Rättegångs- och polissaker.

Rådhusrätten, 24 Jan.
Dyrt kreatursbete. Åkare-enkan Johanna Larsson hade af f. husbonden Johan Pettersson Råby i Hejdeby blifvit lagsökt om betalning för år 1866 lemnadt bete i Petterssons hagmark åt en Larsson tillbörig qviga. Betet kunde värderag till 10 kr. Enkan Larsson gjorde dervid den invändning, att det skulle vara tolf år sedan ifrågavarande bete lemnats, att Pettersson varit skyldig Larsson och derå utfärdat en förbindelse å 200 kronor, vid hvars infriande skulden för betet blifvit afräknad. Målet har flera gånger förevarit och vittnen afhörts, hvilka samman stämmande intygat, att Larsson år 1866 haft en qviga i bete hos Pettersson, men om betalningen derför hafva de ingen kännedom haft. Pettersson har medgifvit, att han varit skyldig Larsson, enligt förbindelse, men påstått, att han måst betala skuldförbindelsens innehåll oafkortadt, utan att någon afräkning egt rum. — För flera gånger inställelse vid rätten m. m. fordrade Pettersson nu en ersättning af omkring 58 kr. Svarandens ombud bestridde denna ersättning, under särskildt framhållande af det öfverflödiga uti att höra ett och samma vittne särskilda gånger om samma sak, — Utslag atkunnas 7 Februari.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Införsel sjöledes

af idislande djur, äfvensom hästar, är från och med detta års början tillåten i 28 af rikets städer, bland hvilka äfven Visby befinner sig.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Ett större räfskall

(bref till Gotlands Allehanda) företogs i onsdags inom Follingbo, Akebäck, Wall och Träkumla socknar. Omkring kl. 8 på morgonen hade vid pass 70 á 80 skyttar infunnit sig vid den bestämda mötesplatsen, Klinte backe i Follingbo. Alla voro glada och upptända af stridslust mot allas vår fiende mickel. Skyttelinien blef så tort som möjligt utstäld. Efter omkring en timmes väntan fick man höra aflägsna rop, plötsligt genljöd hela skogen af de mest infernaliska ljud, man kastar sina ögon åt alla håll för att möjligen kunna få se någon skymt af den röda pelsen bland buskarne, ett skott höres under allarmet, sedan flera, en glad känsla genomlöper alla, då någon mickel gått till sina fäder, man fördubblar sin uppmärksamhet, men likväl lurar han med sin väl kända illmarighet det skarpaste öga och den ifrigaste vaksamhet. Uti hvardera af de tre afdrifningarne föll en räf. I skallet deltogo omkring 200 \”drefkarlar”.
Man hade öfverenskommit att skjuta endast på räf. Emellertid råkade dock en jösse illa ut för en för öfrigt långt ifrån harbjertad sjöman. Vid den auktion, hvilken efter afdrifningarnas slut hölls på såväl de 3 räfvarne som haren, inropades den sist nämnde af sin baneman för en summa at, såsom det uppgifves 2,50 kronor.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Dagsverksskyldigheten.

