Etikett: Rute

Rute socken ligger nordost om Slite.
Gårdsnamn: Alby, Ale, Alvans, Bräntings, Fardume, Gerungs, Kauparve, Nors, Prästgården, Puttersjaus, Risungs, Sigfride, Siglajvs, Skenholmen, Talings, Valle Lilla, Valle Stora, Västrume.

Publicerat

Kyrkogårdsinvigning.

Sedan visitationen i Eskelhems pastorat i går afslutats, hölls i moderförsamlingens kyrka bibelförklariog af kyrkoherde R. Uddin Sanda, hvarvid kollekt upptogs till inköp af en orgel för Eskelbem tolkskola. Derefter invigdes högtidligen den från kyrkoherdebostället afsöndrade tillökade kyrkogården, hvilken invigning förrättades af biskop von Schéele, assisterad af kopotraktsprosten Budin, kyrkoherdarne Eneqvist från Roma, Uddin Sanda, Öfverberg Stenkumla, Nyberg Rute, Söderström Rone samt pastorerna Ekman Mästerby och Timander Hejde.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106

Publicerat

Stor lösöreauktion.

I anledning at fasta egeodomens utarrendering låter landtbrukaren ber Olof Svensson vid Risungs i Rute, genom offentlig auktion, som derstädes förrättas onsdagen den 15:de innevarande Juli och börjas kl. 9 f. m..till den högstbjudande försälja hela sitt nyligen uppsatta och värdefulla lösörebo bestående af cirka 500 ort arbetadt silfver; nysilfverarbeten, kokkärl at koppar och jern, malm och blecksaker, porslin och glav deribland en finare ljuskrona; en besparingsspis; möbler och husgeråd: schiftonier, byrå, skänkar, mat-, té-, spel- och ”sybord, flera st. betsade och oljemålade sängställen, en resårsoffa med stolar, flere andra soffor med tagelstoppning, väggoch toalettspeglar, bättre och sämre stolar, lavoarer, kommoder med kärl, böroskåp, väggur deribland ett utmärkt regualator, gardiner och goltmattor, lakan och servietter af hellinne, goda fjäderfylda sängkläder, stopptäcken, res- och sängfiltar; laggkärl af flera slag; kör- och åkerbruksredskap såsom en bättre, lättgående droska, lastvagnar deraf en med vurstsitsar, arbetsvagnar, kälkar, klös- och andra harfvar, vändplogar, nya at Öfverrums modell, spetsplogar, fösa, sladd, vält, häckar, svänglar, oxok med kettingar, en ny hästräfsa, vindmaskin, sädesrensare med 2:ne apparater, ett nytt tröskverk med skak; diverse handredskap, en potatisrifvare, hästtäckon, grimmor, ryktdop, vaguslyktor, en assuransspruta, snickare- och smedjeverktyg af olika slag, resfällar, ett parti beredt läder och skinn; kreatur: en hingst i3:e året, 2:ne arbetshästar, 1 årsgammalt föl, ett par unga dragoxar, 7 st. goda nyburna mjölkkor, en qvigkalt 30 stycken gamla och uoga får, ett parti höns; diverse jagtredskap, barometer, kikare, en ny flagga med lina, ett parti höstsädeshalm jämte mera annat här för vidlyftigt att uppräkna, Godkända inropare erhålla anstånd med betalningen till den 1:sta nästkommande December, mindre vederhätftige betala kontant eller ställa godkänd säkerhet om anståndstiden vill begagnas.
Fleringe den 7 Juli 1891.
Efter anmodan,
TYCHO LINDGREN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juli 1891
N:r 103

