnade föremålen hopade i den ena ändan med undantag af det eneggade svärdet, hvilket låg vid midten af lagret;
yxa och kedjafaf jern, funna af G. Olsson i Bäl vid borttagandet af ett stenröse;
jernyxa, funnen af Emanuel Andersson, Bönvders i Klinte i en bagmark till Pusarfve i Fröjel;
syl och ring af brons, funna af August Pettersson i en åker vid Vessninge i Lärbro;
svärd, je m. m., funnet af August Olsson, Pilgårds i Boge, i s k. Tynnarfve åker. Vid borttagande af ett stenröse påträffades föremålen bland brända ben och förkolnad ved. Enligt uppgift skall för omkring 20 år sedan Oskar Bergström i samma åker ha hittat en »malmgryta», som för statens samlingar inköpts;
jernyxa och rundt spänne af brons, funna af Johan Löthberg, Busarfve i Roma, å skilda ställen i en åker vid hemmanet;
tre föremål af jern och tre af brons, fovna af Axel Johansson, Alvena i Eskelhem, vid kanalgräfning i en äng under Buters hemman;
stenyxa, funnen af O. Larsson i en åker vid Medebys i Vallstena; samt
tång m. m. af jern, kedja af brons, perlor m. m., funnet af Sven Krusell, Tjuls i Etelhem, i en åker nära bostaden vid nppbrytande af en gammal vägg. Tväune gamla grafvar påträffades dervid, den ena omkring 8 fot lång och 2 fot bred, den andra något mindre, satta med kalkflisor och täckta med sådana. Tvänne lerkrukor fuunos i hvarje graf, hvilka vid berörandet föllo sönder.

Auktion vid Stenstuge i Bunge.

Lördagen den 3 instundande Maj låter husbonden O. N. Godman vid Stenstuge i Bunge i anseende till afflyttning från stället medels offentlig auktion, som börjas kl. 10 f.m., till den högstbjudande försälja en stor del gårdsbrukeredskap, kreatur och annan lösegendom, hvaraf må närnas en liggfjédervagn, flere stycken arbetsvagnar, flere par kälkar, vrång- och foderbäckar, vänd- och spetsplogar, klösoch jernpionharfvar, en mullfösa, bättre och sämre selar, oxok och dragkettingar, en vindmaskin; 3 par oxar, 2 st. tjurar, 2 mjölkkor, 2 qvigor, några morlam med ungar, 2 st. 6 mån. gamla grisar; smedje- och snickareverktyg, hvaråf må nämnas 1 smedstäd; I smedbälg och en 5 Mon flera stycken sängar, en soffa, en väfstol, spinnrockar, ett parti valkadt vadmal, beredda får cch kalfskinn, en fiskbåt med segel samt flere strömmingsgarnp, åtskillig bandredskap såsom grepar, hackor, yxor m. m,, jämte en mängd andra icke specificerade saker.
Klockan 2 e.m, låter förmyndaren för omyndiga Amanda Stenström med häradsrättens tillstånd försälja henne tillböriga: 3/3 mtl. kr. skatte Stenstuge i Bunge med andel i åbygnader. Hemmansdelen, af god och bördig beskaffenhet samt med sparad skog, säljes gravationsfri, hvarom allt närmare upplysniogar lemnas vid auktionen. At köpeskillingen erlägges hälften kontant om en månad och återstoden kan mot inteckning i hemmansdelen tillsvidare få innestå. För den lösa egendomen lemnas godkände inropare betalningsanstånd till d. 1:ste inst. September; okände eller mindre vederhäftige ställe borgen eller betale kontaot innan varan får afhemtas.
Bunge d. 22 April 1890.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.