Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Stöld och förfalskning. Ransakningen med häktade skolläraren K. P. Blomberg från Hejde fortsattes i förgår å länsfävgelset. Samtlige styrelsemedlemmarne i sparbanken, med undantag af J. Petterson och K. Olsson i Sorby, voro tillstädes såsvm målsegande med biträde af K. V. Kahlqvist. Som åklagare tjenstgjorde kronofogden Aug. Bokström.
Oaktadt af styrelsen gjorda uppmaningar hade ännu icke alla motböcker i sparbanken inkommit; emellertid syntes sannolikt, att den totala kassabristen föga öfverstege det be!opp, som vid förra ransakningstillfället beräknats.
Under förhörets gång upplystes och erkändes, att styrelsemedlemmarne skött sina åligganden på ett synnerligen otillfredsställande sätt. Så hade snart sagdt aldrig någon styrelseledamot varit tillstädes vid utlåning af penningar, ehuru reglementet föreskrifver detta.
M heller hade styrelsen sammanträdt sedan års 1882, från hvilken dag sista protokollet är dagtecknadt,
Granskare för sista året, alla nu närvarande, hade varit K. Procopé, J. Pettersson, Rågåkra, Fredriksson, och J. Pettersson, Folkes, af hvilka de tre första undertecknat revisionsberättelsen, J. Pettersson, Folkes, upplyste, att han, då han erhöll kallelse till revision, ansett denna utfärdad alltför sent och tiden för revisionen alltför knapp, hvarför han hvarken deltagit i revisionen eller undertecknat berättelsen derom. Fredriksson och J. Pettersson, Rågåkra, omtalade, att deras revidering bestått deri, att de intunnit sig på kallelse af Blomberg och under ungefär 5 timmar genomgått och granskat de i bankens ego befintliga reverserna, men icke bankens böcker. Härvid hade Procopé icke varit närvarande, utan hade han och Blomberg förut genomgått böckerna. Pettersson och Fredriksson hade skrifvit under revisionsberättelsen i god tro och i lit till Blombergs och Procopés granskning af räkenskapen. De sade sig ock icke det minsta förstå bokföring, Procopé, som är kunnig i bokföring, medgaf, att ban haft bankens böcker hemma hos sig, men sade sig icke vid granskningen kunnat iakttaga några fel. Hvarken Procopé eller de andre revisorerna kunde nöjaktigt förklara sammanhanget med flere summor, som nämts i revisionsberättelsen.
Med anledning af de erhållna upplysningarne yrkade åklagaren ansvar å de revisorer, som undertecknat berättelsen, för delaktigbet i Blombergs brott, för så vidt som de bort hafva skäl att misstänka detsamma,
Tillfrågad, hvartill han användt de tillgripna medlen, upplyste Blomberg, att de åtgått dels till hans hushåll, dels till betalande at räntor, vidare till borgensförluster, till ene sonens underhåll i Linköping, till Amerika åt en andre son samt till oförsigtiga utlåningar utan säkerhet.
Blombergs enskilda anteckningsbok företeddes, deri han uppskrifvit, hvad han olagligen tagit eller gifvit ut. Vid granskningen af densamma upptäcktes, att flere blad blifvit utrifna. Angående detta berättade de två styrelsemedlemmar, som af Blombergs hustru erhållit boken, att de strax efter Blombergs häktande hemma hos dennes hustru gått igenom boken blad för blad, och att då inga utrifningar at blad iakttagits; men då de sistlidne måndag begärt och erhållit boken af Blombergs hustru, hade de märkt blad vara utrifna; på deras fråga, om någon under tiden haft boken, hade hon svarat, att Procopé lånat den. Procopé, frågad häröfver, sade sig visserligen en kort stund sett i boken, men ej utrifvit några blad, Såväl sagde anteckningsbok, som Blomberg sjelt uppgåfvo, att Procopé i flere poster af Blomberg lånat 433 kronor utan säkerhet, hvilka pengar ej blifvit återbetalda. Blomberg tillade, att Procopé vetat, att dessa pengar voro sparbankens, hvilket åter bestreds af Procopé.
