Till upplysning och tjenst för de många församlingar, hvilka nu äro redo att börja rättegång om sättet för utgörande af dagsverken efter matlag, införa vi följande:
Afskrift af kongl. maj:ts befallningshafvandes i Gotlands län utslag på de besvär D. H., m. fl. af N. N församling anfört deröfver, att sedan i kyrkostämma med nämnda församling yrkande framställts derom, att vid utgörande at dagsverken vid allmänna arbeten inom församlingen efter matlag, skulle tagas till efterrättelse innebållet af kongl. förordningen den 20 juli 1830 och kongl. brefvet den 29 sept. 1825 i fråga om beräkning af särskildt matlag för flera hemmausdelar, som af en egare innehades i samma by, äfvensom rörande dagverkens utgörande för hemman, hvars egare vore utom socknen boende, och att en hvar, som erhölle debetsedel för kronoutskylder, vare sig en eller flere, skulle anses hafva ett matlag för hvarje och derefter utgöra dagsverken, stämman, efter det att mot dessa yrkanden invändts, att, der intet matlag eller rök finnes, dagsverke ej borde ifrågakomma, att de åberopade författningarna skulle förutsätta, att de olika hemmansdelarna vore bebyggda samt att förstnämnda författning, såsom talande om olika hemmans nummer i samma by eller skifteslag ej vore här tillämplig, enär by icke kunde vara liktydigt med socken eller församling, beslutat, att gilla byggnadskommittéens åtgärd att till dagsverke kalla, såsom hittills, endast dem, som verkligen hade särskildt hushåll eller matlag, att en hvar husbonde, som ej hade särskildt hushåll, utan gingo till fars, mors eller annans bord, vore fri från utgörande af dagsverke efter matlag, men att utom socknen boende, äfven om han ej hade matlag eller rök, skulle för sin d betsedel utgöra dagsverke, yrkande klaganderne att då genom det sålunda vidtagna beslutet, det besynnerliga och orättvisa förhållande skulle uppkomma att, under det 2 fattiga och obesutna, i ett hus boende hushåll måste utgöra hvar sina dagsverken, förmögne hemmansegare; hvilka innehade flera hemmansdelar, endast utgjorde dagsverken för ett matlag, äfven om dessa delar tillsammans långt öfverstege 1/4 mantal, samt att inom socknen boende husbonde, som ej har eget hushåll, skulle ega bättre rätt än hemmansegare som, vore utom socknen boende, — det öfverklagade beslutet måtte, med undantag af hvad det rörde utom socknen boende hemmansegares dagsverksskyldighet, i hvilket afseende klaganderne funno detsamma rättvist och lagligt, upphäfvas och ändras i öfverensstämmelse med ofvan anförda koogl. förordningaroa 1825 och 1830; öfver hvilka besvär N.N. socknemän, i kyrkostämma hörda, sig förklara; gifvet i Visby å Landskansliet den 31 oktober 1874.
Hvad handlingarna i målet innehålla har kon. befallningshafvande tagit i öfvervägande och som utaf de i besvärsskriften åberopade kongl. brefvet den 29 sept. 1825 och kongl. förordningea iden 20 juli 1830 bör anses följa, att dagsverken vid byggande af folkskolebus, hvarom enligt handlingarnas i målet föravledande, här är fråga skola utgöras såsom för särskildt matlag för hvarje del i hemman som af särskild egare innehafves och brukas, denne må vara boende inom eller utom socknen, oberoende deraf, om egaren å sådan hemmansdel håller egen hushållning eller ej, dock med undantag af det fall, att någon i olika hemman, innehar delar, som tillsammans icke öfverstiga ett fjerdedels mantal, i hvilken händelse de skola för ett matlag beräknas, pröfvar korungens betallningshafvande rättvist förklara, det skall öfverklagade kyrkostämmobeslutet med N. N. församling ändras och rättas efter hvad sålunda finnes i fråga om dagsverkens utgörande bestämdt.
Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8
