Nybyggnad med 23 konserveringsbassänger.
Var och en rymmande 4,000 tjog ägg.
Hönsaveln på Gotland har under senare år blivit en alltmer betydande binäring, som omhuldas vid både större och mindre jordbruk. En del hönsgårdar ha anlagts huvudsakligast för avel av rasrena höns och produktion av avelsägg och slaktkycklingar, varför stora partier s. k. handelsägg måste föras i marknaden. Äggproduktionens omfattning är så stor, att det utan tvivel skulle vara besvärligt med omsättningen om ej Äggcentralen funnes. Sedan 1932 har Gotlands Äggcentral varit en reglerande faktor för äggproduktionens omsättning och därmed även skapat fastare äggpriser.Under tider då äggproduktionen var betydligt mindre än nu och när Äggcentralen ej fanns till, kunde” det ibland vara mycket svårt att omsätta äggen till priser, vilka motsvatade fordringarna för att rörelsen skulle bära sig. Tidvis var det så ont om ägg, att de voro nära nog omöjliga att uppbringa, oaktat priserna stigit väldeliga. I det förra fallet förlorade äggproducenterna och i det andra ???sumenterna utan att någon förtjänst var att räkna med för säljarna. När priserna voro riktigt i höjden, hade man ju inte många ägg att sälja.
Hönsen lockas att värpa året om.
I de moderna hönsgårdarna har man infört all möjlig komfort för pullornas trivsel och för att de skola — värpa flitigare. Förr i tiden fingo hönorna värpa, när det passade dem bäst, vilket inträffade på försommaren eller våren. Och så blev marknaden överhopad av ägg med ty åtföljande låga priser.
För att få en smula ordning i äggmarknaden, måste således hönsgårdsägarna lära hönsen att värpa utan alltför långa. uppehåll. Därvidlag har man också hittat på litet av varje. Först och främst bättre och hygieniska hönshus med reden så trevliga att de nästan kunna locka en skrockhöna att värpa. Det senare går nog inte så lätt, men hur det nu än är, så lurar man hönsen att värpa betydligt flitigare än förr i världen ,då det var si och så med de kacklande kreaturens kost och logi.
Livligast är emellertid äggläggningen alltjämt på våren och försommaren, ty den naturliga solen verkar nog mera ”äggande”” än den konstgjorda,
som vintertiden måste anlitas i hönshusen. Vårens stora äggöverflöd tager man vara på genom att konservera, vad som ej åtgår i dagligt bruk. Och naturligtvis har Äggcentralen därvid en mycket viktig funktion.
Äggcentralen kan konservera ägg I tusentals tjog.
Gotlands Äggcentral har sedan gin tillkomst varit inrymd i en länga i gudsmagasinet till Gotlands Järnväg, men då Äggcentralens rörelse utvidgades undan för undan, måste slutligen ändamålsenlig byggnad uppföras. Vid Järnvägsgatan utsågs en tomt och grundgrävningen påbörjades i höstas. Till entrepernör för bygget utsågs ingenjör Bror Eriksson, som nu utfört sitt uppdrag. Enligt överenskommelse skulle nybyggnaden vara färdig för inflyttning den 25 mars, och om man tar sig en promenad ut till nyssnämnda gata på Söder, så hittar man genast den nya Äggcentralen ,där man lägger sista hand vid planeringsarbetena.
För att höra något om själva bygget vända vi oss till dess mästare, ingenjör Eriksson, som bl. a. talar om, att ganska omfattande sprängningar ha utförts för att få rätta djupet. Källarvåningen är nämligen nästan helt under marken och de cementerade bassängerna i densamma ha ett djup om två eter, varför grundens djup måste göras cirka 2,50 m. Arbetena ha gått raskt undan och inflyttningen kan ske på förut bestämd dag.