Angående uttagandet och belånandet af Blombergs reverser i sparbanken uppgaf Blomberg, att styrelseledamoten P. Olsson hade kommit till B. och sagt, att han på något sätt måste skaffa respengar till Olssons svågen Aug. Hindriksson, som skulle resa till Amerika; att B. då tagit en sin i sparbankens ego befintlig revers & 700 kr. och lemnat den till O., som rest till staden och der belånat den hos enskild person; att B. af de erhållna pengarne lemnat Hindriksson 225 kr. utan säkerhet; att då reversen, som under tiden blifvit belånad i Ensk. Banken, skulle inlösas, han uttagit ur sparbanken sin inteckning å 3,000 kronor samt med O. rest till Visby, hvarest O. erhållit och belånat den i Ensk. Banken och att Blomberg af de på detta sätt erhållna pengarne inlöst reversen & 700 kr. Tillspord re genmälte Olsson, att han aldrig bedt B. om ARE åt svågern, att han på B:s begäran i Visby belånat reversen å 700 kr. och lemnat honom pengarne, utan att veta, hvartill B. skulle avvända dem; att han icke belånat inteckningen å 3,000 kronor, samt att han varit fullt okunnig om dessa papper tillhörde banken.
Åklagaren upplyste, att på den i Enskilda banken befintliga omslagsreversen för inteckningen å 8,000 kronor Blombergs namn var bevittnadt af Olsson och en annan person, Med anledning af hvad som förekommit yrkade åklagaren ausvar & Olsson för delaktighet i Blombergs brott, för så vidt han varit derom medveten, Uppskof begärdes för vidare utredning.
Efter öfverläggning beslöt rätten, att bevilja uppskof till anuan dag, då de tre revisorer, som undertecknat berättelsen, och P, Olsson skola infiuna sig vid vite af 100 kronor.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Från sjön.

På den mellan Mörbylånga och Ekenäs sjunkna slupen »Freja» hafva genom lotsverkets försorg borttagits masten och alla för sjöfarten hinderliga delar af fartyget, så att på vraket numera är 14 m. djup. Den vid yraket utlagda remmaren med flagga har indragits.
— Sjöfarten på Pite, Lule och Altoppen öppnades i början af denna vecka.
— Engelska ångfartyget Refulgent, hemma i Sunderland och fördt af kapten Ch. M’Gregor, som, på resa från Shields till Kronstadt med last at kol, för en tid sedan strandade i närheten af Filsand på Ösel, anlände till Stokholm i förgår, beledsagadt af bergnings- och dykeribolaget Neptuns ångfartyg Hero.
— I söndags afton inkom engelska ångaren Mourino, kapten Hamroh och ankrade i sundet strax utanför Oskarshamn. Ångaren, som var på resa från Kronstadt till London med last af korn, hvete, hafre, plank och lathwood, hade strandat å Hamngrundet vid Ölands södra udde sistl. lördag, men flottogs af dykeribolaget Neptuns ångare Poseidon. Vid af dykare å ångaren anstäld undersökning befans densamma vara tät, hvadan någon intagning i mekaniska verkstadens skeppsdocka i Oskarshamn ej var af nöden.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Utfärdade patent.

(Meddelande från Stockholm Patentbyrå), 26 Maj.
Nr 139 Artur, William, 12 år å förbättringar vid tillverkningen af gaser för belysning och upphettning eller andra ändamål äfvensom af de härvid och vid dessa gasers bortledande och förbrukning använda apparater.
Nr 140 Beckman, August, 5 år å preparat, benämdt naftalinkamfert.
Nr 141 Dietrich, Paul, 5 år å förbättringar af vägnings- och afstjelpningsapparater.
Nr 142 Pintsch, Julius, 3 år å apparat för belysning medels flytande kolväten.
Nr 143 Przibram, Gustaf, 7 år å element för utveckling af elektricitet.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Anteckningslistor

till ledamotskap i Svenska qvinnoföreningen finnas tillgängliga hos fruarna Georgina Poignant och Emelie Borgh i Visby samt Hedda Gahne i Bäl och Maria Wöbler vid Klintebys.
