Idrott och sport.

Dyster och dimmig simborgarsöndag.
Endast ett fåtal prov under gårdagen.

Söndagens simborgarväder lämnade en hel del övrigt att önska, ty dagen bjöd som bekant på duggregn och dimma och kylig luft. Likadant var det på många andra håll i landet och talet om att sim-borgarveckorna förföljas av regn synes vara väl berättigat. Nu står hoppet till den avslutande veckan och söndagen den 25, då alla, såväl arrangörer som provtagare, måste försöka ta igen vad som förlorades i går.
En del arrangörer ha arbetat under veckan och i Slite har man kommit upp till 34 provtagare och 20 märken, därav fyra 5-års. I går blev det endast tre prov. Under denna vecka fortsätta proven i hamnen och söndagen den 25 blir det prov såväl vid badstranden som vid Tjelderviken, där man tar prov kl. 1-4.
Klintehamn har fått ihop 19 prov och märken, varav tre 5-årsmärken, 14 prov har man fått i veckan och under gårdagen blev det 5. Fortsättning följer nu på tisdag, torsdag och söndag.
I Etelhem har man f. n. 9 prov och i Ljugarn 4.
I Tingstäde har hittills ett 30-tal personer passat på att klara simborgarvärdigheten och man fortsätter nu i veckan på eftermiddagar och kvällar.
Detta är också fallet med Visby, där det finns möjligheter att ta simborgarmärket nere i Simstadion under simsällskapets kontroll.

Idrottsföreningen Varpa
hade i går sin traditionella tävling om hedersprispokalerna. 45 kastare ställde upp när uppropet förrättades kl. 12,15. Tävlingen som gäller kulkastning tillgår på följande sätt: Föreningens handicapslista följes varvid de medlemmar som vid uppropet befinna sig på den övre halvan av listan bilda klass I och övriga klass II. Sedan hopsättas lagen så, att när som i går 24 man gingo i klass I, de som ligga på 1, 16 och 24 plats bilda ett lag, de som ligga som resp. 2, 15 och 23 bilda ett o. s. v. Sedan mötas de nu bildade lagen en kula alla mot alla. Av dessa preludier framgår att tävlingen måste bli oerhört jämn och så var fallet även i år. Mycket vacker kastning presterades över lag och de s. k. ”billiga” huggen kunna säkert räknas på ena handens fingrar.
I klass I triumferade Folke Fredin, Henning Gardelin och A. Eklund, vilka genomförde tävlingen utan någon förlust. överlägsenheten kanske inte var så stor som prislistan utvisar, men laget tog sina tolvor också och det är ju det som är huvudsaken.
I klass II genomförde Henry Engström, Gottfrid Johansson och Gust. G. Johansson även tävlingen utan förluster och segrade klart.
Klass I: 1) Folke Fredin, Henning Gardelin, A. Eklund 7 segrar, 2) Villy Pettersson, Erik Söderdahl, Gustav Johansson 4 segrar, 79 stick, 3) John Palmgren, K. G. Karlsson, Karl Palmgren 4 segrar, 75 stick.
Klass II: 1) Henry Engström, Gottfred Johansson, Gust. G. Johansson 6 segrar, 2) Artur Björkman, Gösta Åstrand, Manne Hohnkr 5 segrar, 3) G. Wennerström, Karl Engström, Erik Lundberg 4 segrar.
De medlemmar som skola deltaga i Stockholm uppmanas infinna sig på ”Kajsarn” på tisdag kväll, då biljett- och logifrågan skola ordnas.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 juli 1943
N:r 162

Ester Friberg, 50 år.

Femtio år fyller i morgon fru Ester Friberg, Tingstäde. Femtioåringen är sedan en följd av år en uppskattad ”kokarmor” vid bevakningsstyrkan i Tingstäde, och hon tillhör jämväl lottaavdelningen på platsen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 juli 1943
N:r 161

Födelsedagar.

