Genom frivillig auktion

låter landt: brukaren E. Grählert, Träskvälder i Tingstäde, onsdagen den 3 Oktober kl. 10 f.m. till den högstbjudande försälja omkring 100 kastar torr och god såväl fur: som granved 6 qvarter lång; veden är uppsatt i kastar, dock fartrånskildt gran-, och står tätt invid gästgilvaregården i Tingstäde; 50 kastar aftallsved vid ånogsågen;: ett parti prima takspån 30 tum lång, ett mindre parti bräder, omkriog 200 skålp. fin och:god ull, ett större parti goda kokärter, 200 lisp. godt hvetemjöl, ett parti ost; 4 st. 4 månaders gamla svin samt tvänne 5 veckors gamla grisar.
Vid samma tillfälle försäljes för annan persons räkning ett större parti hellinne bestående af borddukar, servietter, handdukar, lakan samt bättre och sämre fjädertylda sängkläder m. m.
Kände vederbältige köpare lemnas betalaingsanstånd till d. 1 Jan. 1889.
andra betala kontant eller ställa godkänd säkerhet.
Tingstäde d. 21 Sept. 1888.
efter anmodan,
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 September 1888
N:r 78.

Auktion hålles å Skogs tingsställe i Levide.

Lördagen den 3 nästkommande November klockan elfva förmiddagen hålles å Skogs tingsställe i Levide auktion, i den ordning som om utmätt fast egendom är stadgad, för försäljning af Otto Alfred Gustafssons 15/32 mantal Myrunga i Linde och ega de hvilka hafva fordran, som bör ur egendomen gäldas eller annan rätt, som skall vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Enligt inkommet värderingsinstrument höra till detta hemman omkring 126 tunnland åker, till större delen bestående af mylla på lerbotten och af utmärkt beskaffenhet, 40 tunnl. äng och myrmark samt 72 tuonl. skogsmark med skog tillräcklig till stängsel Fastigheten är försedd med manbyggnad af sten under spåntak, innehållande 5 rum, kök, vind m. m.; magasinsbyggnad af trä, kalkreviterad under spåntak, brygghus och drängstuga af sten under spåntak liksom äfven ladugårdshus; alla i godt stånd.
Fastigheten är belägen 0,5 mil från Hemse jernvägssation, och saluvärderad till. 15,000 kronor.
Visby Gotlands Södra Kronofogdekontor den 27 Sept. 1888.
AUG. BOKSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 September 1888
N:r 78.

Stor Auktion.

Fredagen den 12:te och lördagen den 13:de instundande Oktober kommer medels offentlig auktion, som förrättas vid Gane i Bäl och börjas begge dagarna kl. 9 f.m., att till den högstbjudande försäljas guld, bestående af ett antikt ur med slagverk, ett kronometer- och cylinderur, urkedjor, granatarmband,:en juvel- och andra släta fingerringar, 1 bröstnål med rosenstenar, skjortknappar och medaljonger m. m., 600 lod arbetadt silfver, hvaraf en antik dryckeskanna, en kaffekanna, sockerfat, gräddskål, mat-, té-, ragu-, sås- och förläggskedar; flere vackra nysilfverpjeser; ett bättre tékök; kopparkärl ; malm och messing; jern- och blecksaker, deraf särskildt en besparingsspis med kokkärl, en strykugn med jern och en köttqvarn m. m.; glas och porslin, såsom vio-, dricks-,puncsh- och likörglas, geléskålar, karaffer, tillbringare, ostkupor, äfvensom en blå och hvit -bordservis samt äkta punschbålar m. :m.; linne, sängkläder, möbler, deraf ett piano, en resårsoffa med röd damast, en medaljongssoffa med resårcer, stolar, schäslonger, 2 emmor, liggsoftor, divansbord af mahogny, en spegel med konsolbord, skrif-, spel-, brädspels- och matbord, ett marmorbord, en baffet af ek, polerade och oljemålade sävgställen, byråer, skänkskåp och kommoder m. m.; diverse husgerådssaker och träkärl; en samling böcker; ett tält at segelduk, trädgårdssoftor, bord, gungbräden, flaggstänger med flaggor; en kikare; förmaksoch andra goltmattor; en mangel, diverse mejerikärl, äfvensom ett par stora vagnsbästar jämte mycket annat, som ej närmare kan uppräknas. Guld, silfver, nysilfver och möbler komma att utbjudas å första auktionsdagen strax efter kl. 1 och får särskildt anmärkas attjall egendom är särdeles värderik och i myc: ket väl vårdadt skick. Med betalsingen lemnas endast af mig kända fullt vederhältige inropare 3:ne månaders anstånd, hvaremot andra böra vara beredda att betala kontant eller ställa antaglig säkerbet. Restauration finnes å stället.
Othem i September 1888.
Elter anmodan,
JOHAN SMEDBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 September 1888
N:r 78.