Årsafgiften är en krona eller tio sparmärken. Frivilliga penningebidrag mottagas. Listorna indragas 15 nästkomman: de Oktober. De insamlade medlen skola ställas till konungens förfogande såsom ett bidrag till påskyndande af fästningen Karlsborgs fullbordan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Vid muntlig mogenhetsexamen

vid Kalmar läroverk godkändes privatisten Herman Lundgren från Visby, hvilken erhöll mogeuhetsbetyget »med beröm godkänd».
Studenten F. Magnusson, som förut aflagt examen å reala linien, blef i lördags härstädes godkänd vid muntlig examen i latin.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Man har länge väntat

utvämning af rektor vid Visby läroverk. Efter hvad som från hufvudstaden meddelas Gotl. Allehanda är orsaken till det obehöfligt långa dröjsmålet att söka deruti, att ännu i onsdags förmiddag något officielt förslag från skolans eforus icke inkommit till regeringen.
Nämda förslag lär i förgår hafva afsändts härifrån.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Dödsfall

Olof Immanuel Fåhræus. Åter har vårt fosterland förlorat en af sina utmärktaste, mest framstående personligheter. I förgår middag afled nämligen i Stockholm f. d. statsrådet, riddaren och kommendören af k. m:ts orden, storkors af norska S:t Olafsorden, ledamoten af vetenskapsakademien, filosofie hedersdoktorn Olof Immanuel Fåhræus uti sitt 89 år.
Ätten Fåhræus härstammar på fädernet från en bondeslägt, hvaraf en afkomling, vid namn Olof, var född 1683 på Fårön, efter hvilken socken han antog tillnamnet Fåhræus. Både han och hans son Lars Tålrons voro handlande i Visby och den sistnämdes son Karl Niklas Fåhræus egnade sig äfven åt detta yrke både i Sverige, Holland och Eagland, till dess han nedsatte sig å sin egendom å Slitön på Gotland, hvarest han afled 1816. Gift med Margareta Katarina Sturtzenbecker, dotter af landssekreteraren Henfik Sturtzenbecker af tysk börd, var Karl Niklas Fåhræus fader till tvillingbröderna Johan Fredrik och Olof Immanuel Fåhræus, båda civilministrar, den ene efter den andre, och den nu aflidne brodren derjämte en framstående författare i en vetenskap, som kräfver mycken tid för studiet. Det är en sannerligen sällspord händelse ihvarje historia, att två sådana civilministrar som Johan Fredrik och Olof Immanuel Fåhres varit tvillingbröder. Båda hafva utan bördens företräden, men genom rättskaffenhet, kunskaper och framstående embetsmannaskicklighet från en underordnad plats i samhället uppstigit till den högsta, till säte i konungens råd.
Olof Immanuel Fåhræus, den äldste af desse tvillingbröder, föddes 23 Mars 1796 å Slitö och erhöll enskild undervisning i hemmet, till dess han 1810 blefstudent i Upsala, Redan vid nitton års ålder aflade han derstädes kansliexamen, hvarefter han snabt avancerade på embetsmannabanan, tills han 1840 utnämdes till civilminister, hvilken post han med stor heder beklädde i sju år. Han var sedan landshöfding i Göteborg till 1864, hvarefter han drog sig undan till privatlifvets lugn.
Alla de utmärkelser, som den politiske mannen och vetenskapsidkaren i vårt land kunna ernå, hafva tillfallit Fåhrsens.
Gift 1823 med sin kusin Laura Adolfina Sturtzenbecker, dotter af öfverstelöjtnanten Martin Sturtzenbecker och Petronella Laurentia Enander, blef Fåhræus efter ett mer än femtioårigt lyckligt äktenskap enkling 1875. Han efterlemnar sonen Hugo Fåhreus, häradshöfding i Södertörns domsaga, samt tvänne döttrar.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Årsexamen

hölls i förgår och igår vid härvarande högre allmänna läroverk i närvaro af ett mycket stort antal åhö rare och åhörarinnor.