Fru Anna-Lisa Pettersson, Visby, fyller söndagen den 18 dennes sjuttiofem år. Hon är född i Stockholm och kom sedan hon ingått äktenskap med numera framlidne målaremästaren Gustaf Pettersson hit 1890. Jubilaren har varit och är alltjämt, de många åren till trots, mycket verksam inom olika sociala institutioner och sammanslutningar. Sålunda blev hon 1906 medlem av Prinsessan Eugénies skyddsförening och kom 1917 in styrelsen för nämnda sammanslutning, en post som hon f. ö. alltfort innehar. Vid bildandet av visbykretsen av Röda korset år 1915 kom fru Pettersson med i denna rörelse och tillhörde dess styrelse alltfrån starten nämnda år till 1940, då hon avgick ur densamma. I styrelsen för Barnkrubban i Visby har hon varit ledamot under åren 1917-26 samt i styrelsen för Gotländska föreningen för de blindas väl sedan 1919. Även denna senare post innehar hon alltjämt. Alldeles särskilt ömmande är fru Pettersson för de blinda på blindhemmet, där hon avlägger regelbundna besök. Att hon alltjämt är i besittning av god hälsa frambår bl. a. av att hon ännu med varmt hjärta och stort intresse aktivt deltar i det sociala arbetet i vår stad.
Om lördag fyller änkefru Johanna Maria Lindström, Hägsarve i Buttle, 95 år. Fru Lindström, som inte bara är socknens utan även pastoratets äldsta invånare, är trots sin höga ålder förvånansvärt pigg och kry och sysslar dagligen med kardning, spinning och strumpstickning. Det kan nämnas att när sonen, som avled för fyra år sedan, vistades på lasarettet i Visby, skötte fru Lindström, även mor Hanna kallad, då 91 år gammal, ensam om gårdens djur, mjölkade o. s. v. Efter sonens död sålde hon gården och fick en tid därefter en pensionärsplats på Mariahemmet. Visserligen trivdes hon bra där, men verksam som hon är blev tiden henne lång utan arbete och så ordnades det så att hon fick komma till lantbrukaren Wilhelm Bergvall, Hägsarve, där hon alltså nu kan få utlopp för sin verksamhetslut vid kardor, strumpstickor och den kära spinnrocken.

Åttio år fyller på fredag änkefru Emma Karlsson, Skär på Fårö.
Sjuttiofem år fyller den 17 dennes f. sekreteraren i fångvårdsstyrelsen Olof Rundberg, Ålsten. Han är född i Visby och avlade år 1890 jur. fil. kand. i Uppsala och jur. kand.-examen år 1898, varefter han vann anställning i fångvårdsstyrelsen. Här utnämndes han till sekreterare år 1911 och kvarstod på denna post till pennsionsåldern.

Sextio år fyller i morgon fru Anna Thomsson, Tingstäde, maka till skolvaktmästaren Axel Thomsson, med vilken sextioåringen delar vaktmästarsysslan.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 juli 1943
N:r 159

Det elektriska ljuset i Tingstäde kyrka.

En replik av kyrkoherden i pastoratet.
Kyrkoherde Gustaf Olofsson har av Sv. M blivit intervjuad med anledning av professor Roosvals kraftiga opposition mot införande av elektriskt ljus i Tingstäde kyrka.
Jag har just fått taga del av yttrandet, säger kyrkoherde Olofsson, och det måste jag säga att jag finner professor Roosvals skrivsätt ganska egendomligt. Att förslaget om införade av elektriskt ljus i Tingstäde gamla kyrka skulle vara ”ett rått och löjligt tilltag” är ju ett väl kraftigt yttrande, men det får stå för professorns egen räkning. Jag kan för min del inte alls förstå att vår gamla kyrka skulle taga någon skada av att den finge elektriskt ljus, pietetsfullt och lämpligt ordnat. Att inleds elektrisk belysning i takkronorna vill jag inte vara med om, där skall det fortfarande vara levande ljus, men vad vi önskar det är att få indirekt ljus från väggarna med stora ljuskällor.
Tanken på att elektrifiera kyrkan har uppstått därigenom att vi önskat få elektrisk drift för orgeln samt ljus för predikstolen och att detta skulle kunna föranleda en så skarp vidräkning är ju ägnat att väcka förvåning. Om församlingen beslutar att elektrifiera Tingstäde kyrka kan väl detta knappast nekas den, församlingen bör ju ha rättighet att sätta in elektriskt ljus om det blir en allmän önskan. Om det lämpligaste sättet kan det naturligtvis sedan diskuteras. Meningen hade varit att elektrifieringen skulle ske i höst, men nu får man ju se hur det går.
Vad professor Roosval säger om vår orgel ”att den ligger som en ångest över kyrkointeriören”, kan jag hålla med om detta. Jag arbetar själv för att få orgeln flyttad, slutar kyrkoherden för att övergå till ett närmare studerande av den ampra skrivelsen.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 juli 1943
N:r 159

Idrott och Sport.