Om vi först titta in i källarvåningen, finna vi icke mindre än 23 ce mentbassänger av nyssnämnda djup. De äro avsedda för konservering av ägg, och rymma vardera 4,000 tjog. En bassängs verkliga mått äro: höjd 2 m., bredd 1,50 m. och längd 2,40 m. således med ett kubikinnehåll om c:a 7 kbm. Äggcentralen kan, om så är behövligt, taga emot 9,200 tjog ägg för konservering, vilket onekligen kan vara bra att ha, när äggpriserna börja stiga fram på höstsidan och under vintern.
Eftersom avloppsledningarna i gatan bredvid nybyggnaden äro högre belägna än bassängbottnarna, har man ej kunnat uppnå direkt förbindelse med ledningsnätet. Därför har en pumpanordning apterats för den händelse bassängerna behöva spolas och tömmas på vatten. Det är ju mycket viktigt att bassängerna hållas torra, om torra konserveringspreparat komma till användnig. Mellan de tre bassängraderna leda 1,30 m. breda gångar, belägna på ett djup om cirka 1 m. från bassängkanten räknat.
I källarens norra del finnas pannrum och rum för bränsle samt en lagerlokal om 4X10 m. Fastigheten är således försedd med värmeledningar, så att temperaturen kan regleras, om det skulle smälla till och bli för kallt. För övrigt behövs det ju värmeelement i de lokaler, där personalen har sin verksamhet. Från källaren upp till vindsvåningen leder en hissanordning för varor, vilken är kopplad till ett Telserblock.
Packningshallen,
där äggpartierna tagas emot och packas om är inredd på lämpligaste sätt och försedd med skjutdörrar å ömse sidor, så att ut- och inlastning kan ske utan någon som helst trängsel. Innan vi övergå till att orientera oss i övervåningen, bör kanske nämnas, att den del av Järnvägsgatan, som gränsar intill Äggcentralens område på västra sidan ,skall slopas och stickspår från järnvägen dragas fram. På byggnadens båda långsidor löpa lastbryggor. Den ena vettande mot järnvägen och den andra mot den nyanlagda gatan öster — eller kanske rättare sydost — om byggnaden.I södra delen av övervåningen finnas tvenne kontorslokaler, vardera med en golvyta om 16 kvm. Packningshallen är 10 m. bred och 20 m.
lång. Vidare finnas lunchrum om 10 kvm. samt kapprum och två stycken toalettrum. Från det ena kontorsrummet har man ingången till ett brand- och dyrkfritt arkiv. Vindsvåningen sträcker sig endast över kontorsrummen, men blir rymlig nog såsom upplagsplats för tomlådor och dylika saker, vilka ej kunna förvaras i källaren.
1,200 medlemmar leverera årligen ½ miljon kg. ägg.
Äggcentralens föreståndare, John W. Bergström, myser av belåtenhet, då vi vilja höra hans utlåtande om den nya byggnaden.— Det blir naturligtvis någonting helt annat nu, säger hr Bergström, för i de gamla lokalerna har det varit alldeles för trångt.
— Hur många leverantörer äro anslutna till Äggcentralen ?
— Vi ha nu ungefär tolvhundra medlemmar, som leverera sammanlagt omkring en halv miljon kg. ägg. Lokalföreningarnas medlemmar leverera äggen till centralens upphandlingsställen ute i bygderna. Och sedan skickas partierna till oss, dels pr järnväg, dels pr lastbilar eller bussar.
— Och utsikterna för en ännu större anslutning till Äggcentralen ?
— Vi hoppas givetvis på allt större anslutning. Vi ha nu ett 60-tal lokalavdelningar, men flera äro under bildande.
— I den nya byggnaden kunna vi numera konservera stora äggpartier, vilket förut var uteslutet. Detta inverkar förmånligt både på prisregleringen och tillgången på ägg i marknaden.
Den energiske ordföranden i Gotlands Äggeentral, landstingsman Johan Ahlsten har för densamma nedlagt ett mycket intresserat arbete och givet är att man hoppas på ökad tillslutning, när Äggcentralen kan flytta till eget rede.
T—a.
Gotlands Allehanda
Torsdagen den 17 Mars 1938
N:r 63