Publicerat

Stiftets prestsällskap

hade i går årsmöte härstädes. Detta begynte kl. 10,30 f. m. med gudstjenst i kyrksalen vid Mellangatan, dervid kyrkoherde Gadd i Öja predikade öfver 1 Kor. 2: 1—9 samt altartjensten sköttes af komminister Söderberg och pastor Beckman i Endre.
En stund efter gudstjenstens slut samlades de omkring 25 i mötet deltagande presterna å läroverkets högtidssal, under biskopens presidium. Först valdes till revisor i presterskapets enke- och pupillkassa prosten O. Öfverberg i Stenkumla och till hans ersättare kyrkoherde Nyberg i Rute. Sedan härefter till mötets sekreterare utsetts pastor Beckman och komminister Ekman samt en vers af ps. 307 afsjungits, öppnade biskopen förhandlingarne med ett kortare tal.
Han tackade deltagarne att de trots brådskan af två helgdagar nära hvarandra lyssnat till hans kallelse. — Allt mer och mer höjdes det ropet attkristendomen ej längre behöfde något rum.
Detta var ett dåraktigt tal och man behöfde blott se sig omkring för att få det vederlagdt, och sant vore yttrandet att det vore lättare att bygga en stat i luften än en stat utan religion. Men denna måste vara positiv, annars kunde den ej tillfredsställa. Och positiv vore just den kyrkliga kristendomen. Till detta resul: tat komme hvarje tänkande menniska. Och historien pekade åt samma håll, Men om man medgåfve detta, ville man kanske ej gå in på att kristendomen behöfde vara en statsreligion. Här finge erfarenheten gifva sitt vittnesbörd och den gaf vid handen att Jesus haft rätt då han anbefalde folket åt lärjungarne. Ty flertalet menniskor hinna ej någon högre utveckling. De bli exemplar, få bli individer. Då vore af vigt ett owmgifningen vore god. Och för den skull borde man tänka sig för, inaan man upplöste bandet mellan stat och kyrka.
Detta samband, denna samfundsanda vore det som genom möten sådanna som deita skulle stärkas.
Första frågan på programmet: Om nya födelsens rätta ställning till rättfärdiggörelsen — inleddes af lektor Lemke med en afhandling, hvari han uttalade, att nya födelsen vore en af Gud verkad lifeförnyelse, så att menniskan försattes i ett nytt lifsområde, och att detta påvyttfödande vore en frukt afrättfärdiggörelsen. — Pastor Lagerman undrade, om ej nya födelsen vore något föregående rättfärdiggörelsen. — Biskopen förklarade sig stå på referentens ståndpunkt. Omöjligt vore att göra gällande ett tidsmoment mellan Kristus som lifsprincip och lifvet i Kristus. Causa vore rättfärdiggörelsen, effectus nya födelsen.
Andra frågan: Hvad förstås med att Kristus skall vinna gestalt hos menniskorna såsom mål för det själasörjarens andliga födsloarbete, hvarom ap. Paulus Gal. 4: 19 talar? — ioleddes af kyrkoherde Ehrenström, som i ett längre föredrag påpekade vigten af det i frågan omtalado målet. Pastor Lagerman: Jag bör arbeta på, att Kristus måtte uppenbara sig i fulla kraften af sin död och uppståndelse. Folk måste tvingas att läsa bibeln på så sätt att presten blefve en lefvande bibel. Man finge ej pruta af på kristendomen för att få så många kristna som möjligt. Det inre lifvet skulle skapa de yttre formerna.