Utmätningsanktion.

Tisdagen den 30 nästkommande Oktober kl. 11 före middagen hålles här å landskansliet utmätningsanktion till försäljning af Olof Pettersson tillhörige 24/10;000 mant. Klinte i Follingbo socken; egande de, hvilka hafva fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att sin rätt dervid bevaka.
Denna fastighet, å hvilken finnas uppförda dels å s. k. Klintebacke 2:ne boningsbus, det ena afsten under tegeltak, inredt till salubod, 2:ne rum m. m., det andra af trä under brädtak med 3 rum m. m., samt ett ladugårdshus med stall och vagnobod, dels nedanför nämnde backe ett boningshus af sten med 3 rum m. m, och ladugårdshus, lärer utgöras af omkring 2 tunnl. åker och 4 tunnl. skogsmark samt har blifvit saluvärderad till 140 kronor.
Visby i Landskansliet 22 September 1888.
E. POIGNANT.
Johan Hambræus.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 September 1888
N:r 78.

Genom ny auktion,

som anställes såväl inför Konungens Befallningsbafvande härstädes, som at vederbörande kronofogde i Follingbo skolhus lördagen den 27 nästkommande Oktober, klockan tolf på dagen, utbjudes på arrende under fyra års tid, räknade från den 14 Mars 1889 till samma tid år 1893, indragna hospitalslägenheterna 2:ne egootter tillsammans innehållande 463 qvadrat-ref 54 qv stänger inrösningsjord och 227 quref 38 qv-stänger afrösningsjord, jemte den vid Gudemyr belägna Lars Larssons hage om 158 qvadrat-ref 37 qvadrat-stänger, tillsammans innehållande 849 qvadrat-ref 29 stänger egoareal i Follingbo socken och Gotlands norra fögderi.
Nuvarande arrendet för egendomen utgör 431 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften korn, som löses i penningar efter det i länets markegångstaxa för året faststälda medelmarkegångspris.
Anbuden skola göras i spanmål af ofvannämnda slag, att årligen erläggas: och erhåller den arrendet, hvilken gjort högsta antagliga anbudet. Obestämda anbud upptagas icke till prötoing. Vid anktionen skall den högstbjudande ge nast aflemna en af två personer, hvil kag vederhäftighet är af vederbörande domare eller af Konungens befallningshafvande bestyrkt, ingången och till egenhändiga underskrifterna bevittnad borgen för årliga arrendeskyldigheternas fullgörande under arrendetiden, atfattad i öfverensstämmelse med stadgadt formulär.
Den kostnad, som till trädesbruk och böstsådd äfvensom till höstplöjning och gräsfrösådd kan vara af Kongl. Maj:t och kronan eller enskild person förskjuten, bör vid arrendets tillträdande af arrendatorn ersättas utan afdrag å arrendesumman.
Förseglade anbud få till Konungens Befallnipgshatvande afgifvas. Högsta anbudets antaglighet ankommer på Kongl. Domänstyrelsens prötning.
Förslag till arrendekontrakt jemte öfrige för kännedom om arrendevilkoren nödiga handlingar finnas att tillgå i Kongl. Domänstyrelsens aktuariekontor, å landskontoret i länet samt hos vederbörande kronofogde.
Visby i Landskontoret den 10 September 1888.
Landshöfdingeembetet:
Johan Hambræus. Johan Gardell.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 September 1888
N:r 78.

