De gotländska telegrafstationerna

inspekteras för närvarande af direktören i södra distriktet K. S. Bergman som hitlände i går. I dag har stationen å Slite inepekterats.

Till provinsialläkare

i Slite distrikt har utnämts extra provisialläkaren i Orousts vestra distrikt, med. lic. G. A. Sjödahl.

Stor Bokauktion.

Genom offentlig auktion som förrättag i Slite å kapten Lytbs gård (f. d. Ekmanska) fredagen den 17 Juli 1891 kl. 10 f. m. försäljes en stor och värdefull boksamling innebållande Historia, Resebeskrifningar, Poetiska skrifter och Romaner, Naturkunskap, Religiösa skrifter, Lexika, Läro- och Läseböcker samt Illustrerade arbeten och Planechverk m. m.
Med betalningen lemnas af mig kända inropare 2 månaders anstånd.
Kataloger utdelas gratis på begäran.
Slite den 8 Juli 1891.
J. A. ÖSTERGREN.

För en befästad plats

på Gotland, utom de redan befintliga vid Slite och Fårösund, såsom operationsbasis för möjligen blifvande försvarsrörelsen på ön uttalade sig det i gåri Etelhem samlade försvarsmötet. Önskningsmålet uttalades först af nämdeman Pettersson; Liffrlde. Med anledning häraf påpekade landshöfdingen att regeringen ingalunda förbisett detta. För flere &r sedan hade plan uppbygts till en befästad ställning IFollingbo, för hvilket kostnaderna beräknats till öfver millionen, men denna plan hade senare förkastats såsom mindre lämplig. Sedan, för tre år sedan, hade prins Karl under sin vistelse härstädes, utarbetat en annan plan med Tingstäde som den fasta punkten, och denna hade under konun: gens besök här varit föremål för granskning. För att utarbeta densamma i detalj hitkomma i Augusti månad 4—5 generalstabsofficerare. Möjligen komme redan till nästa riksdag regeringen att framlägga någon plan till ordnandet af denna vigtiga försvarsangelägenhet.
I öfrigt fattade detta möte rörande de förut omnämda frågorna samma beslut som föregående möten, i det att man enhälligt uttalade sig för 90 dagars öfningatid mot vederlag af grundskatternas af skrifning och aflösingens höjande åt beväringen till 50 öre, fullständig liketällighet med fastlandet samt bevärlogsålderas inträdande vid 20 år öfver hela riket. Beslutet fattades, sedan riksdagsman Norrby förordat detsamma. Såsom sansadt och uttryckande folkets önskningar, hvari nämdeman Pettersson instämde.

Frågan om Gotlands föresvar

har blifvit ett af de spörsmål, hvilkas lösning ej längre utan den största fara kan uppskjutas till en cbestämd framtid, yttrar N. Dagl. Alleh. De, som med ifver visat Big vilja arbeta för stärkendet af vårt försvar, böra i denna fråga möta så mycket mindre motstånd, som det ligger i öppen dag, att Gotland i händelse af ett krig i Östersjön är i främsta rummet utsatt för en kränkning af rikets nentralitet. Ty en neutralitetsförklaring från vår sida skall näppeligen respekteras, derest vi genom uraktiåtenheten att sätta ön i försvarsskick nästan inbjuda en krigförande makt att sätta sig i besittning af en så vigtig strategisk punkt. De svårigheter, som härvid skulle möta en fiende, äro ej stora. Gotlands befolkning har visserligen underkastat sig större värnplikt än landsmävnen på fastlandet, men de 7—8,000 man, som kunna uppbådas till öns försvar, lära föga uträtts, då kanoner, gevär, ammunition, trängmateriel och ambulansväsen så godt som saknas. Ej heller kunna truppernas anse sig hafva några stödjepunkter i befästningarna på Enholmen och vid Fårösund, enär dessa omöjligen kunna erbjuda ett nämnvärdt motstånd mot ett någorlunda modernt artilleri.
Att konungens senaste Gotlandsresa måhända i främsta rummet föravledts af hans önskan att på ort och ställe göra sig underrättaå om de åtgärder, som kunna vidtagas för att trygga öns försvar, derom vittvar bland annat det förhållandet, att konungen åtföljdes af både krigsministern, schefen för generalstaben och schefen för fortifikationen. Och från resan vet map, att konungen ej inskränkt gig till att inspektera regementen, förråd och kaseraer, utan att ban aflagt besök vid de för försvaret vigtiga punkterna Slite och Fårösund och att han så väl der som på andra platser med de åtföljande generalsperspersonerna öfverlagt om eventuella »krigsställningar».
Konungen uttalade vid helsningsmiddagen i Visby den önskan, att de band, som förenade Sveriges folk och land, måtte knytas allt fastare, och sitt eget allvarliga uppsåt att verka härför har han vigat, då han med egna ögon velat se till, hvar detta band lättast kan brista — ej af bristande kärlek medborgarne emellan, men af fiendehand.
I samma fråga skrifver en af Gotl. Allehandas meddelare i hufvudstaden:
Då hvarje fosterlandsväns högsta önskan är, att vi framdeles måtte få lefva i fred och ro och ej genom några ärelystoa stormaktedrömmar eller hemliga, oklara allianser inblandas i de om verlds välde täflande makternas förvecklingar, har konungens resa tilldragit sig mer än vanlig uppmärksamhet inom landet, då ju en hvar måste inge, att enda sättet för häfdandet af vår neutralitet är vår yttersta aneträngning att omintetgöra försöken af en krigförande makt att beomäktiga sig den del.af vårt landområde, på hvilken en sådan makt med begärlighet måste kasta Jystna blickar såsom operationsbas. Vi tro oss ockeå veta, att den meningen på senare tider börjat göra sig gällande inom militära kretsar, att vårt land i en framtid ej har något att befara af nordeuropeiska förvecklingar, om vi genom ett starkt och tidsenligt försvar af Gotland (hvilket enligt fackmäns utsago hvarken lär vara någon svår eller synnerligen kostsam sak) kunna göra en fiende betänksam för att utan vidare sätta sig i besittning af ön. Vi hafva äfven hört uppgifvas — med hvad anspråk på sannolikhet lemna vi derhän — att TyskJands unge kejsate vid ett tillfälle lär hafva yttrat till vår konupg: kan onkel blott försvara Gotland, så svarar jag för resten.