»I hvad mån äga skriftens förutsägelser om amtikrist särskild tillämpning på våra dagars förhållanden?» lydde tredje frågan, som inleddes af kyrkoherde Jacobsson. Tal. fann att anknytningspunkten mellan bibelns skildringar af antikrists tider och våra dagars förhållanden icke vore svåra att uppleta. Man behöfde ej vara pessimist för att finna att bland oss fans mångt och mycket antikristiskt. Man sträfvade efter att på våldsamt sätt införa en ny tingens ordning, man pockade på fullständig frihet, som urartade till tygellöshet, man ville ej veta af den gu domliga auktoriteten, förnekelsen gjordes populär, ullt gjordes för att gifva sanningen det minsta möjliga rum, litteraturen predikade på ett bedårande listigt sätt köttets evangelium, undergräfde moralen, Man borde akta på tidens tecken. Biskopen påpekade att uppenbarelseboken i sin skildring af de yttersta tiderna skilde på två perioder. — Kyrkoherde Odin: Man borde vara vaken, tiden jäste. Men måhända jäsningen kuade taga gestalt till det bättre. Bildningslusten ökades, dermed ökades också sjelfständigheten. Något berättigande hade det att tänka sjelfständigt; det tillhörde endast presterna att leda tänkandet. Mycket af detta sjeltständighetssträfvande kunde te sig mer avtikristiskt än det i sjelfva verketjär. Biskopen instämde i att bildningen kunde bli ett medel i det godas hand, men ock i det ondas. Men det oaktadt stälde han sig på den ståndpunkten, att bildning måste bibringas, vare sig den blef till fall eller upprättelse. — Pastor Lagerman trodde att antikrist vore en konkret person. Vårt århundrade hade nog sett flere sådana. Napoleon! Man ville i hans namn se ett bevis härpå. Vidare satanisternas samfund. När den siste och värste antikrist kom, skulle han ej presentera sig och lemna sitt visitkort, utan säga sig vara den som sutte inne med den rätta tron, vore Kristus. Han skulle framträda som profet och ha många förelöpare. Bland dessa senare nämde talaren ett samfund i vår norra universitetsstad, bestående af både studenter och professorer, utilistsamfundet m. fl. — Biskopen påpekade faran för hänsynslöshet, mot andras tankar och känslor. Sådana som likasom af någon slags galenskap tala mot bättre vetande borde man behandla med kärlek. Det goda vore kanske ej så godt och det onda ej alldeles fullständigt ondt. — Komminister Söderberg påpekade hurusom nykterhetsrörelsen, om den ej bedrefves på kristlig grund, blefve ett ondt och arbetade antikrist i händerna. Det samma vore förhållandet med qvinnans uppträdande i församlingen och då man trädde upp emot svenska kyr: kans försoningslära.
Sista frågan: Hvarför pläga de religiösa striderna föras med större häftighet än andra strider, som bero på skiljaktighet i åsigter menniskor emellan? — besvarades af kyrkoherde Kullin i korthet så, att häftigheten berodde på stridens öfver måttan höga och dyrbara föremål. Det gälde ju något gudomligt, ej något menskligt.
Härefter afslutades mötet med afsjungande af ps. 226 vv. 3—4.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96