Uppvisning i sång och musik samt gymnastik och vapenföring egde rum i förgår, hvarvid ett vackert resultat af årets öf ningar ådagalades.
Afslutningen förrättades igår middag i landsböfding Poignant, då flyttningar tillkännagåfvos och belöningar utdelades.
Rektor Hernlund, som i sommar afflyt tar från orten, framförde i ett anslående tal sitt farväl till läroverkets eforus, lä rare och lärjungar. Hr rektorn uttalade sitt lifliga beklagande öfver att skolans jeforas biskop Anjou af sjukdom hindrats att personligen leda afslutvingen samt anhöll att genom hans ställföreträdare, landshöfding Poignant, få framföra sin varma tacksamhet för den synnerliga välvilja och det förtroende, hvarmed hr biskopen om: fattat honom. Till hr landshöfdingen uttalade rektor Hernlund likaledes sin erkänsla för de bevis af förtroende och akt: ning, som från hr landshöfdingen kommit honom till del.
Till sina medlärare riktade rektor ungefär följande afskedsord: Hafven tack I, mina kära vänner, för all den broderliga tillgifvenhet I skänkt mig! I hafven genom en ärlig uppfattning af edert vigtiga kall besparat mig månget obehag. Jag har hos eder såväl vid våra offentliga sammankomster som i det enskilda um gänget alltid funvit plikttrohet, vänskap och trefnad, och skall minnet häraf sent, om någonsin, fördunklas.
I afskedstalet till lärjungarne yttrades ungefär följande: Vårt samarbete har varit allt för kort för att flertalet af eder skall bafva kunnat rätt uppfaita mig. Flere ha nog sett i mig endast den stränge mannen, hvars blickar störande inverkat på eder frihet, men jag hoppas dock, att äfven de finnas, hvilka insett, att under allvarets yta det varmaste hjerta klappat hos mig för edert väl, äfven då tungan sagt förebråelsens ord och handen fört straffets verktyg. Jag önskar lifligt, att ni i framtiden ville någon gång med en vänlig tanke dröja vid mig. Jag sjelf skall alltid hålla eder i kärt minne och med verkligt intresso följa eder samt tillönskar eder rik framgång på de banor ni komma att beträda.
Landshöfding Poignant yttrade i sitt afslutningstal, att han hade det angenäma åMiggandet att &å efori vägnar framföra en tacksägelse till examensvittnena och lärarne samt särskildt till läroverkets rektor & efori och allas vägnar frambära deras tacksamhet. Hr rektor hade alltid handlat »suaviter in modo, fortiter in re», den största humanitet parad med en okuflig kraft — se der hvad som kännetecknat hans verksamhet. Goda frukter hade läroverket skördat af hans rika naturliga begåfning och sällsporda nit. Talaren lyckönskade det läroverk, som nu eröfrat rektor Hernlund till sin styresman, samt önskade honom och hans familj helsa och trefnad i det nya samhälle, dit de nu skulle flytta.
Till lrets nyblifne studenter, som nu lemnade skolan för att komma i åtnjutande af ett större mått af frihet, framförde talaren sin lyckönskan. Måtte de blott visa sig mogne för den erhållna fri heten, så att ej denna komme att leda till ett regel. och tygellöst lif. Läroverkets lärjungar, hvilkas uppförande i allmänhet varit ganska godt, hade äfven i studier arbetat framgångsrikt. Talaren hoppades, att de under läsåret ej behöft anstränga sig så strängt, att de nu förestående långa, kanske allt för långa, ferierna komme att helt och hållet förflyta i sysslolöshet.
Uppflyttade till högre klasser blefvo följande 133 lärjungar:
Från klassen 1 till 2: Adolf Ahlgren, Karl Berggrén, Hugo Björkegren, Lars Broander, Hakon Cronstedt, Beruhard Goldensohn, Gustaf Hellgren, Josef Holmqvist, Hugo Jakobsson, Karl Johansson, Nils Kahlström, Karl Kihlberg, Karl Kolmodin, Nils Kruse, Karl Lindbom, Ernst Lyberg, Adolf Norrby, Ehrenfrid Nyman, Johan Pettersson och Helmut Stenberg.
