Blev fälld trots sitt nekande.
Vid den fortsatta rannsakningen i går med den för stöld häktade 54-årige jordbruksarbetaren Gustav Konrad Söderdahl från Lärbro (som bekant hemmahörande i Hölö socken, Södermanlands län) hördes som vittnen fem personer. Innan vittnesmålen vidtog tillfrågades den häktade av rättens ordförande, borgmästare H. Lövvenberg, huruvida han nu bättre kom i håg saker och ting än vid förra rättegångstillfället. Söderdahl svarade:
— Jag är oskyldig till allting.
Då ordf. påpekade att det var bäst för den häktades egen skull att hålla sig till sanningen, så svarade Söderdahl kort och gott:
— Ja, jag vet att så är.
Polisförhörsprotokollet rörande den tidigare av oss omnämnda stölden av 25 kr. från en person i Källunge föredrogs därpå. Målsägaren, skomakaren Jakob Niklas Hägvall, en gammal man på 78 år, var själv närvarande och vitsordade de uppgifter, som fanns i protokollet. Någon bestämd dag för själva stölden hade icke målsägaren bestämt kunnat uppgiva, men han hade vid polisförhöret angivet en dag någon vecka före jul, och denna uppgift vidhöll han även nu. Söderdahl hade förut gjort gällande, att han icke varit i Källunge under de nämnda dagarna, och han fick nu redogöra för sina förehavanden dagarna före jul och däromkring. Söderdahl förklarade att han vid tidpunkten för stölden uppehållit sig i staden utom dagen före julafton, då han varit i Lokrume. Vid polisförhöret hade han uppgivit, att han måndagen den 20 varit i Eskelhem och Tofta socknar och detta vidhöll Söderdahl energiskt, då han nu åter hördes på den punkten.
Det kan ha sitt intresse i detta sammanhang att omnämna hur Söderdahl på allt sätt medelst falska uppgifter försökt föra de två polismännen, som haft utredningen om hand, bakom ljuset, men detta misslyckades totalt. Sålunda hade Söderdahl uppgivit att han nämnda måndag gjort påhälsning i flera gårdar i Tofta och Eskelhem. Bl. a. sade han sig ha varit inne på ett ställe och bytt sig till en påse vetemjöl mot ett par av sina varor, samt vidare att han sökt skogsarbete. Den 17 jan. hade polismännen ”vallat” Söderdahl i de nämnda trakterna för att kontrollera Söderdahls uppgifter, men ingen av de av Söderdahl uppgivna personerna hade sett honom. Söderdahl hade bl. a. sagt, att på den gård där han varit inne och fått vetemjölet, hade ett par av husets kvinnfolk varit sysselsatta med att mala kött just då Söderdahl kom. När Söderdahl konfronterades med de ifrågavarande personerna sade de sig icke ha sett Söderdahl och de hade inte alls malat kött den dagen. På så sätt fingo polismännen gå från den ena gården till den andra, men ingenstädes kändes Söderdahl igen och ännu mindre hade han fått något vetemjöl.
Fem vittnen hördes, därav en lantbrukare, hos vilken Söderdahl arbetat i ett par månaders tid. Då Söderdahl gjort gällande att han lagat gummiklacken på sin sko själv och alltså inte varit hos skomakare Hägvall utan till lagningen fått låna gårdens grejor, förklarade vittnet, att Söderdahl inte bett att få låna spik och järnläst. Det hade överhuvud taget inte varit tal om någon skolagning.
— Kommer inte F. ihåg att jag bad att få låna järnläst och spik och att F. svarade att det fanns därborta? inföll Söderdahl.
Vittnet förklarade emellertid, att något sådant yttrande inte fällts.
Vad de övriga vittnena beträffar framkom intet nytt utöver vad som förut är känt.
Målet var därefter slutbehandlat. På uppdrag av landsfogden yrkade åklagaren nu också ansvar å Söderdahl för olaga gårdfarihandel. Detta erkändes av den häktade.
Åklagaren yrkade till sist ansvar å Söderdahl dels för första resan på olika tider och ställen delvis i förening med inbrott förövad stöld samt dels för olaga gårdfarihandel i Gotlands län från den 1 febr. 1936.
(Det torde här påpekas, att Söderdahl förut dömts för fjärde resan stöld, men då 10 år förflutit sedan dess räknas- icke återfall i juridisk mening.)
Vidare meddelade åklagaren, att den häktade varit föremål för sinnesundersökning av dr Vakgren, vilken förklarat Söderdahl fullt normal.
Den häktades rättegångsbiträde, advokat Elis Almqvist, framhöll, att han påpekat för Söderdahl att bevisningen varit så bindande att Söderdahl event. mot sitt nekande kunde bli fälld och att ett erkännande kunde bidraga till att straffet blev lindrigare. Emellertid förefaller det egendomligt att Söderdahl, om han begått stölden av skorna, varit så oförsiktig att han ställt dem under sin egen säng i stället för att gömma dem. Beträffande stölden i Källunge kan det if rågasättas, om stöld över huvudtaget blivit begången, då målsägarens uppgifter äro så svävande. Det kan ju tänkas att målsägaren förlagt plånboken med de 25 kr.
Rätten tog härefter enskild överläggning och dömde den häktade till 4 mån. straffarbete för första resan stöld samt till 15 dagsböter å 1 kr. för olaga gårdfarihandel. Kunna icke böterna gäldas skall straffet förvandlas till 5 dagars straffarbete.
Gotlands Allehanda
Onsdagen 26 Januari 1938
N:r 20