Ernst Andersson, I 18, 8,42,2. på 3,000 igår.
Klemming vann 200 ny och längd.

Vid VIF:s tävlingar i går kväll nåddas flera goda resultat, bl. a. fick man se Ernst Andersson och Söderström tillsammans på 3,000 m., vilket resulterade i några utmärkta noteringar. Söderström hängde med till näst sista varvet men måste sedan släppa inför Anderssons hårddragning på spurtvarvet. I 18-furiren noterade 8,42,2 medan Söderström nådde 8,54,2. Åtta man startade i detta lopp och trea blev Richard Broman, Nynäshamns IF.
En annan av sevärdheterna var Gösta Klemming, Sleipner och A 7, som löpte 100 m. i bästa stil och ledde klart re?? nere i kurvan. Lemne låg bra till men mäktade inte med någon finish utan passerades av Olofsson, AIK. På 800 m. startade endast två VIF-are, där Bert Andersson vann klart utan någon konkurrens.
Kvällen inleddes med ett häcklopp, där östergren segrade före Tell. I kula var det Åbom som bestämde takten och han tog genast ledningen med en stöt på 13,46 samt hade ytterligare fyra stötar över 13 meetr. Almqvist hade en stukad fot och kunde inte alls konkurrera. Tiokampsmästaren Lindfors ökade sin personliga notering till 11,91.
I längdhoppet hade Klemming hela tiden ledningen med en mycket jämn serie, där sista hoppet mätte 6,35. Klasån och Johansson, A 7, hade båda 6,21. VIF hade en ny man i spjutkastning, som höll sig vid 50-metersgränsen och vidare fick man se Gerhard Dyrssen, f. d. Gutegrabb, i F 8:s tävlingsdress.
3,000 m. var givetvis kvällens slagnummer och det var som nämnts inte mindre än åtta startande i denna gren. Ernst Andersson höll fart på första varvet, som gick ganska makligt, och sedan gick Klabben upp och drog de båda följande. Varvtiden höll sig ungefär vid 68 sek. och enligt ”ritningarna” skulle det ha gått någon sekund snabbare. Farten var emellertid mer än nog för en del löpare och det utbildade sig en tätgrupp bestående av Andersson, Söderström och Broman. 800 m. gick på 2,16 och 1,500 m. på 4,27. Andersson återtog ledningen på fjärde varvet och behöll den sedan loppet ut. Klabben hängde envist med fram till näst sista varvet, då han måste ge tappt. Andersson ledde vid ingången till sista varvet med 30 meter och Broman låg i sin tur c:a 100 m. efter Klabben. Andersson ökade takten på sista rundan, varvade där två man, och bröt målsnöret omkring 70 m. före Söderström.
Dessa båda löpare torde komma alt mötas inom kort igen, troligen i nästa vecka, då Gute anordnar kvällstävlingar, och distansen blir då 1,500 m.
110 m. häck: 1) K. 0. östergren, VIF, 18,7, 2) K. E. Tell, AIK, 19,5.
200 m.: 1) G. Klemming, A 7, 23,5, 2) Evert Olofsson, AIK, 24,3, 3) C. G. Lemne, Gute, 24,7, 4) Hans Larsson, I 18, 25,0.
800 m.: 1) Bert Andersson, VIF, 2,05,3, 2) Knut Larsson, VIF, 2,17.
3,000 m.: 1) Ernst Andersson, I 18, 8,42,2, 2) K. A. Söderström, Gute, 8,54,2, 3) Richard Broman, Nynäshamns IF, 9,16,8, 4) Allan Jacobsson, I 18, 9,26, 5) K. E. Svensson, VIF, 9,33,2) 6) Rune Runsten, I 18, 10,01,4.
Kula: 1) Leif Abom, Gute, 13,46, 2) Göte Almqvist, VIF, 12,11, 3) Erik Lindfors, AIK, 11,91.
Längd: 1) G. Klemming, A 7, 6,35, 2) S. VIF, 6,21, 3) S. Johansson, A 7, 6,21, 4) E. Hägvall, VIF, 5,95, 5) K. 0. Östergren, VIF, 5,92.
Spjut: 1) G. Örtberg, VIF, 49,34, 2) Gerhard Dyrssen, F 8, 46,11, 3) M. Johansson, F 8, 45,64, 4) Göte Almqvist, VIF, 43,97, 5) Erik Lindfors, AIK, 40,44.