Till upplysning och tjenst för de många församlingar, hvilka nu äro redo att börja rättegång om sättet för utgörande af dagsverken efter matlag, införa vi följande:
Afskrift af kongl. maj:ts befallningshafvandes i Gotlands län utslag på de besvär D. H., m. fl. af N. N församling anfört deröfver, att sedan i kyrkostämma med nämnda församling yrkande framställts derom, att vid utgörande at dagsverken vid allmänna arbeten inom församlingen efter matlag, skulle tagas till efterrättelse innebållet af kongl. förordningen den 20 juli 1830 och kongl. brefvet den 29 sept. 1825 i fråga om beräkning af särskildt matlag för flera hemmausdelar, som af en egare innehades i samma by, äfvensom rörande dagverkens utgörande för hemman, hvars egare vore utom socknen boende, och att en hvar, som erhölle debetsedel för kronoutskylder, vare sig en eller flere, skulle anses hafva ett matlag för hvarje och derefter utgöra dagsverken, stämman, efter det att mot dessa yrkanden invändts, att, der intet matlag eller rök finnes, dagsverke ej borde ifrågakomma, att de åberopade författningarna skulle förutsätta, att de olika hemmansdelarna vore bebyggda samt att förstnämnda författning, såsom talande om olika hemmans nummer i samma by eller skifteslag ej vore här tillämplig, enär by icke kunde vara liktydigt med socken eller församling, beslutat, att gilla byggnadskommittéens åtgärd att till dagsverke kalla, såsom hittills, endast dem, som verkligen hade särskildt hushåll eller matlag, att en hvar husbonde, som ej hade särskildt hushåll, utan gingo till fars, mors eller annans bord, vore fri från utgörande af dagsverke efter matlag, men att utom socknen boende, äfven om han ej hade matlag eller rök, skulle för sin d betsedel utgöra dagsverke, yrkande klaganderne att då genom det sålunda vidtagna beslutet, det besynnerliga och orättvisa förhållande skulle uppkomma att, under det 2 fattiga och obesutna, i ett hus boende hushåll måste utgöra hvar sina dagsverken, förmögne hemmansegare; hvilka innehade flera hemmansdelar, endast utgjorde dagsverken för ett matlag, äfven om dessa delar tillsammans långt öfverstege 1/4 mantal, samt att inom socknen boende husbonde, som ej har eget hushåll, skulle ega bättre rätt än hemmansegare som, vore utom socknen boende, — det öfverklagade beslutet måtte, med undantag af hvad det rörde utom socknen boende hemmansegares dagsverksskyldighet, i hvilket afseende klaganderne funno detsamma rättvist och lagligt, upphäfvas och ändras i öfverensstämmelse med ofvan anförda koogl. förordningaroa 1825 och 1830; öfver hvilka besvär N.N. socknemän, i kyrkostämma hörda, sig förklara; gifvet i Visby å Landskansliet den 31 oktober 1874.
Hvad handlingarna i målet innehålla har kon. befallningshafvande tagit i öfvervägande och som utaf de i besvärsskriften åberopade kongl. brefvet den 29 sept. 1825 och kongl. förordningea iden 20 juli 1830 bör anses följa, att dagsverken vid byggande af folkskolebus, hvarom enligt handlingarnas i målet föravledande, här är fråga skola utgöras såsom för särskildt matlag för hvarje del i hemman som af särskild egare innehafves och brukas, denne må vara boende inom eller utom socknen, oberoende deraf, om egaren å sådan hemmansdel håller egen hushållning eller ej, dock med undantag af det fall, att någon i olika hemman, innehar delar, som tillsammans icke öfverstiga ett fjerdedels mantal, i hvilken händelse de skola för ett matlag beräknas, pröfvar korungens betallningshafvande rättvist förklara, det skall öfverklagade kyrkostämmobeslutet med N. N. församling ändras och rättas efter hvad sålunda finnes i fråga om dagsverkens utgörande bestämdt.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Från sjön

(bret till Gotl. Alleh.)
Ångaren Mercur, kapten H. Maaso, hemma i Geestmünde (Bremen) på resa från Schiedan till Libau, inkom i tisdags till Slite, då den för is ej kunnat inkomma till Libanon. — Slitehamn är isbelagd men öppet vatten finnes ett stycke inom holmarna.
— Ångaren Poseidon inkom i går f. m. i vår hamn, medförande den vid När strandade skonerten Katarina, kapten Enochsen. Fartyget är svårt läck.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Uppmuntran.

Bland belöningar för vaccinationens befrämjande, hvilka af sundhetskollegium föreslagits och nu af kungl. m:t godkänts, märkes ett understöd af. 30 kr. till vaccinatören C. P. Björkegren i Follingbo.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Tjenstledighet och förordnande.

Konungens befallningshatvande ha på ansökan beviljat kronolänsmannen Lars N. Åkerman, på grund at styrkt sjuklighet, tjenstledighet under tre månader från 31 innevarande månad och förordnat Lars Gustaf Vilhelm Åkerman att under sagde tid förestå kronolänsmanstjensten i Burs och Garda ting.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Sjukligheten i staden.

Kopphuset har sedan 20 dennes varit stängdt. Deremot hafva under de två senaste
veckorna fall af nervfeber och lunginflamation i mer än vanlig mängd förekommit.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Kronoskatten.

För uppbärande af nästlidne års kronoutskylder inom Norra fögderiet äro följande tider och ställen bestämda:
1876 Februari den 10 kl. 3 e. m. med Visby norra socken hos landtbrukaren Ljungberg vid Hästnäs.
d. 11 kl. 10 f. m. med Roma och Follingbo pastorater vid Hagvards.
d. 12 kl. 10 f. m. med Fohle och Veskinde pastorater vid Stenstugu.
d. 14 kl. 10 f. m. med Källunge och Hejnum pastorater vid Guthe.
d. 15 kl. 10 f. m. med. Martebo och Stenkyrka pastorater i Tingstäde sockenstuga.
d. 16 kl. 10 f. m. med Hangvar pastorat i handlanden Vestbergs lokal vid Kappelshamn.
d. 17 kl. 10 f. m. med Lärbro pastorat vid Norrgårda.
d. 18 kl. 10 t. m, med Fårö pastorat å forna värdshuset vid Fårösund,
d. 19 kl. 10 f. m. med Rute pastorat dersammastädes.
d. 21 kl. 10 f. m. med Othem pastorat hos värdsbusidkaren Andersson å Slite.
d. 22 kl. 10 f. m. med Hörsne och Gothem pastorater vid Magnuse.
d. 23 kl. 10 f. m. med Barlingbo och Endre pastorater vid Qvie.
d. 29 kl. 10 f. m. med Sjonhem och Dalhem pastorater vid Gandarfve i Dalhem.
Mars d. 1 kl. 10 f. m. med; Vänge pastorat dersammastädes,
d. 2 kl. 10 f. m- med Östergarn pastorat vid Kräklings.
d. 3 kl. 10:f. m. med Kräklingho pastorat å samma ställe.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8

