var den, som i lördags afton å tingsstället Alleqvia af en del häradsbor i norra häradet gafs för afghende domhafvanden, häradshöfding Alfred Waldenström.
Vid 5-tiden på e. m. samlades de till nära ett 50-tal uppgående festdeltagarna, bland hvilka märktes kronofogden och häradsskrifvaren, länsmännen, nämdemännen samt dessutom representanter för de flesta socknar inom norra häradet, i den bakom tingshuset belägna trädgården, der festbordet stod dukadt.
Hedersgästen helsades välkommen af riksdagsman Per Larsson i Fole, hvilken i några ord uttryckte den saknad man kände öfver att mista en domhafvande, som så förstått att vinna allas deras bjertan med hvilka han kommit i beröring. Han bad att få höja sitt glas för häradsböfding Valdenström samt önska honom lycka på hans nya verksamhetsfält. Minnet at honom såsom den erfarne, redlige, oväldige och städse tillmötesgående domaren skulle sent förblekna inom häradet.
Härefter fortsattes festen under gladt samspråk i det gröna, der man på äkta gotländskt sätt flitigt roade sig med varpkastning. Kl. 1/2 10 serverades i tingssalen en utmärkt supé, och efter densamma möttes man åter i trädgården, som nu belystes af kulörta lyktor.
Vid bålen begärdes först ordet af kapten Broander, som ännu en gång bad att få tacka häradshöfding W. för hvad ban som domare inom häradet uträttat, tillörskande honom lycka och framgång i hans fortsatta arbete, Skålen tömdes under hurrarop.
Häradshöfdiog Waldenström svarade synbarligen rörd: Under de snart 14 år han suttit som domare i norra häradet, hade han lärt sig att sätta värde på dess innebyggare. Innan det blef okterkalleligen beslutadt, att han skulle lemna Gotland, hade han icke så mycket tänkt på hvad detta innebar, men nu kände han, hura han fäst sig vid hvad han nu gick att lemna. Han hade här lärt känna en fridsam, rättänkande befolkning, som alltid kommit honom till mötes med förtroende. Han tackade den härför. Han framförde också sitt tack till de tjenstemän af landtstaten, med hvilka han som embetsman kommit i beröring och hvilka alltid gått honom till handa af vänskap långt utöfver hvad plikten fordrat, han tackade nämden för troget och godt samarbete i domarevärfvet och uttalade till slut en hjertlig lyckönskan för häradets framtida välgång samt bjöd de närvarande, af hvilka han troligen aldrig mera finge återse de flesta, ett sista farväl.
Efter detta tal stod rörelsen att läsa i allas ansigten och det var säkert med känslor af den uppriktigaste sympati, som ett lefve härpå höjdes för talaren.
Kommissarien Smedberg utbragte ett tack till häradshöfding Waldenström från landtstatens sida och riksdagsman Larsson tolkade den nuvarande nämdens känslor af saknad öfver att mista en nitisk och I ordets bästa bemärkelse human domare. Nämdeman Granberg, Granskogs i Dalhem, talade å f. d nämdemännens vägnar, hr Larsson, Endregårda, framförde sitt tack till hr W. särskildt såsom ägodelningsrätters ordförande och hemmansägaren Jacobsson, Nors å Fårön, bad att få säga häradshöfding Waldenström ett tack och ett farväl. Litteratör Sandberg talade till den afgående domaren & den gotländska pressens vägnar, betonande att häradshöfding W. genom sitt under inga omständigheter svikande tillmötesgående mot densamma förtjenade icke blott dess, utan hela den gotländska allmänhetens bjertliga tacksamhet.
Gång efter annan under dessa i sanning stämningsfalla, vemodiga timmar upplystes parken af bengaliska eldar, bland hvilka flammade hedersgästens namnsehiffer.
Klockan hade emellertid blifvit öfver midnatt. Hr M. Larsson å Skäggs tackade nu i ett humoristiskt anförande festens båda värdar, riksdagsmannen Larsson och kommissarien Smedberg. Ännu en gång bjöd häradshöfdipg Valdenström de församlade ett tacksamt farväl. Det vore vänners sed att i afskedets stund se blott till de ljusa sidorna och glömma de mörka. Men han kände, att hvad som i afton sagts honom hade gått från bjertat och derför hade all denna vänlighet också kraftigt berört honom. Han tog med sig från denna fest ett minne af Gotlands Norra härad som sent skulle förblekna. Tack och farväll
Härmed afslöts den särdeles angenämna och lyckade afskedsfesten.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Juli 1891
N:r 106