Simborgarproven fortsätta.
Utnyttja de goda möjligheterna till provtagning!

Simborgarpropagandan gynnas alltjämt av vackert väder och våra ”badande vänner” av båda könen och alla åldrar över 10 år ha alltså goda möjligheter att vara med på de prov som anordnas på olika håll. I de större ”metropolerna” Visby och Slite finns det möjligheter att avlägga provet varje dag och på andra platser är det företrädesvis söndagarna som komma i fråga. Proven pågå som bekant till den 25 juli och kraven på deltagarna är att man utan tidsbegränsning skall simma 200 m. Detta gäller såväl herrar som damer och åldersgränsen nedåt är satt till tio år.
I Visby hamn kan man avlägga simborgarprovet såväl på för- som eftermiddagar samt på kvällarna efter 18,30, då kand. Lars Hellsing fungerar som kontrollant. Simsällskapet anordnar även prov på flera platser om söndag, sålunda blir det nya prov på Toftastranden och på Snäckgärdet.

Simborgarprov i Tingstäde träsk.
Vidare har Simsällskapet en representant i Tingstäde, nämligen Erik Hellström, som varje vardag kontrollerar vid flygbryggan i Tingstäde träsk. Tiderna för proven bli kl. 15-16,30 och efter kl. 17,30.
I Slite kunna simborgarna vända sig till simläraren, gymnastikdirektör Bengt Magnusson, som finnes i hamnen varje dag kl, 12-14 samt på kvällarna mellan 18,3019,30. På söndagarna förläggas proven till badstranden mellan kl. 14-16.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 15 juli 1943
N:r 159

Elljus passar ej Tingstäde kyrka.

Förslag om införande av elektrisk belysning i Tingstäde kyrka avstyrkes av riksantikvarieämbetet, som anser att en sådan åtgärd bör undvikas. Skulle det väckta förslaget grunda sig på nu rådande exceptionella förhållanden ifrågasätter ämbetet om det icke är tillräckligt att såsom ett provisorium anordna elektriska belysning på predikstolen, vid orgeln och i sakristian. Om en mera omfattande belysningsinstallation anses praktiskt ofrånkomlig, anser ämbetet, att det föreslagna systemet med lampetter på väggarna bör undvikas och ersättas med elektrisk belysning i ljuskrona.
Under alla omständigheter är frågan om införande av elektrisk belysning i en kyrka av så stort antikvariskt och kulturhistoriskt värde som Tingstädes ett spörsmål av sådan vikt, att det bör bli föremål för en mycket noggrann undersökning. (P)

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 juli 1943
N:r 154

Prästjorden i Tingstäde.

K. m:t har ogillat av Bernhard Larsson och John Klint i Tingstäde anförda besvär över att kammarkollegium vägrat dem inköp av var sitt område under prästbostället i Tingstäde.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 juli 1943
N:r 153

Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget

har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under maj månad 1943:
För hästar till: Henry Rosendahl, Binge i Alva, 1,700 kr., John Blomgren, Gaustäde i Bunge, 810, Olov Häglund, Gandarve i Vänge, 530, Karl Johansson, Jaxarve i Rone, 680.
För föl till: Emil Karlsson, Kals i Tingstäde, 70, Gottfrid Hansson, Koparve i Lau, 58, Eric Hansson, Unghanse i Eskelhem, 150, Kjell Wiman, Stora Hästnäs, Visby, 100, A. Olofsson, Kräklings i Kräklingbo, 56, Svea Frigren, Hästg. 5, Visby, 80, Helmer Andersson, Västninge i Lärbro, 80, Helge Grevberg, Tomase i Lokrume, 150, Artur Söderdahl, Valda i Eskelhem, 50, Herman Andersson, Ringome i Alva, 85, R. Petetrsson, Vellarve i Roma, 108, Arne Pettersson, Havor i Havdhem, 150.
För nöt till: Henry Jacobsson, Moos i Stenkyrka, 175, Valdemar Boman, Gautarve i Tingstäde, 250, H. Gustaf Hägg, Hejdegårda i Hejde, 600, Emma Rosvall, Hassle i Östergarn, 500.
För svin till: Uno H. Sandkvist, Mejeriet, Fide, 65, Herman Larsson, Lingvide i Havdhem, 50, Verner Gustavsson, Prästgården i Eksta, 75.
För hund till: Leo Wennberg, Smedjegatan 5-7, Visby, 100.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 juli 1943
N:r 150

Gotlands hemslöjdsförenings årsmöte.