Auktionskammaren.

Herr Ax. Sjöström som till följd deraf att han ämnar sluta med att i lagar hålla en mängd mannufakturvaror, och i stället använda den derför hittills begagnade lokalen, för utvidgning af sin speceri-, vin-, delikatess och kortvaruaffär i Visby, kommer att & offentlig och frivillig auktion, som förrättas i Sjöströmska magasinet vid Tunnbindargatan, bakom Bosättningsmagasinet, onsdagen den 3 och torsdagen den 4 Oktober från kl. 10 f.m., försälja ett större parti dofflar, kordro jer, diagonaler, sattiner, kläden, rattiner, cheviot m. fl. herrtyger samt klädningstyger af hel och halfylle, såväl svarta som kulörta jämte ett stort sortiment dame- och herrartiklar, gardiner, mattor, m.m.m.m. lemnande säkre köpare 2 mån. anstånd med betalningen.
Visby i September 1888.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen 28 September 1888
N:r 78.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby 21 Sept. jakt Maria, Hansson, Kalmar, guano. — Till Ljugarn: 13 Sept.: skon. Bertha, Österberg Kiel, barlast.

Utgångna: Från Visby 23 Sept. jakt Maria, Hansson, Slite, barlast. — Från Ljugarn: 10 Sept. Koff Konkordia, Hejdenberg, Slite, trävaror: 19 Sept. skon. Bertha, Kiel, trävaror.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Passagerarelista.

Från Stockholm med Gotland 22 Sept.: landsh. Poignant, kapt. Lange, hrr Holmqvist, Larsson; fru Odin; fröknarna Olsson, Bergman samt 5 däckspassagerare. Med Rurik 23 Sept. Ingeniör OM Atlas, herrar Andersson, Fjellström, Ohlsson, Johansson, Nilsson, Ohlson, Roth.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Uppträde på Stadshotellet. Löjtnant Landberg hade tillidag uttagit stämning å Ax. Sjöström för ärekränkning och skymfliga tillmälen. Käranden instälde sig genom stadsfiskal Jonzon som ombud och svaranden likaledes genom ombud, bokh. Högstadius, Käranden ingaf en skrift enligt hvilken förloppet vid ifrågavarande ärekränkningstillfälle skulle varit ungefär följande:

Käranden hade söndagen 19 Aug. på aftonen inkommit å stadshotellet härstädes för att spisa, enär hans familj var bortrest, och dervid suttit i det yttre rummet, som då användes till matsal, medan det derför egentligen afsedda rummet undergick reparation. Vid slutet af måltiden hade löjtnant Kolmodin tillkommit och hade beslutats att de efter måltiden skulle dricka kaffe gemensamt i andra rummet, eller 3:an som det kallas.
I detta rum hade strax förut Sjöström jämte något sällskap inkommit, dervid Landberg och Kolmodin i yttre rumme tyckt sig förnimma högljudda befallningar till uppasserskan och att Sjöström flere gånger med lindrigt våld försökt hålla dörren öppen, då flickan svarat att dörren ej finge vara öppen till yttre rummet för att cigarrök ej skulle uttränga i matsalen. Etter en stund hade Landberg och Kolmodin begifvit sig in i samma rum och dervid satt sig i en soffa vid ett fönster vettande åt gården; uuder tiden hade Sjöström sjungit med pianoackompanjemang, skrapat med stolar samt fört oljud, och då Landberg tyckte det gick för långt, hade han gått fram till Sjöström och i värliga ordalag gjort honom uppmärksam på att detta icke var enskildt rum och att det ej var rätt att så uppföra sig. Dervid hade Sjöström blifvit förargad och skjutit honom met väggen och tryckt sin hand så hårdt mot Landbergs ansigte att han varit öm i flere dagar samt kallat honom uslipg och fähund, den han ej kunde tåla, men att Kolmodin vore en hyggilg karl. Sedan i begrepp att aflägsna sig, hade Sjöström märkt en käpp i rummet och dervid tagit i den och då den dervid skramlat hade Sjöström förmodat att det var en stilettkäpp och menat sig böra undersöka den. Landberg hade då yttrat att käppen vore hans och att det ej var någon stilettkäpp. Sjöström hade då tagit käppen och brutit af den, dervid yttrande: Jag kan väl intet mer än betala den; hvarefter han af Kolmodin förehållits det opassande i sitt uppförande, Då hade Sjöström äfven mot honom utfarit i opassande ordalag, kallat honom lymmel samt öppnat fönstret mot gården för att derigenom kasta ut båda.
Målet uppsköts till 8 Oktober för svaromåls afgifvande. Svaranden är för närvarande bortrest.
För fylleri och slagsmål å planen utanför Söderkrogen söndagen 19 Augusti hade allmänna åklagaren instämt muraren Johan August Berglund, artilleristerna Karl Jonasson, och Viktor Sköld samt bröderna Axel och Johannes Henriksson hvilka alla voro tillstädes, och framgisk af deras egna berättelser, att någon ordväxling börjat inne å krogen och fortsatts utanför, der Jonasson sade sig blifvit sårad i armen med en knif af Axel Henriksson, dervid de andre i sällskapet tillkommit för att försvara sig mot Henrikssöherna, mot hvilka då stenkastning börjat. Axel Henriksson bestred att med knif hafva tilldelat Jonasson något hugg, utan trodde att han möjligen skadat sig å gångjernen på en port hvaremot han ramlat omkull. Berglund och Sköld erkände sig hafva deltagit i stenkastningen seamt Bergluud och Jonsson att de ej så noga mindes allt, emedan de vid tillfället varit berusade, Jonsson hade sedan, då han skulle af polisen anbållas, lyckats undkomma, men hur hade han ej rätt reda på, då äfven han varit ötverlastad. För vittnens hörande uppsköts målet.
Mot Axel Henriksson förekom äfven ett annat gammalt mål der han skulle hafva sparkat och misshandlat Oskar Strömberg, i hvilket mål upplästes vittnesförhörsprotokollet från förra rättegången. Nu anfördes af Henriksson jäf emot ett vittne, Lundberg, emedan han skulle hafva deltagit i slagsmålet.
Målet öfverlemnades af parterna, dervid allmänna åklagaren yrkade ansvar å Henriksson för våld och Strömberg för delaktighet i slagsmålet. Henriksson dömdes till 40 kr., Strömberg till 10 kr. böter.
Af de vid förra rättegångstillfället hörda vittnena var ett muraren Svensson, ej Nilsson, som då uppgafs.

För fritagande af person från polis hade allmänna åklagaren instämt artilleristen E.
Johansson, men hadesvaranden ej kunnat med stämning anträffas.

För slagsmål och fylleri voro instämda åkaren Hj. Höglund och arbetaren Johan Österberg. Båda parterna öfverlemnade målet.
Åklagaren yrkade ansvar å Österberg för slagsmål och fylleri. Målet uppsköts.s

För att ha slagit fattighuskarlen Sandberg var f. artilleristen J. Sigrén instämd. Sandberg sade sig hafva lemnat Sigrén pengar för att köpa bränvin, men att Sigréa återkommit utan både pengar och bränvin. Sigrén sade sig ej hafva emottagit så mycket pengar som Sandberg påstod sig hafva lemnat, och det lilla han fått, ville Sigrén ej gå och köpa något för, och slagsmålet skulle bestått deri att Sigréa lindrigt knuffat Sandberg ifrån sig dervid denne ramlat omkull utan att meningen varit att göra honom illa. Uppszköts för bevisvings förebringande,

Målet mot italienske undersåten Bruuiardi Claudio angående oloflig handel förevar i dag ånyo. Som svaranden rest från staden, yrkade åklagaren, att de beslagtagna varorna skulle anses förverkade. Målet uppsköts tills svaranden kunde anträffas.