Från klassen 2 till 3: Olof Andersson, Knut Arnelius, Teodor Bolander, Oskar Broander, Axel Cedergren, Emil Dock, Lars Facht, Emil Hammarström, Axel Hederstedt, Niklas Henriksson, Knut Lindbom, Olof Lindbom, Bertil Lindström, Vilhelm ARR Gunnar Larsson, Svante Lilja, Gustaf Melin, Gustaf Nordahl, Frans Pettersson, Hjalmar Rehn, Arvid Rosman, Knut Stålhandske, Viktor Stångberg, Gottfrid Söderberg, Gustaf Vessman, Simon Zacharias och Frans Öfverberg.
Från klassen 3 till 4: Ernst Almberg, Johan Bendix, Bernhard Björklund, Filemon Budin, Lars Edman, Josef Eneqvist, Rudolf Hansson, Henning Hedvall, Gustaf Holmqvist, Herman Hägvall, Sixtus Kahl, Fredrik Lindbom, Frans Lindqvister, Herman Mentzer, Karl Sik, Georg Stenmark, Nils Vestberg, Henrik Viman och Aron Zacharias.
Från klassen 4 till 5 r.: Vilhelm Arweson, Ivar Gustafson, Viktor Holmqvist, Oskar Pettersson, Karl Smith, Edmund Smitterberg, Vilhelm Svensson och John Vessman; till 5 I.; Arvid Grönstrand,. Karl Hägvall, Viktor Johansson, Henrik Nordström, Johan Norrby och Holger Rosman.
Från klassen 5 r. till nedre 6 r.: Viktor Hallin, Karl Procopée, Albert Sandqvist och Johannes Schenholm; från 5 I. till nedre 6 1.: Oskar Arweson, Auders Berglund, Rudolf Björkegren, Karl Bokström, Vilhelm v. Corsvant, Herman Duse, Viktor Facht, Johan Hederstedt, Arvid Jakobsson, Sigfrid Kahl, Vilhelm Lange, Hugo Larsson, Markus Levin, Fredrik Lindström, Fredrik Nilsson, Gabriel Pettersson, Emil Sandström, Tor Sillén, Tomas Stålhandske, Filip Thomsoh och Gustaf Weström.
Från klassen nedre 6 r. till öfre 6 r.; Karl Emil Ekman, Magnus Goldensohn, Emil Lindgren och Edvard Nyström; från nedre 6 I. till ja 6 l.: Albert Ehrenström, Isak Karlsson, Josef Kolmodin, Magnus Malmborg, Johan Nycander, Nils Rosman, Olof Rundberg och Rudolf Viman.
Från klassen öfre 6 l. till nedre 7l.: Karl Broander, Nils Broander, Johan Engbom, Emil Lindberg, Samuel Myhrman, Gustaf Reuser, Gideon Vallenius och Tage Öfverberg.
Från klassen nedre 7 r. till öfre 7 r.: Gustaf Facht och Karl Facht; från nedre ? l.
till öfre 7 l: Viktor Alfvegren, Bernhard Enequist, Fridolf Olofsson, Olot Tfftén, Torgny Vahlström och Johan Vestergren.
Belöningar för flit och framsteg till: delades följande: Nyss blifne studenterna Adolf Lange RS feldt, Verldsliteraturens historia) och Vilhelm Sjögren (Ljunggren, Svenska vitterhetens häfder).
I nedre 7 klassen: Johan Vestergren (Fahlcrantz upplaga af Horatius) och Gustaf Facht (Carlsson, Karl 10 Gustafs historia).
I öfre 6 klassen: Emil Lindberg (Antony Rich Römische Alterthiimer).
I nedre 6 klassen: Albert Ehrenström (Törnebladhs upplaga af Ng Olof Rundberg (Seemans mytologi) och Rudolf Viman (Veibulls Gustaf 2 Adolfs historia).