Intressant föredrag av hemslöjdsinstruktör Mattis Hörlén.
Gotlands hemslöjdsförening har i dag hållit sitt årsmöte på stadshotellets terrass under ordförandeskap av landshövdingskan Anna Nylander, som hälsade de till ett sextiotal personer uppgående mötesdeltagarna välkomna och särskilt vände sig till statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlén, som var närvarande vid sammanträdet.
Landshövdingskan framhöll, att intresset för hemslöjden är stort här på Gotland och att det därför är med stort intresse man genom fru Hörlén vill höra hur förhållandena gestalta sig på fastlandet. Hon erinrade också om, att inventeringen av gamla textilier åter skall upptagas här på Gotland och uppmanade föreningens medlemmar att hålla ögonen öppna beträffande gamla mönster o. d. Vidare planeras kurser i vävning, växtfärgning och stickning — kurser, som äro mycket önskvärda ur hemslöjdsarbetets synpunkt.
I styrelseberättelsen omnämnes bl. a att arbetsutskottet under året sammanträtt 7 gånger. Vintersammanträde med styrelsen hölls den 7 febr. och ordinarie årsmöte den 27 juni. Föreningen har vid slutet av år 1942 250 medlemmar, därav 232 årligen betalande, 15 ständiga och 3 stödjande.
Vid styrelsens vintersammanträde höll statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlén ett orienterande föredrag i om den förestående hemslöjdsutställningen i samband med 1942 års distrikt-lantbruksmöte. Till detta sammanträde voro alla föreningens sockenombud kallade för att erhålla instruktioner om insamlingen av bygdeslöjden till lantbruksutställningen. Vid årsmötet höll fru Ulla Melin ett föredrag om sina intryck från 4:de allmänna distriktlantbruksmötet i Norrköping.
Gotlands läns landsting har tilldelat föreningen ett anslag på 300 kronor. Från statens hemslöjdsanslag har föreningen erhållit 400 kronor.
Försäljnings- och verkstadslokalerna äro som förut belägna i portikhuset S:t Hansgatan 21Försäljningen genom Hemslöjdsförbundet i Stockholm har fortgått och visat gott resultat med en omsättning av 6,260 kronor.
Genom Svenska Hemslöjdsföreningens riksförbund har föreningen deltagit i den av Svenska Slöjdföreningen i mars 1942 i Köpenhamn anordnade utställningen ”Svensk Form”. Utställningen torde ha givit en representativ bild av svensk hemslöjd av i dag genom utställningsföremålens konstnärlighet och högt stående kvalitet. Gotlands Hemslöjd utställde plädar, filtar samt korgslöjd. Utställningsföremålen sändes genom Hemslöjdsförbundet, som ordnade hemslöjdsutställningen.
På inbjudan av Svenska Fåravelsföreningen deltog Gotlands Hemslöjd genom Hemslöjdsförbundet i en av Får avelsföreningen i november månad anordnad propagandautställning i Stockholm, benämnd ”Fåret i kristid”. Utställningen omfattade uteslutande färdiga produkter av svensk ull av olika typer. Gotlands Hemslöjds utställningsalster utgjordes av filtar, plädar, kostymtyger samt stickade saker.
På lantbruksmötet i Norrköping sommaren 1942 deltog Gotlands Hemslöjd tillsammans med de till distriktet hörande hemslöjdsföreningarna, Östergötlands läns hemslöjdsförening, Jönköpings läns hemslöjdsförening, Södra o. Norra Kalmar Läns hemslöjdsföreningar, med en stor och kvalitativ högtstående kollektion slöjd från hela länet, vilket belönades med 5 hederspriser, 20 1:a pris, 35 2:a pris, 53 3:e pris. Föreningens egen utställning, som den, rönte även mycket god kritik. Försäljningen var livlig och många beställningar gjordes. Hela hemslöjdsavdelningen på lantbruksmötet betecknades såsom ett av de bästa framträdanden hemslöjden här i landet någonsin gjort.
Mellan 23 okt.-1 november deltog Gotlands Hemslöjd i en utställning i Visby kallad ”Hus och hem”, som arrangerats av ungdomsorganisationerna i staden. Utställningen var ordnad i bilfirman Appelqvists nya affärslokaler vid Söderväg. Utställningen var livligt besökt och intresset för hemslöjdens avdelning stort.
Föreningen har under året hållit en spånadstävling i ull i Tingstäde med 16 deltagare samt en uttagningstävlan i ull för lantbruksmötet med 18 deltagare. Två av de bästa spinnerskorna i uttagningstävlingen fingo på hemslöjdens bekostnad resa till Norrköpings-utställningen och där tävla med de två bästa spinnerskorna från de övriga fem deltagande länen.
Bland föreningens större beställningar under året kan nämnas möbelty- ger, gardiner och mattor till Åkermanska Stiftelsen samt flera stora mattor till Gotland och fastlandet.
I samband .med hemslöjdsutställningen i Norrköping belönades sex stycken av föreningens väverskor med Svenska Hemslöjdsföreningens Riksförbunds bronsplakett för det gagnerika arbete, som dessa utfört till föreningens fromma.
Den konsultativa verksamheten har på grund av den rådande knappheten på material ej varit så livlig som före’ gående år, men tack vare den inhemska i ullen har dock vävverksamheten varit relativt god och hemslöjden har i många fall kunnat bistå med råd och upplysningar. SLU har under vintern haft en livlig propaganda för handspinning och ordnat flera spånadstävlingar, där föreningens föreståndarinna varit prisdomare. Föreningens v. ordförande har på inbjudan av SLU-föreningen i Tingstäde hållit ett föredrag där om ”Hemslöjdens utveckling genom tiderna.”