Publicerat

Auktion vid Sofieberg i Rute.

Genom offentlig auktion, som tisdagen den 30 innevarande Juni förrättas vid Sofieberg i Rute Och börjas kl. 10 f. m., låta sterbbusdelägaroe efter af lidna enkefru prostionan Sofie Tranér till den högstbjudande försälja all boety lösa egendom, bestående at guld, hvaribland en bättre halskedja, silfver, såsom mat-, té- och förläggarskedar, nysilfver, koppar, malm, hvarat ett par bättre armljusstakar; möbler: en byrå, ett antikt byråskåp afek, divan-, spel-, sy- och tébord, betsade och målade stolar, en gungstol, två länstolar, en större spegel med tillhörande bord, soffor, hvaraf en med resårer, sängar, väggtaflor, ett godt väggur m. m.; porslin och glag, bordlinne, goda fjäderfylda säogkläder, stopptäcken; kör- och åkerbruksredskap: en resvagu, två arbetsvagnar, kälkar, en ressläda, vänd- och spetsplogar, harfvar, hvaribland eo rollbarf, mullfösa, kornvält, vrång- och toderhäckar, 2 par selar, ett par bjellarremmar, hästtäcken, ett lättgående mindre . tröskverk i godt stånd, handredskap, såsom yxor, spadar, hackor, grepar, stocksåg m. m.; kreätur: ett par hästar, en mjölkko och några lam; fruntimmerskläder, en väfstol med till: behör, beredda hudar och skinn, jämte eo hel mängd andra, icke specifice rade saker. Kände vederhäftige inropare lemnas anstånd med betalningen till den 1:sta instundande Oktober, andra böra vara beredda att ställa borgen eller betala kontant vid auktionen.
Bunge den 20 Juni 1891.
Efter anmodan,
GUST. KELLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Juni 1891
N:r 96