I 5 klassen: Anders Berglund (Valda skrifter af Franzén), Rudolf Björkegren (Veibulls Gustaf 2 Adolfs historia), Fredrik Nilsson (Hildebrand och Selander, Atlas till allmänna och svenska historien), Tor Sillén (Areschoug, Botanikens elementer) och Filip Tomsson (Cavallins upplaga af Ovidius och Häggströms upplaga af Cesar).
I 4 klassen: Henry Nordström (Thomas, De geografiska upptäckternas bok).
I 3 klassen: Rudolf Hansson (Svenska akademiens ordlista) och Nils Vestberg (Bergman, Gotlandss geografi och historia med karta).
I 2 klassen: Olof Andersson (Laboulayes Folksagor), Teodor Bolander (Hildebrand, Lifvet på Island), Lars Facht (Starbäck-Kremer, Läsebok i fäderneslandets historia), Axel Hederstedt (Hauffs Mährchen), Vilhelm Procopée (Thomas, Upptäckternas bok), Gustaf Melin (Schneiders Typenatlas) och Knut Stålhandske (Fryxells Gustaf 2 Adolfs historia).
I 1 klassen: Lars Broander (Bergman, Gotländska skildrivgar och minnen), Hakon Cronstedt (Schneiders Typenatlas), Gustaf Hellgren (Thomas, De stora uppfinningarne), Karl Johansson (Asbjörnsen och Moe, Norska folksagor) och E’renfrid Nyman (Bergman, Gotlands geografi och historia med karta).
I välskrifning: Rudolf Enoeman (ett cirkelbestick), samt Viktor Holmqvist, Filemon Budin, Axel Hederstedt, Frans Öfverberg, Hugo Björkegren och Nils Kahlström (hvardera en pennknif).
I teckning: nyss blifne studenten Henrik Wallér (Eichorn, De bildande konsternas historia), samt Olof Hagström (Album för textning), Kasper Törner (Dietrichson, Michel Angelo) och Herman Hägvall (en pennknif).
I sång och musik: Isak Karlsson (Upsala sången af Hedenblad och Gotlands polskor samt af en gifvare, som önskar vara okänd, Clementis’ Sonater och 86 melodiska preludier af Liodberg), Fredrik Nilsson (Hennings Praktiska fiolskola samt Wichtels Morceaux faciles instructifs och Niklas Henriksson (Wichtels Morceaux faciles instructifs).
I gymnastik och vapenföring: Karl Facht, Herman Hedström, Gideon Vallenius och Karl Cronstedt (hvarderade en florett).
Understöd utdelades derjämte åt en lärjunge med 10 kronor och åt 13 lärjungar med 5 kronor åt hvardera.
Stipendier erhöllo följande: studenterna Gustat Kellström Hertigens af Gotland (200 kronor), Karl Hammarberg det Oskariska (100 kronor) och Hjalmar Lager Sandbergska (50 kronor) samt lärjungarne Isak Karlsson Biskop Anjous (50 kronor), Karl Facht det Casströmska (50 kronor) och Johan Vestergren Läroverksföreningens (50 kronor).

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg:
Till Visby: 28 Maj, jakten Karine, Jonsen, Norge, krukmakeriarbeten (för motvind), Till Slite: 22 Maj, slupen Maria, Jacobsson, Söderhamn, barlast; jakten Alvina, Kahl, Stockholm, salt och diverse varor; 24 Maj, jakten Två Systrar, Hellström, Sundsvall, barlast; 25 Maj, galeasen Albertina, Viman, Sundsvall, barlast; 28 Maj, galedsen Bröderne, Larsen, Stockholm, barlast.

Utgångna:
Från Visby: 28 Maj, jakten Fire Söstre, Löfberg, Klintehamn, barlast.
Från Slite: 238 Maj, skonerten Favoriten, Högvall, Helsingborg, slipers; 28 Maj, skonerten Åmor, Falk, Uleåborg, släckt kalk.
Från Ljugarn: 21 Maj, skonerten Nordstjernan, Österberg, Liibeck, trävaror.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Maj 1884
N:r 44.