Inberäknat de i försäljningen sysselsatta har föreningen under året givit arbete åt 59 personer. Arbetslöner har utgått med 20,323 kronor. Omsättningen under året har uppgått till 91,428 kronor.
Följande tablå över utförda arbeten belyser verksamheten under året: 16 st. stora trasmattor över 3 kvm., 31 st. små trasmattor under 3 kvm., 1 st. ryamatta 160 X 260, 1 st. ryamatta 200 X 300, 3 st. ryamattor 120 X 200, 2 st. halvryor 150 X 210, 4 st. röllakansmattor över 6 kvm., 4 st. röllakansmattor över 2,4 kvm., 59 mtr trasmattor i längd, 2 st. skyttlade mattor 130 X 200, 106 st. plädar, 106 st. filtar, 79 st. axelschalar, 423 st. halsdukar, 34 m. barnfiltar, 429 par tumvantar, 563 par fingervantar, 112 par barnvantar, 242 par sockor, 5 par sportstrumpor, 79 par herrstrumpor, 119 st. mössor, 532 m. band, 2,055 m. dräkt-, ulster och kostymtyger, 870 m. gardiner, 292 m. möbeltyg, 206 m. duktyg, 482 m. bomullstyg, 105 m. sållväv, 85 m. handduksväv, 113 m. linneväv, 5 st. jumpers, 10 m. duktyg, 48 st. tabletter, 17,8 m. tablettväv, 37 m. serv. väv, 52 st. kuddar, 49 st. dukar, 11 st. västar, 15 st. barnkragar, 16 st. näsdukar, 24 st. förkläden, 58 st. dukar, 80 damasttabletter, 26 st. tevagnsdukar, 163 st. underlägg, 132 st. servetter.
Ävenrevsionsberättelsen föredrogs, varefter ansvarsfrihet beviljades.
Till ledamöter av styrelsen omvaldes i tur avgående landshövdingskan Anna Nylander, fruar Ulla Melin, Erica Ekman och Brita Löfvenberg samt fröken Dagny Alfvén, samtliga från Visby, fröken Brita Forslund, Bro, fru Alice Nilsson, Endre, fröken Naima Björkander, Hörsne, fröken Judith Lithberg, Kräklingbo, fruarna Elin Sjögren, Hogrän, Helny Mattsson, Hablingbo, Agnes Nilsson, Hemse, Ruth Stengård, Burs, Anna Lindström, Öja, samt A. Andersson, Slite — den sistnämnda nyvald efter fru. Märta Myrsten, som undanbett sig återval. Revisorer blevo husdjurskonsulent B. Ljunggren och fröken Maria Kolmodin, Visby, supplerade av rektor B. Nordlander, Hemse, och disponent C. 0. Kolmodin, Visby.
Sedan föredragningslistan därmed genomgåtts framförde ordföranden ett tack till föreningens föreståndarinna fröken Magda Larsson för hennes nitiska arbete samt till de övriga anställda och till de duktiga väverskorna.
Om hemslöjdens framtida uppgifter talade därefter fru Hörlén, som först uttryckte sin glädje över att åter ha fått komma till Gotland ett hemslöjdslandskap med gamla traditioner.
När kriget bröt ut hyste vi en stor oro för hemslöjdens öde — man fruktade materialbrist m. m., men det har sedermera visat sig, att farhågorna voro ogrundade. Hemslöjden har tvärtom fått ett verkligt uppsving, vilket egentligen icke är så underligt, om man betänker dess betydelse just för de enskilda hemmen.
Störst har intresset givetvis varit på landet, där de naturliga möjligheterna finnas att ta vara på det egna materialet, men också andra befolkningsgrupper börja få upp ögonen för hemslöjdens värde. Det bör också i detta sammanhang påpekas, att hemslöjd icke är en stil utan ett tillverkningssätt, som i sig innesluter både de mest utsökta kvalitetsvaror och den enklaste bruksvara. Tidigare har speciellt industribefolkningen haft föga intresse över för hemslöjden’, men även här har en stor förändring skett — intresset för det i hemmet tillverkade har stigit ofantligt och här synes hemslöjden ha fått ett tacksamt fält för sitt framtida arbete.
Men mest hoppfullt är det faktum, att ungdomens intresse för hemslöjden befinner sig i stigande. Det måste dock undervisning till för att hålla detta intresse vid liv och alldeles särskilt bör kännedomen om materialet utvecklas. Man må också i detta sammanhang ha rätt att hoppas på myndigheternas kraftiga stöd — inte minst till ullhanteringen efter kriget.
I fortsättningen framhöll tal. också hur hon vid besök på SLU-utställningen i Västerås och JUF-kongressen i Uppsala konstaterat hemslöjdens höga standard och icke minst fäst sig vid de vackra arbetena från Gotland. Hon uppmanade vidare den gotländska hemslöjdens ledare att utnyttja de anslag, som skolöverstyrelsen beviljar för kursverksamheten. Det är visserligen endast längre kurser, som äro anslags-berättigade, men det går ju bra att’ kombinera ihop flera olika grenar, så’ att tiden sammanlagt uppgår till 4050 timmar.
Ett intimt samarbete mellan hemslöjden och allmänheten liksom med andra institutioner i synnerhet hushållningssällskapet rekommenderades liksom, att vävkurser startades i städerna och att bygdegårdarna på landsbygden tages i anspråk för hemslöjdsändamål.
I anslutning till föredraget visades också en liten trevlig utställning från SLU-tinget i Västerås, varvid tal. poängterade vikten av att tillverka en bra bruksvara och ej blott mera konstfärdiga alster.
Till sist ägnades några ord åt den manliga slöjden, där ännu mycket återstår att uträtta just i fråga om tillverkningen av vardagens bruksvaror i Sedan ordf. framfört ett tack till talarinnan, avslutades sammanträdet med gemensam kaffedrickning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149