Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Ritningar

till ombygnad af Boge kyrkas torn ha uppgjorts och komma ofördröjligen att underställas öfverintendentaembetets pröfning.

Dödsfall Hans Anton Lyth

Tillkännagifves att vår ömt älskade son sjömannen Hans Anton Lyth, efter 2-årig svår sjukdom stilla afled vid Mojner i Boge den 23 September 1890 i en ålder aft 28 år, 6 månader och 1 dag, djupt sörjd och saknad af oss, syskon, slägtingar och många vänner.
Katarina Lyth. C. P. Lyth.
Sv. ps. 480.

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Olyckshändelse med dödlig utgång.

Hemmanägaren P. Wedin från Wikers i Boge socken afled i Slite i förgår till följd af skador, som ban ådragit sig vid kullkörning. Wedin hade på måndag i förra veckan varit i Lärbro. På återfärden derifrån insomnade han och körde omkull i ett stevigt dike vid Långume i Othem, hvarvid han erhöll ett så svårt slag i bufvudet, att han i sanslöst tillstånd, måste föras till Slite, der han afled.

Norra domsagans

rikedagsmannaval är nu kändt från alla socknar utom sju, hvilkas röster icke kunna antagas inverka på utgången. Det visar sig häraf att nuvarande ombudet Per Larsson i Fole erhållit 191, kyrkoherde Nyberg 55 och hemmansäg. O. Högberg i Stenkyrka 54 röster.
Deltagandet har varit ytterst matt. Endast omkring 19 proc. af de röstberättigade hade infunnit sig vid valurnorna. En jämförelse med de två nvärmast föregående valen utfaller sålunda att Per Larsson erhållit
röster af röstande:
Maj 1887 550 591
Sept. 1887 228 253
Aug. 1890 191 318

I de olika socknarne föllo rösterna i måndags sålunda:

1) A. Malmros, Medebys, Martebo, 1 röst.

Ett oväder

med åska, starkt regn och hagel gick i måndags förmiddåg öfver nordöstra Gotland, såsom socknarne Othem, Boge, Bäl, Lärbro, Vallstena, Gothem och Norrlanda. På sina ställen öste regnet ner, på andra föllo hagel stora som ärter, i sådan mängd att de kunde ösas med händerna.
På södra delen af ön, föll deremot så godt som intet regn.
Allmänt är nederbörd nw efterlängtad, ty torkan börjar blifva svår.

Kyrkokollektmedel

ha tilldelats Tingstäde kyrka med kr. 72: 74 och Boge kyrka med kr. 98: 52.

Från landsbygden.

Slite, 10 Febr.
En ovanlig högtidlighet ägde rum i Boge sistlidne söndag, då kyrkoherden Gradelius till 84-åriga enkan Bingström vid Pihlgårds utdelade af barnbusdirektionen i Stockholm henne tillerkända belöningsmedaljen, att i silfverkedja kring halsen bäras å bröstet. Det prydliga diplomet som medföljde är afsett att under glas och ram förvaras. På frågan hvad har då gumman gjort för att erhålla en sådan ovanlig utmärkelse svaras, att hon, jämte öfrige husets anförvandter, har låtit sin fosterson, ynglingen Axel Bodin ingå i arf jämte de öfriga fostersyskonen, så att han, som just nu lemnat sitt barndomshem, der han sedan sitt första lefnadsår vistats, för att sätta eget bo, medförde en liten god grundplåt.
Bland andra tönkvärda yttranden tillönskade kyrkoherden den åldrige och svaga gumman, att, likasom hon genom vackra och goda handlingar mot »värnlösa små» som det stod på det mycket vackra etuiet, förvärfvat sig denna krona, hon ock af nåd måtte få emottaga lifvets ovanskliga krona.

En på Gotland sannolikt sällsynt fågel af uggleslägtet fångades för några dagar sedan af landtbr. Lytb, Möjner. Fågeln var af en dufvas storlek, brun till färgen med askgrå fläckar på de korta trubbiga vingarne. Benen liknade kattassar och voro försedda med skarpa men späda klor. Mest uttrycksfulla hos fågeln voro ansigtet och ögonen, de senare försedda med en brandgul cirkelrund regnbågshinna, hornhinnan mycket kupig; de mycket utvecklade ögonlocken voro försedda med långa fransiga ögonhår.
Dess läte kan närmast återgifvas med: upp! upp! upp! Månne ej hade varit skäl att lemua den åt läroverkets zoologiska samlingar?

Massuntierskrifter samlas här och hvar i byarne vit de ofta hållna nykterhetsmötena för att melels opinionsyttring. verka för värdshusrörelsers upphörande på Slite.

Riklig tillgång på räf tycks det vara höromkring enär under vinterns lopp, medels förgiftad åtel, redan dödats 10 räfvar; några lära dessutom vara dödade men ej upphittade, Vore ej skäl att alla socknar i likhet med Boge och Lärbro använda en del af hundskatten till särskilda premier för rofdjurs dödande, för att ersätta dem, som dermed uppoffra tid och arbete?
Lärbro kommun betalar 3 och Boge 2 kr. för hvarje räf som dödas inom socknen. Det mellanliggande Othem, som sålunda skördar nyttan af grannsocknarnes uppoffringar, har icke någon sådan premie, oaktadt hundskatten der utgår med 3 kronor.