Publicerat

Vid premieringsmötet

i måndags med Bro och Lummelunda hushållsgille vid Myrväller i Tingstäde, prisbelönades nedanstående djur:

Tjurar 3—10 år:
Måns, Olofsson, Lokrume 3:e

Kor:
Korsa, Bliesath, Lokrume 2:a
Stjerna, Norrby, Tingstäde 2:a
Nätta, A. Hultberg, Bro 2:a
Berta, Grählert, Tingstäde 3:e
Blomma, Grählert, Tingstäde 3:e
Blomma, N. Nyberg, Tingstäde 3:e
Blomma, enkan Bergqvist, Trägårds 3:e
Hjerta, Sjögren, Lauks 3:e
Netra, A: Hoffman, Norrgårda 3:e
Vira, A: Hoffman, Norrgårda 3:e
Krona, Hagbom, Tingstäde 3:e
Massa, P. Högberg, Tingstäde 3:e
Netta, P. Högberg, Tingstäde 3:e
Sulina, O. Myrström, Eriks 3:e

Qvigor:
Perla, Grählert, Träskväller 3:
Rosa, Öberg, Myrväller 3:e
Perla, Norrby, Tingstäde 3:e

Vid mötet i går i Fårösund med Rute ting prisbelönades:
Tjur (3—10 år):
Strid, Norrman, Bunge 3:e

Tjur (1—3 år):
Snappen, T. Lindgren, Fleringe 3:e

Kor:
Galma, O. Svensson, Rute 2:a
Rosa, K. Bergbom, Rute 2:a
Dora, J. Samuelsson, Bunge 3:e
Tora, G. Kellström, Bunge 3:e
Tora, J. Blomgren, Bunge 3:e
Nelly, J. Söderberg, Fårösund 3:e
Netta, Helena Oisson, Fleringe 3:e
Nippa, O. Gustafsson, Fårösund 3:e

Qvigor:
Berta, G. Kellström, Bunge 3:e

Utstälda voro 2 tjurar, 11 kor och 2 qvigor.
Å premieringsmötet i går på Fårön belönades:

Tjur (3—10 år):
Modig, J. Karlberg, Mölner 3:e

Kor:
Stansa, P. Broman, Dämmor 3:e
Blomma, P. Brogren, Dämmor 3:e
Blenda, E. Jacobsson, Hammars 3:e
Beda, P, Söderdabl, Hammars 3:e
Blomma, K. Öberg, Båta 3:e
Haga, Maria Landberg, Hammars 3:e
Stjerna, D. O. Ahlqvist, Landsnäs 3:e
Maja Lisa, J. Olsson, Vinor 3:e
Blomma, Löpare, Mölner 3:e
Marin, O, Larsson, Mölner 3:e
Perla, P, Ringbom, Simunds 3:e
Snälla, N. Hamstedt, Landsnäs 3:e
Senta, P. M. Broström, Broa 3:e

Qvigor:
Berta, P. Sundberg, Broa 3:e.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Juni 1891
N:r 91

Publicerat

Dödsfall Sofia Tranér

Tillkännagifves att enkefru prostinnan Sofia Tranér, född Kolmodin stilla afled i Ruthe fredagen den 29 Maj 1891 kl. 3 e. m. i en ålder af 82 år, 3 månader och 21 dagar; sörjd och saknad.
Ps. 477, 8, 9 v.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Juni 1891
N:r 84

