Ingen riksteater till Visby.
Inom Visby arbetareförening framkom för någon tid sedan ett förslag om att föreningen skulle undersöka, huruvida det icke funnes någon möjlighet att Visby kunde bli delaktig av den nu så omtalade rika teaterinstititionene fördelar. Med anledning härav tillskrev styrelsen för fö reningen sagda organisation, och vid föreningens sammanträde på lördagskvällen förelåg svar på förfrågan och en orientering om frågans läge lämnades.
Av Riksteaterns publikorganisation — eller som den för korthetens skull kallas RPO — meddelade upplysningar framgår, att turnöverksamheten, med det anslag, som riksteatern f. n. åtnjuter, nödvändigtvis är begränsad till de platser, där redan lokalavdelningar finnas av RPO. Någon utvidgning av verksamheten till nya orter är tyvärr för närvarande icke möjlig.
En lokalavdelnings medlemsantal växlar, beroende på ortens storlek, men man anser dock att ett minimum av 200 medlemmar är nödvändigt för att avdelningen skall ha möjlighet stå någon risk vid ev. underskott å någon föreställning. Medlemsavgiften är 3 kr. och av denna behåller lokalavdelningen hälften, medan för andra hälften, som går till centralstyrelsen, medlemmarna erhålla tidskriften Teatern, organisationens organ. Med de medel, som lokalavdelningen disponerar, skall den sålunda stå en viss risk för underskott på föreställningarna. Dessa få nämligen köpas av avdelningarna, men priset är icke den verkliga kostnaden, utan riksorganisationen står själv med sitt statsanslag för mellanskillnaden, då det pris lokalavdelningarna få betala avpassas med hänsyn till ortens och teaterns storlek m. fl. omständigheter.
Meningen är också med lokalavdelningens existens, att den skall så att säga bilda en stampublik, som man alltid kan påräkna till riksteaterns föreställningar. Ett första villkor för en lokalavdelnings konstituerande anser emellertid riksorganisationen vara, att det finnes en teater med rymlig scen, goda klädloger samt med minst 300 platser i salongen. RPO anser sig icke för närvarande kunna tänka sig en lokalavdelning i Visby, Så långt organisationen.
För vår del måste vi nog säga, att det även med en lokalavdelning här ser mörkt ut för riksteaterföreställningar i Visby. Att få ihop minst 200 personer i denna föreningsrika stad, vilka vilja betala 3 kr. om året för att få lov att abonnera på biljetter till en eller annan riksteaterns föreställning i Visby förefaller ganska hopplöst. Naturligtvis kunde man tänka sig ett rent abonnemang av en eller flera föreställningar av riksteaterns turneer — förutsatt att någon sammanslutning ställer garanti för kostnaderna. Till dess man hittar denna förmögna institution, torde väl Visby som hittills få hoppas på amatörerna eller på ”landsortens teaterband”, som dock icke alltid äro så dåliga, som en av förstklassig film bortskämd publik anser. I konkurrensen med film och statsunderstödd teaterverksamhet får landsortens sällskap f. ö. allt svårare att med bibehållen kvalitet servera landsorten god teater. Detta kommer ytterst att gå ut över sådana landsändar, som exempelvis Gotland, dit icke heller riksteaterverksamheten, som av ovanstående framgår, kan utsträckas.
Taifun.
Ungdomslogen Visborgs festlighet
på Arbetareföreningens lokal i går blev en vacker succås för de unga arrangörerna. Lokalen var fullsatt redan en halvtimme i förväg och många måste vända åter utan att kunna erhålla tillträde.
Musikanterna från Staplebacke skola, som torde ha en vacker andel i publiktillslutningen, inledde programmet med en marsch till fioler, varefter följde ”Fosterlandet”, unisont sjungen. Folkskollärarinnan Elin Nilsson gav därefter en orientering rörande I. O. G. T:s arbete bland barn och ungdom, särskilt det lokala arbetet här i Visby, vilket fördelas på tre olika organ: S. G. U., scoutkåren och ungdomslogen. De olika verksamhetsgrenarna blevo vederbörligen presenterade med belysande detaljer.
En folkskoleklass från stadens folkskola under ledning av folkskollärarinnan Lydi Hård utförde till stor förtjusning ett par sånglekar ”Vi äro musikanter” och ”Prinsessan Törnrosa”, och icke minst den vackra kostymeringen gav därvid färg åt tablåerna.
Tretton flickor ur ungdomslogen uppträdde vidare med Felix Körlings gymnastikvisa och en gånglåt samt gjorde även de lycka.
Men i synnerhet var det de fiolspelande barnen från Staplebacke, som förnöjde den förväntansfulla publiken med ett 10-tal gotlandspolskor och andra låtar ur sin rika repertoar. De revo också ned kakor av applåder och publikens beundran var Iögonfallande. De unga musikanternas ledare, folkskollärare Sten Fredricson, har verkligen stor heder av, den musikundervisning, som han nedlagt vid sin skola. En av skolans pojkar deklamerade också på ett utmärkt sätt ett nummer.
Sist på programmet stod en liten pjäs ”Mäster Knopp och mäster Kula”, som roade barn av alla åldrar.
På grund av den stora publiktillströmningen ha arrangörerna beslutat att upprepa festprogrammet nästa söndag i samma lokal.
Frälsningsarméns kadetter
ha satt igång ett fälttåg här i Visby, vilket kommer att pågå under tio dagar, som säkerligen många av stadens invånare få en påminnelse om. Ledare för kampanjen är översten och chefen för armens krigsskola Malmström, vilken hr välbekant här sedan många föreående besök. Ylen har nämligen förut varit chef för Stockholms division och redaktör för ”Stridsropet” samt har utgivit ”Femtio års fälttåg” och andra böcker från arméns verksamhet.
Det hela började på lördagskvällen med fackeltåg från Södertorg och sedan välkomstmöte å armens lokal under hög och god kadettstämning samt stor tillslutning av intresserade åhörare.
I går var det möten hela dagen och särskilt var eftermiddagens möte kl. 4 ägnat åt ämnet ”En modern profetskola”, varvid åhörarna fingo göra bekantskap med livet på krigsskolan. Först gav överste Malmström en orientering i saken och berättade olika kadetter om olika drag ur skolans arbete. En berättade om en vanlig arbetsdag vid skolan, en annan om en tisdagsfälttjanat vid Stockholms kårer, då kadetterna gå ut på husbesök från dörr till dörr och, där så tilllåtes, sjunga, bedja och läsa, för att sedan på kvällen också hålla möten på kårerna, en tredje berättade om söndagarnas arbete vid kårernas möten, en fjärde om lördagen, då kadetterna gå man ur huse för att sälja Stridsropet på gator, restauranger och kaféer samt givetvis få göra många skiftande erfarenheter.
Denna ovan nämda form av fälttjänst komma kadetterna att praktisera även här i Viaby, där tre timmar dagligen anslagits till sådan verksamhet i hemmen och de komma att vandra från dörr till dörr. Dagligen blir det möten för barn och skolungdom kl. 6 samt möten kl. 8 e. m. På onsdag kväll blir det midnattsmöte på Roxybiografen med början kl. 11.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1937
N:r 43