Konungabesökets sista timmar

förgingo i lördags å Fårön, dit konungen, såsom vi i lördags omtalade, begaf sig från Fårösuad kl. 3,30 e. m. Vägen gick till kyrkan, som stod öppen. Rundtom hade en talrik folkmassa samlats. Konungen frågade kyrkoherde Stengård, om kyrkan ägde orgel och då aå var fallet, fick kyrkoherden spela några stycken på densamma. Först utfördes »Vår Gud är oss en väldig borg», derefter folksången och sist »Integer vite». Konungen stod hela tiden och skötte stämmorna. I kyrkan rådde en högtidlig stämning. Efter ett besök vid Mölner och Alväs träsk, hvilkas utdikviog är ifrågasatt, återvände konungen till Fårösund.
Drott afgick 8,30 e. m. från Fårösund till Stockholm.
Före konungans besök på Martebo skjutfält höll han med krigsministern samt generalerna Rappe och Elliot ett sammanträde vid Myrväller för öfverläggningar i militätiskt hänseende. Dervid föredrogs den utaf prins Karl vid hans besök i Tingstäde sommaren 1888 utarbetade plan öfver Tingstädeställningen, hvilken plan lär hafva mycket lofordats.
En liten episod inträffade undor resans lopp. Af någon välvillig hand slungades en försvarlig bukatt in i konungens vagn, men det ville sig icke bättre än att blomqvagten träffade konungen, för tillfället sysselsatt med kartstudier, i ögonen, så att pinceneg en föll af. Han tycktes i början blifva ond, men fattade snart det kela från den komiska sidan och skrattade hjertligt åt det lilla missödet.
Från uppvisningen på Martebo skjutfält kunna vi meddela: Batteriet fördes af kapten Fahnehjelm, som först med uppbröstade kanoner utförde en stunds exercia. Derefter kom order att ett flendtligt artilleri skulle anses ha ankommit. Batteriet drog sig först in i skogen samt sedan i sträckt traf ut derifrån och började skjutningen, som sedan också ägde rum mot en fiendtlig skyttelinie. Efter uppvisningens slut defilerades för konun: gen både i skridt och sträckt traf.
Konungea syntes särdeles belåten med uppvisningen, som gick jämt och utan missöden, trots den oländiga marken.
Under uppvisningen på Enholmen företogs skarpskjutniog med kanoner mot skotttaflor, som voro placerade å en holme. Fästningskompaniet visade dervid godt räffsäkerhet.

Konungabesöket.

Till Martebo skjutfält.
Hela vägen genom Lummelunda och Veskinde, som konungen på sin färd i går passerade, var kantad af talrika folkskaror, hvilka bragte monarken sin byllning. Äreportar voro uppresta här och der, ej mindre än 7 styckeu af olika konstruktion. Vid hvarje port stannade konungen och samtalade med folket vänligt och nedlåtande samt utdelade penningar till de fattiga.
Vid Skäggs, der man klädt med faggor och äreportar, stod en talrik folkmassa samlad utefter vägen. Tjugu hvitklädda flickor blomsterströdde vägen och den kungliga vagnen. Konungen och uppvaktningen bjöds på gammalt mjöd ur tvenne dryckeshorn, äfvensom jordgubbar, för hvil ka förfriskningar i värmen konungen uttalade sin tacksamhet.
Kl. 1/2 11 utreste konungen till sjutfältet vid Martebo, der, såsom vi omnämt artillerikårens skjutöfningar pågingo. Konungen åsåg dem samt uttalade sin belåtenhet med uppvisningen och gaf löfte att skänka kåren sitt porträtt.