Publicerat

Folkskoleinspektörernasberättelser

för år 1890 har nu inkommit till domkapitlet.
Inspektören för norra inspektionsområder, kyrkoherde Odin omförmäler:
Skoldistriktens antal äro fortfarande 42, de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2 (Akebäck och Kappelshamn) och småskolorna 24, alla fasta. Småskolornas antal ha ökats med 3 (Hejnum, Tingstäde och Rute) samt en ny klassafdelning i Visby småskola.
På landsbygden praktiseras ännu afdelningsläsning i 10 folkskolor till följd af brist på småskolor.
Utom de nämda undervisningsanstalterna ha under året 2 enskilda skolor (i Visby) och 6 fortsättningsskolor (Visby, Barlingbo, Follingbo, Gothem, Norrlanda och Sjonhem) — således 1 mindre än 1889 — och 8 repetitionsskolor varit anordnade. Af dessa sistnämda, som allt mer synas förlora sitt intresse, ha de i Källunge och Fole icke haft någon lärjunge.
Undervisniog i slöjd för gossar har meddelats inom 13 distrikt i 15 skolor, nämligen i Visby 2 samt 1 i Fole, Lokrume, Follingbo, Veskinde, Hangvar, Othem 2, Roma 1, Björke 1, Halla 1, Hörsne 1, Östergarn 1 och Guldrupe 1, således 3 flere än 1889. Derjämte har undervisning i handaslöjd för flickor meddelats i 14 skolor inom Visby, Barlingbo, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Endre, Stenkyrka, Tingstäde, Fårö, Lärbro, Othem, Boge, Roma och Dalhem.
I alla dessa undervisningsanstalter ha under 1890 varit anstälda 49 ord. folkskolelärare, 1 ord. lärarinna, 1 e. o. lärarinna, 2 biträdande lärarinnor, 2 lärarinnor i mindre folkskola, 2 småskollärare och 28 småskollärarinnor eller tillsammans 85, hvadan personalen under året ökats med 1 ord. lärare och 4 småskollärarinnor. Undervisning i slöjd har vanligen meddelats af skolornas egna lärare. Folkmängden, som förra året inom detta område nedgått till 28,376 personer, har under 1890 ytterligare minskats med 83, hvaremot antalet i skolåldern varande barn, som 1889 utgjorde 4,137 under 1890 ökades mel 27. Af dessa 4,164 barn ha i folk- och småskolorna undervisats 3,600, i allm. läroverk och specialskolor 171, i enskilda skolor 78 och i hemmen 46. Saknat undervisning ha 266 barn, deraf 211 efter slutad kurs, 24 på grund af sjukdom och 31 af annan anledning. Om 3 barn från Fårö saknas uppgifter. I medeltal har på hvarje lärare kommit i folkskolun 49, i småskolan 26 barn.
Medelprocenten för skolgången inom området har utgjort 94,45 proc. Ehurn — säger inspektören — det ännu torde vara för tidigt att draga några slutsatser, vill det dock synas som om skolgångstatistiken och dess offentliggörande skulle medföra god verkan. Ofta är det ett fåtal barn som äro mycket försumliga.
Nytt skolhus har uppförts å Kappelshamn, reparationer ha unförts i Rute och Tingstäde. Ökad undervisningsmateriel har anskaffats på flere ställen.
Utgifterna för skolväsendet utgjorde under året 96,938 kronor 87 öre, hvartill staten bidrog med 29,717 kr. 62 öre. Hvarje barn har sålunda kostat staten 8 kr. 25 öre, distrikten 18 kr. 67 öre. Men om i denna fördelning medräknas utgifterna under året för lokaler, underhåll och inventarier, så blir distriktens kostnad endast 11 kr. 68 öre för hvarje barn.
Alla områdets skolor har inspektören under året besökt, likasom de enskilda skolorna, deremot icke fortsättningsskolorna. Under året ha utfärdats 14 utförligare promemorior och skrifvelser till olika skolråd.
— För södra området meddelar inspektören, kyrkoherde J. Uddin:
Skoldistrikten äro 42, folkskolorna 43, mindre folkskolarna 2, småskolorna 27.
Tillsammans med högre folkskolan i Klinte och Fridtorps skola är antalet inalles 74.
Lärarepersonalen var under år 1890 75 personer, deraf 39 ord. folkskollärare, 4 ord. lärarinnor, 1 e. o. lärarinna, 2 lärarinnor i mindre folkskolor, 1 småskollärare, 26 småskollärarinnor, 1 lärare i högre folkskolan oeh 1 lärarinna vid Fridtorp.
Fortsättningsskolor med statsanslag ha varit anordnade i Fardhem och Hablingbo.
Slöjdundervisning för gossar har meddelats i 14, för flickor i 23 distrikt.
Nytt skolhus har Rone anskaffat i Ronehamn för 8000 kr. Skolhusens antal är 51.
Antalet barn i skolåldern 31 Dec. 1890 var 3,318. Af dessa ha 3,069 under året undervisats, 240 deremot icke; om 9 barn saknas uppgifter.
Medeltalet barn för hvarje lärare var i folkskolan 49, i småskolan 22.
Medelkostnaden för hvarje barn var kr. 26:19; på hvarje person inom distriktet belöpte sig för folkskolväsendet kostnaden till kr. 2: 34.
Undervisningsmateriel hade under året inköpts för 1,299 kronor.
Inspektion har skett i alla distriktets skolor. s. k. kretsmöten ha hållits. Till skolråden utfärdades 26 promemorior i skolans angelägenheter.
Skolgången — säger insp. — tycka blifva bättre för hvarje år, hvadan skolgångsprocenten stadigt höjer sig. Medelprocenten i folkskolorna som år 1887 var 88,7 proc. uppgår 1890 till 94,5 proc., då ej sjukdom och naturhinder medräknas. Förhållandet är detsamma i småskolorna, der medelprocenten 1887 var 90, men år 1890 95 proc. Främsta platsen för 1890 intages af folkskolan i Sproge och småskolan på Burgsvik. Skamplatsen ha fortfarande folkskolan på Näs och småskolan i Lojsta. Dock har äfven i dessa förbättring inträdt. I Rone, Hablingbo och Silte har skolgången varit allt annat än berömlig, men det börjar ljusna äfven der. Inspektören påpekar vigten och nödvändigheten af att barnen vid frånvaro begära lof, och lägger föräldrarne på hbjertat att i detta afseende hjelpa skolan.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 6 Maj 1891
N:r 69

