En högtidlig sorgehögtid ägde i lördags eftermiddag rum i Alskogs kyrka, då stoftet av f. d. hemmansägaren Rudolf Larsson, Aningåkra i Alskog, fördes till den sista vilan.
Först samlades man i hemmet, där en andaktsstund hölls vid båren, då skriftläsning förrättades av kyrkoherde Ragnar Johansson, Garda, varpå psalmen 297, vers 3 sjöngs.
I kyrkan utfördes Händels Largo, medan kistan inbars och placerades å katafalken. Kyrkoherde Johansson förrättade så jordfästningen enligt ritualen, sedan han i sitt griftetal med utgångsorden: ”Aldrig mer vänder han tillbaka till sitt hus, och hans plats vet icke av honom mer”, Job. 7: 10. Härvid erinrades om den hänsovnes gärning och person, och stor måste saknaden och tomheten bli för dem, som mött en fader och vän med så många goda egenskaper. Han var en god och plikttrogen person, och saknaden kännes tung.
Efter jordfästningsakten sjöng kantor Paul Palmer ”Jag är främling, jag är pilgrim” av Lorentz. Akten omslöts av psalmerna 168: 6-7 och 15: 6.
Därefter fördes kistan ut till familjegriften och sänktes under klockringning. Här skedde kransnedläggning, och en rik blomsterhyllning hade ägnats den hänsovne bl. a. från släkt och vänner kransar med vita band samt från pensionsnämnden, vars ordförande den bortgångne varit i en lång följd av år. Sist lyste kyrkoherde Johansson frid över griften.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 September 1947
N:r 216