För brott mot bygnadsstadgan hade allmänna åklagaren instämt sjökapten Vahlbergs sterbhu. Svarandena hade låtit omlägga ett uthustak med bräder ena hälften i år och andra hälften något år förut. Svarandena sade sig endast hafva omlagt haltva taket i år det andra halfva var qvarliggande sedan många år tillbaka och hvad som nu omlagts hade är alldeles nödvändigt, emedan det regnale in.
För vidare utredning uppsköts målet.

Södra häradsrätten.
(Länsfängelset). För barnamord hade häktats och till härvarande länsfängelse införpassats pigan Ida Erika Pettersson, i tjenst hos hemmansägaren Anton Pettersson, Hulte i Hemse, Ransakning med den häktade har i dag hållits å länsfängelset.
Svaranden är född 24 Mars 1862 i Olofsboda, Madesjö församlivg af Kalmarlän. Hennes fader var arbetaren Petter Svensson och hennes moder Stina Svensdotter. För 7 år sedan vid pingsttiden kom hon hit till Gotland, der hon tog tjenst i Bro socken och har dessutom tjenat i Vesterhejde, Stenkumla och sedan i höstas i Hemse, till i Mars i år hos länsmejeristen af Vetterstedt. I slutet af Januari hade hon blifvit hafvande och väntade sålunda ej sin nedkomst förrän i slutet af nästa månad. Om sjelfva förloppet vid brottet upplyste polisrapporten.
Onsdagen 12 dennes hade Ida Pettersson varit sysselsatt jamte det öfriga folket med inkörning af säd, hvarjämte hon haft brygd för händer. Tillsammans med de öfriga hade hon intagit middag, och förut vid 5 tiden på e. m. hade hon börjat känna vörkar, hvilka hon dock antog härledde sig derifrån, att hon burit kanske väl tungt på åtskilliga kärl för brygden. Då hon emellertid blef allt sjukare, passade hon på ett tillfälle och gick bakom en halmstack, der hon genast framfödde ett gossebarn, som hon först tyckte vara utan lif. Hon sparkade derför lätt till det, då det qved, hvarpå hon tagit det och stoppat in det i halmetacken nere vid jorden, hvarpå hon begifvit sig in i huset för att skaffa en duk att taga upp barnet i. Uppkommen på loftet hade hon dock ej förmått gå ned igen.
Emellertid hade man märkt blodspår och misstankar hade vaknat, hvarför pigans matmor bedt en hustru Häggren att gå ut och se efter, om ej något varit å färde. Vid stacken hade denna då upptäckt blod, men först genom barnets qvidande märkt detta, tagit fram det och då tunnit det, illa medfaret, men vid något lif. Hon hade burit in det i huset. Svaranden, som nu nedkommit omklädd, hade tillfrågats om det var hennes barn, hvarpå hon svarat åt en ja, åt en annan nej.
Dessa polisrapportens uppgifter vidhöllos nu af vittnena Anton Pettersson, hustru Katarina Pettersson och Katarina Häggren. Anton Pettersson tillade att svaranden för honom vid det tillfälle, då hon fördes i häktet till Visby.
bekänt att bon under sista tiden tänkt taga sitt barn afdaga, då det kom till verlden.
Svaranden erkände hvad här ofvan omtalats och tillade att hon under första tiden af hafvandeskapet ej tänkt på något barnamord men sedan, då fadren till-barnet ej velat veta af henne, oaktadt han visste om taderskapet, då hade den tanken kommit på henne att afdagataga sitt foster. Men när hon gjort det, hade hon genast ångrat sig. Hon nekade till att hon på något sätt misshandlat eller våldfört sig på fostret.
Målet uppsköts för inhändigande af obduktionsprotokollet.