Publicerat

Följsnde reparationsarbeten

och leveranser för Lotsverkets räkning utbjudas härmed på entreprenad:
Vid Visby lotsplats: taktjärning och golfförstärkning i magasinet samt oljestrykning af signalstången.
Vid Fårösunds norra gatts lotsplats: taktjärning af boningshuset och anskaffning af en signalstång med knula.
Vid Fårösunds södra gatts lotsplats: hvitkalkning af uppassningshuset och sjö märket på Bungeör samt målning m. m. af stången på Skarfgrundet.
Vid Kylejs lotsplats: reparation af stårgmärket på Rute missloper och kumlet på Lörje backe.
Vid Slite lotsplats: tsktjärning och oljemålning samt reparation af upparsningshuset.
Vid Hårviks lotsplats: reparation af boställshueet och utkiken samt affärgning af brunnskaret.
Vid Ronehamns lotsplats: affärgning af stångmärkena vid Ronehamn och Matearfve böd samt kumlen vid Tomteboda och Getaskär.
Vid Klinte lotsplats: affärgning af 2:ne märkestänger.
Vid Gotska Sandöns norra fyrplats: reparation af plankvandringarne.
Vid Stenkyrkehuks fyrplats: oljemålning af fyraltanen m. m., anbringande af en lucka öfver trappuppgången i vaktrummet, oljemålning utvändigt af dörrar, fönster och listverk å bonings- och uthusen, samt iordningsättande af en källa.
Vid Enholmens fyrplats: taktjärning af fyrhuset och förrådsboden samt målning af den senare jämte inhägnaden.
Vid Närs fyrplats: oljemåloing in- och utvändigt af fyrtornet, rifning af bakugnen och insättsing af en jernspis i fyrvaktarens kök, enbringandse af innerpanel i 2:ne kök samt oljemålning af desamma jämte fönsterlufter och en förstugudörr.
Flyttning från Vestergarns Utholme till Närs fyrplats och uppsättning derstädes af en tvätt: och bagarestuga med densammas inredning m. m.
Vid Faluddens fyrplats: oljemålning utvändigt af fyrtornet.
Vid Gotlands södra uddes fyrplats: reparation af boningshuset samt taktjärning af detsamma och uthusen.
Vid Burgsviks fyrplats: målning af öfre fyrhuset jemte tektjärning at fyroch förrådshuset.
Vid Stora Karlsö fyrplats: tapetsering af 2:ne kök, reparation af taket och målning af 2:ne grindar
samt reparationer och kompletteringar af inventarier och anskaffning af konsumtionseffekter till nio större och fem mindre fyrar.
Närmare upplysningar om dessa arbeten och anskaffningarne lemnas all söckendagar emellan kl. 10 f. m. och 2 e. m. å lotskontoret i Visby, der äfven skriftliga anbud särskildt för hvarje arbete och åtföljda af borgen för desammas ordentliga utförande intill den 10:de nästinstundande Maj; gällande i öfrigt för dessa arbeten och anskaffningar Kongl. Maj:ts Nådiga kungörelse af den 10 Maj 1889 angående tillämpning under viss tid af förändrade föreskrifter rörande statens upphandlings- och entreprenadväsende.
Visby i Lotskaptensexpeditionen den 10 April 1891.
A. V. Berggren.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 20 April 1891
N:r 60

Publicerat

Auktion Ahlby i Ruthe.

Lördagen den 18 April från kl. 10 f. m. låter hemmansägaren J. Ahlqvist Ahlby i Ruthe genom frivillig offentlig auktion till den mestbjudande försälja ett parti råg och korn i mindre utrop, 1 par unga dragoxar, en mjölkko, 2:ne tjurar, 1 ungt sto, en 6 månader gammal slagtfet gris, höstsädesbalm m. m, Avstånd lemnas med betalningen endast åt godkände köpare till den 1 nästkommande September; andra böra vara beredda att ställa antaglig borgen.
Koparfve i Ruthe den 10 April 1891.
Efter anmodan,
J. S. KARLSTRÖM.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 April 1891
N:r 56

Publicerat

Landsbygden.

Slite, 8 April.
Slite-kretsens lärareförening firade på tredje dagen Påsk sin uppståndelse, efter att hafva varit skendöd i öfver tre år. Dess första lifeyttringar verkade till förmån för Sveriges Allmänna Folkskolelärare-förening, med hvilken man beslöt att förena sig.
Till ordförande och vice ordförande omvaldes hrr, Karl Veström, Helvi, och P. S. Kahlström, Rute, och till sekreterare nyvaldes hr O. R. Hail, Fleringe. Möten beslöt man hålla t. v. i Slite två gånger om året, höst och vår, utom det sedvanliga sommarmötet för tredingen.
Dessutom hölls lektion i sveaska språket af läraren på platsen, hr E. P. Elfner.

Hangvar, 5 April.
»Gamle Adam har kommit igen». En katt med detta namn bortsprang för omkring sex år sedan från sin ägare vid Häftings. Nu dessa dagar har han kommit hem igen och lycktes fullkomligt känna igen såväl stället om dess invånare.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 April 1891
N:r 52