Till Furubjers
anlände konungen strax efter klockan 2 e. m. Tillsammans med sin uppvaktning och generalerna Rappe och Elliot samt generalstabskaptenen Jungstedt intog konungen med god aptit och vid bästa lynne frukost. Mycket folk från Tingstäde och angränsande socknar hade samlats för att få se majestätet, som äfven här utdelade penningar åt de fattiga. Vid afresan förärade konungen frn Stare ett armband af guld.
Kl. straxt före 5 skedde afresan till

Slite
och skedde ankomsten dit omkring 1/2 6 på aftonen. Vid hamnen voro samlade en till mer än 1,500 personer uppgående folkskara, Samtidigt med konungen ankom Drott, som växlade salut med Enholmens fästning.
Slite hade klädt sig i fullständig festdrägt af flaggor och grönt. Bryggan, som kantades af en- allé med granar och löfträd, var sirad med flaggor, hvarjämte en äreport uppbygta i form af ett tempel. Dessutom voro alla enskilda bygnader vackert smyckade med flaggor, hvilket äfven var fallet med de i hamnen liggande fartygen. Äfven på vägen från Furubjers till Slite voro flerstädes äreportar uppsatta.
Från sin vagn begaf sig honungen och landshöfdingen, som medföljt på färden, jämte de uppvaktande till parken, der ortens honoratiores församlats, Hr Ferdinand Nyström var den som här var värd. Konungen förfriskade sig med schampanj samt uppehöll sig en stundi parken, hvarpå han gick öfver till Enholmen, der fäst: ningskompaniet under befäl af kapten Johansson uppvisades i exercis och skjutning. Uppehållet på fästningen varade en tämligen lång stund. Omedelbart derefter gick konungen ombord på Drott, der mid dag intogs, till hvilken landshöfdingen var inbjuden.
Då konungen mottogs vid ankomsten till Slite skedde detta under lifliga ovationer från det samlade folket samt med afsjungande af folksåugen.

I morgse
kl. 8 afgick Drott med komungen ombord till Fårösund. Vid framkomsten dit mottogs konungen å nya kronbryggan af landshöfdingen, tullinspektoron, kronolänsman Smedberg m. fl. Konungen var klädd i amiralsuniform, kavaj och hvit mössa. Genom en upprest äreport gick han direkt till de väntande vagnarne samt afreste till södra batterierna. Derifrån återkom han kl. 1/2 12 då iospektion af förråden och minstationen ägde rum. Före frukosten ombord å Drott tog konungen ett kallbad i notarien Löfvenbergs badhus.
Från de kringliggande socknarne hade folket talrikt samlats.
Kl. 1/2 3 afreste konungen till Fårö kyrka, der hans gotlandsfärd slutar. Ulla Hau kommer icke att besökas, Fårön bar med anledning af tilldragelsen smyckat sig i festdrägt och man har gått man ur huse för att möta konungen.
Konungen anländer kl. 9:30 i morgon f. m. till Stockholm.
Konungen skänkte i torsdags 25 kronor till kaffe åt patienterna på prinsessan Engenies sjukhem.
Då konungen i onsdags middag från Drott begaf sig till landshöfdingens lunch, blomsterströddes vägen och vagnen af en talrik skara unga flickor.
Då konungen med uppvaktning i torsdags eftermiddag återvände ombord å Drott från frimurarlogen, helsades han af Danviger 128 regementes musikkår, som befann sig ombord å Thjelvar på väg till Stockholm; der den för: närvarande uppträder i Berns salong. Den 40 mar starka: musikkåren blåste först Heil dir im Siegeskranz, efter hvilken konungen lät framföra sitt tack. Derpå utfördes en fölkvisa, fioska rytteriets marsch och än en gång fick den tyska kåren mottaga konungens tacksamhet för sina vackra prestationer.