Ronehamn i Februari.
Nu är redan första månaden gången på det nya året och nog har den varit växlingsrik i mer än ett afseende. På landsbygdens stilla, idoga arbete beror det ju, om städernas handel och näringslif skall förkofras och blomstra.
Tecken till en lifligare spskulation i skogsprodukter bör derför helsas med glädje äfven om det för fosterlandsvännen på ett eller annat ställe skulle synas som hoppade man öfver de lagliga skrankorna. Det gäller dock att den som äger och förståndigt använder sina skogsvarsr må få högsta möjliga valuta. Och de lokomobiler, som här och der med energi arbeta, kunna ju dertill bidraga väsentligt bara icke väderleken lagt så stora hinder i vägen. Vi ha ju! riktigt hvarannardagsvinter. Man säger att vi icke haft en sådan sen! 1839. Och i skogen försvåras arbetet derför i högsta grad. Landtmannen behöfver vog äfven sälja hvad han kan undvara ty åttionian var ett klent skördeår. Åtskilliga tecken tyda ock på ett litet uppsving, så man nästan börjat balft om halft hoppas på bätte tider. Fast gunås! nog låta de vänta på sig i den här gyttjan; ty det är ju ej annat på vägar och stigar härnere än smörja. Det är hennes och influensans tid nu — men ej kom JR i grefvens. Nog tycker jag det var i otid.
Ni frågar efter nyheter. Visst skall steken ha sås och visst skall en tidning ha nyheter.
Att ångare och segelfartyg synas här utanför nästan dagligen har väl berättats. Det är alldeles som vi hade våren inpå oss. Svanen flyger i luften och simmar i vattnet. Vår jägareålderman här, Vigsten, sköt en häromdagen. Lärkor synas äfvev, icke enstaka exemplar utan i flockar och starar likaledes här långs kusten, Barnen ba börjat skolan och myggen börjat dansa, isen brister och ryssjan torkar, så nog är det vårtecken som heta duga.
Som en ytterst sorglig underrättelse kan äfven nämnas, att en 14-åring (till sorg både för föräldrar och närmaste) nyligen blifvit förlöst med ett barn.

Skattmötet, som årligen återkommer och aldrig nteblir, aflöpte 8 Febr. här stilla och lugnt utan skrål, rammel och kopparslagare. Hvar och en erlade sin tribut, köpte litet af smeden och blekslagaren — fruntimren fingo hålla tillgodo med »krokmakaru» och »jungfru Maria», som sålde karameller — och så gick hvar och en till sitt. På samma tid och samma timme bölls af kronolänsman Lindström ett möte för omläggande af den stora s. k. »Frixarfve bro» som vore bristfällig och i hvilken kostnad alla delägare i Alfva myr ålades deltaga. Mötet beslöt att bygga en ny bro af sten och en comité utsågs bestående af landtbr, A. Petterson Hulte, Hemse, J. Wahlby, Östris, Alfva och K. Lindberg, Frixarfve, Rone, å hvilka uppdrogs att upprätta kostnadsföreslag och anskaffa sten m. m. Deanna bro lär emellertid af myrlottägarne en gång förut satts i stånd och blifvit af vederbörande kronolänsman afsynad. Mången hade derför förestält sig att något vidare nu ej skulle komma i fråga från myrägarnes sida. Men detta hopp var fåfängt. Ty enligt vederbörandes utsago kommer den alltid att vidlåda delägarne i myren till åtminstone halfva kostuaden.

Tandläkareyrket är ett yrke, hvari ofta fuskas till stort men för den lidande allmänbeten. För något öfver ett år sedan led en gosse här i socknen svåra plågor genom felaktigheter vid en tands utdragning, enligt sedermera tillkallad läkares utsago, så att endast tjenlig läkarebehandling kunde hjelpa det onda och au har en annan äfven varit illa deran.
Ett ungt fruntimmer lät för 3 år sedan uttaga en tand, men naturligtvis vände man sig ej till läkaren utan till en annan person. Nu i höst har samma fruntimmer plågats af stark hufvudvärk med tanivärk hvarvid en stor bulnad uppstod på tandköttet. Nu måste läkaren ändtligen anlitas, som efter stort besvär och för patienten ett lidande som om 5 tänder skulle uttagits utdrog roten till den tand, som för så lång tid sedan uttogs. Benröta var ej långt borta.
Den stora vädermjölqvarnen å Ronehamn miste häromdagen sin ena vinge i stormen.
Den brödbehöfvande sakna den.

Stenkyrke, 13 Febr.
Tjufvarne låta ännu alltjämt höra af sig. Så ba de, troligen at hämd derför att häststölden vid Vale misslyckades, der en natt brutit sönder hänglåsen för ett af husen samt släpt en häst lös. Potatisgroparna ha haft talrika visiter. Till följd af den rådande, alltmera stigande osäkerheten, skall man om lördag vid betalande af skatten öfverlägga om bästa sätt att få tjufvarna gripna och i fall någon särskild kan anses misstänkt för stölderna.