Hushållningssällskapet

höll i torsdags i hypoteksföreningens lokal sitt vigtiga årssammanträde. Sällskapets ordförande grefve Horn var af sjukdom hindrad att längre än en kort stund vid sammanträdets början leda förhandlingarna — Ordförandeplatsen intogs derefter af förste landtmätaren hr Jacobsson.
Sedan grefve Horn med ett kort tal, hvaruti bland annat erinrades om det dåliga resultat, som landtbruksskolan hittills lemnat och de anspråk att sätta skolan i skick, som derför ställas på sällskapet, förklarat sammankomsten öppnad företogos åtskilliga val.
I sällskapet invaldes följande nyaledamoter: landträntmästaren Enequist, länsnotarien Donner, kapten Gyllebammar, kapten L. Wahlgren, kronolänsmannen A. Dahlbäck, agronomen Lundström, landtbrukaren J. W. Lönnies, läraren i skogshushållning vid Warplösa Karl Schong, landtbrukaren Joban Larsson Endregårda, Endre, samt ingeniör Johansson.
Till ordförande och vice ordförande för år 1876 utsågos grefve Horn och landssekreteraren Hambræus samt till deras förste och andre suppleanter landtmätaren Jakobsson och major Kyllander, Till skattmästare efter fältkamreraren Ljungholm, som förklarade sig förhindrad att fortfarande kunna mottaga förtroendet, valdes landträntmästaren — Enequist och till sekreterare hr Harald Gustafsson.
I förvaltningsutskottet hade sällskapet att utse två ledamöter. Härtill utsågos major Kyllander och länsveterinären Schoug, båda nyvalde.
I landtbruksskolestyrelsen invaldes major Kyllander.
Till revisorer af sällskapets räkenskaper utsågos baron Kruse och kapten Törnqvist samt till revisorer af landtbruksskolans förvaltning landtbrukarne Björkman och Wiman.
Härefter föredrogs revisionsberättelsen om Warplösa landtbruksskolas förvaltning och räkenskaper. Mycket har talats och skrifvits om det jämmerliga skick, uti hvilket elevernas bostäder befinnas, och årets revisorer ha icke lemnat frågan ur sigte. De yttra härom:
«Vid besök å Warplösa hafva revisorerna funnit de i sistl. års revisionsberättelse anmärkta bristfälligheterna i mejeriköket m. fl. ställen afhjelpta samt i allmänhet allt i godt och vårdadt skick med undantag lik visst af lärjungarnes bostäder, som till utrymmet äro för små för så stort antal, som nu bebor desamma, och som dessutom icke företedde den ordning och renlighet, som revisorerna hade väntat att
der finna, synnerligast vid ett på förhand tillkännagifvet besök. Revisorerna anse det vara af särdeles stor vigt att lärlingarne på det nogaste tillhållas att iakttaga all möjlig renlighet och ordning såväl med afseende på sina personer som i sina bostäder, en sak som är minst lika vigtig för deras framtida välbefinnande som något reglementsenligt anbefaldt läroämne.”
Till afhjelpande af de öfverklagade bristfälligheterna föreslogo revisorerna, att den nuvarande lärogalen skulle inredas till bostad, samt antingen att den stora salen i öfra våningen af hufvudbyggnaden användes till lärosal eller om sådant befinnes olämpligt, att i fortsättning med ett af rommen på nedra botten i lärlingarnes bostadshus en uteller tillbyggnad göras, som inredes till lärosal.
Förvaltningsutskottet hade tagit frågan i öfvervägande och föreslog, att en skrifvelse skulle atgå till egarinnan af huset med anhållan att, mot förbindelse att
återlemna våningen i samma skick, som den emottages, få begagva den föreslagna salen och blef detta utskottets förslag sällskapets beslat i denna fråga. Skulle åter sådan tiliåtelse till salens begagnande ej vinnas, godkände sällskapet skolstyrelsens förslag till reparation af lärlingarnas nuvarande bostad.

Gotlands Allehanda
Lördagen 29 Januari 1876
N:r 8