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.

Från landsbygden.

Också ett djurplågeri.
Fårskötseln på Gotland, synnerligast i »Storsudret», hade fordom en stor betydelse för hemmansägaren, då den var snart sagdts haus enda inkomstkälla. En hemmansägare kunde ibland äga omkring 400 vinterfödda eller gamla får. »Lambsamlingen», som hölls och ännu hålles mikaelitiden eller 2 Oktober, skedde dels till häst och dels till fos, och det var icke ovanligt att på en gång få se 30 eller 40 ryttare, med en eller flere fotgängaro emellan hvarje ryttare tillsammans bildande en halfbåge, från den oinhägnade gemensamma vallen uppdrifva fåren till en för tillfället inhägnad fa »Lambstäjou», Vid uppdrifningen tillsågo alltid de äldre ryttarne, att ordningen upprätthölls, och för detta ändamål fingo som oftast de yngre ryttarnes rygg göra nä’mare bekantskap med en eller annan af de äldres »Iädersväjpor». Sedan fåren inmotats i stäjou, fingo ägarne i en viss ordning utskilja sina får. Denna samling var och är till någon del ännu ansedd som en stor högtid, för hvars värdiga firande gjordes och ännu göras åtskilliga förberedelser för magens förplägning, såsom bakning af diverse, bryggning af mikaeliöl m. m. Om allt detta är egentligen intet klandervärdt att säga.
Men vid dessa församlingar infunno och infinna sig ännu köpare, hvilka, sedan de erhållit det önskade antalet får, begått och tyvärr ännu i våra dagar, då så mycket göres för djurens skydd, begå emot de arma djuren den barbariska, och man kunde säga häfdvunnen ansedda, oseden att binda de fattiga kreaturens alla fyra fötter tätt tillsammans (ibland med gmala snörev, som under djurets rörelse att lösgöra sig skära in ända till bara benen), stufva och packa djuren ihop eller tillsammans i en vagn och i denna ställning transportera desamma flere mils väg, under hvilken transport ibland händer, att körsvennen under en eller flere timmar lemnar sin skjuts för att hos en gammal vän få sig något »till bästa», hvilken understundom blifver väl mycket; någon gång händer äfven, att ett eller annat djur fallit af vagnen utan körsvennens vetskap och under. nattens mörker blifvit qvarliggande på vägen, tills någon efterföljande fuunit det. — Här föreligger ovedersägligen ett djurplågeri, bedrifvet kanske istörre skala än man vill medgifva, och hvarå brefskrifvaren vill fästa polismaktens och djurvännernas synnerliga uppmärksamhet just nu, då den årliga fårsamlingev och försäljningen snart är inne, så att nu berörda misshandel af våra ädla får måtte beifras och en gång för alla stäfjas, Vid transport af fåren under en eller flere timmar böra användas täckta vagnar, så att det nu påpskade, om allt annat än ädel omtanka om djurens välbefinnande vittnande sättet måtte undvikas och intet ansvar för djurplågeri vara att befara,
Den 5 innevarande September, då undervisningen i

Småskolan på Burgsvik
tog sin början för årets hösttermin, uppläts dertill den för samma skola afsedda nya, särdeles rymliga lärosalen, och dervid den för folkupplysningens framgång nitiske skolrådets ordförande höll ett gripande invigningstal, läggande på vederbörandes hjertan vigten och betydelsen af den stora uppgiften att uppfostra barnen till sanna medlemmar af Guds rike och till nyttiga medborgare i samhället. —

Gotlands Allehanda
Måndagen 24 September 1888
N:r 77.