Konungens ankomst med Drott

1 Juli lär vara att motse redan kl. 8 på morgonen, då fartyget kommer att lägga till midt för backen som går upp till residenset. Omedelbart efter landstigningen torde h. m. företaga en färd omkring staden. längs med stranden norrut till det så kallare murfallet, vidare Student-alléa och Silfverhättan till norra Tullportsgatan, ut genom norderport, förbi öster- och söderport, in genom porten vid skansen, Magasinsgatan och nyaste vä en till hamnen, bvarefter h. m. torde komma att bese först artillerikasernen och derpå vapenförrådet vid Strandgatan. Färden till Hemse sker med extra tåg från hamnen antagligen omkring kl. half 1 e. m. På ditvägen göres möjligen kortare uppehåll, men på hemvägen intet.
För öfrigt är icke någon ändring gjord i det redan kända programmet.
Konungens färd norrut till Martebomyr sker på fredag morgon, hvarvid Lummelundsvägen kommer att tagas. Frukostmiddag intages på Furubjers, hvarefter resan ställes till Slite. Huruvida besöket på Enholmen sker på samma dags afton eller först på lördag morgon lär ännu ej vara bestämdt.

Metodisterna på Gotland

höllo sin distriktkonferens i härvarande metodistkyrka midsommarafton och midsommardagen. Första mötesdagen hade ombuden från de särskilda församlingarne sammanträde kl. 4—7 e.m. Midsommardagen börjades förhandlingarne kl. 8 f. m., då ombuden för söndagsskolorna bade sammanträde och öfverlade om verksamheten på detta område. KI. 10 f. m. predikade pastorerna Joh. Roth och vik. professorn i hebreiska vid Bostons universitet A. Hallén. Efter dessa predikningar hölls rast till kl. 2 e m., då rapporter från de olika församlingarne npplästes. Kl. 5 e. m. predikade pastorerna V. Andersson från Slite och E. Runfeldt från Follingbo.
I distriktskonferensens förhandlingar, hvilka leddes af pastor J. Roth, deltogo 28 ombud från 8 församlingar. Bland beslut som fattades anteckna vi följande: 1:o Gotlands sändebud skulle, såvida ett större prenumerantantal kunde vinnas, nästa år utgifvas i 16-sidigt format till samma pris som i år; 2:o i inre missionens tjenst skulle nästa år anställas ytterligare en predikant, och för söndagsskolverksamheten anställas en söndags skolmissionär, så snart medel till hans unaderhåll blefvc tilgängliga. Till komité för inre missionen valdes: J. Roth, K. A. Hägg, J. O. Andersson, N. Hejdenberg i Visby, J. P. Öberg, Slite J. Lundström, Träkumla och J. E. Henriksson, Tofta.
Af rapporterna framgick, att något öfver 100 personer under året anslutit sig till. samfundet på Gotland och att tillståndet inom församlingarna var godt. Till predikanternas underhåll hade samlats för året nära 3,000 kr. Alla löpande utgifter hade af insamlade medel blifvit betalde och skulderna å kapellen minskade genom amorteringar. Under fåret hade två nya kapell blifvit så färdiga att de öppnats för gudstjenst. Af dessa är ett byggt vid Broa i Halla och ett å Burgsvik.
Midsommardagen var åhörareantalet så stort vid predikan på f. m. att en del måste återvända af brist på rum i kyrkan. — Äfven e.m.-predikan var så talrikt besökt att extra sittplatser måste beredas.
Nästa sammanträde skulle hållas i kapellet vid Broa i Halla.

Handel och Sjöfart.

Inkomna fartyg: Till Visby 16 Juni: skepp Augusta, Göteborg, barlast. — Till Katthammarsvik 11 Juni: galeas Matana, Jansson, Eckerö på Åland, barlast. — Till Slite 1 Juni: galeas Albertina, Viman, Sandsvall; galeas Vilhelm, Bergedahl, Hernösand; 8 Juni: jakt Laurine Marie, Olsson, Liban, galeas Frej, O.sson, Kiel, jakt Alvine Strömlund, Vismar; 9 Juni: jakt Augasta, Ridderpeng, Ystad, skonert Triton, Lundberg, Malmö; 12 Juni; galeas Skjold, Ruthström, Hernösand; 15 Juni: galeas Ellida, Falk, Hernösand, skonert Axel, Löfqvist, Göteborg, alla i barlast.

Utgångna: Från Visby 15 Juni: skonert Ida Matilda, Andersson, Helgenäs, kalksten, slup Tapperheten, Andersson, Raval, slipsten; 17 Juni: skonert Tärnan, Andersson, Heigenäs, sten. — Från Slite 2 Juni: jakt Ellep, Hellström, Gefle, skonert Fenix, Rubarth, Luleå; 6 Juni: jakt Maria, Olofsson, Söderhamn, alla med kalk, skonert Delfin, Ahnqvist, Köbenhavn, trävaror; 8 Juni: galeas Vilhelm, Bergedahl, Vasa, kalk; 10 Juni: galeas Frej, Olsson, Wismar, kalksten; 11 Juni: jakt Laurine Marie, Olsson, Helsingfors, galeas Albertine, Viman, Sundsvall; 12 Juni: jakt Augusta, Ridderpeng, Kungsbacka, alla med kalk. .