Varptävlan

i samband med SOMMARFEST anordnar Sanda Varpklubb söndagen den 25 juli kl. 11,00.
Anmälningar mottagas i varpa senast onsdagen den 21 juli pr tel. Sanda 43.
Vidare framdeles.
SANDA VARPKLUBB.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 juli 1943
N:r 160

Det kyrkliga flicklägret på Varvsholm

öppnades i dag på middagen, då ett 25-tal deltagare mötte upp. Ledare äro syster Inga-Lisa Thunberg, Ersta, och fru Ingegerd Lundell, Visby. På fredag företas en utfärd till Sanda med aftonbön i kyrkan kl. 19. En lekafton anordnas om lördag kl. 19 på planen vid Klinte kyrka, vilken avslutas med aftonbön i kyrkan kl. 21. Vid söndagens högmässa i Klinte kyrka kl. 11 predikar biskop Ysander. Efter högmässan sker samling på kyrkplanen till missions- och ungdomsmöte. Vid mötet serveras mjölk, saft och bullar. Lägrets avslutning sker måndagen den 12 juni.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 8 juli 1943
N:r 153

Netzels lag återigen segrande varplag på Stångaspelen.

Hablingarna togo storslam i pärken. — Spännande finaler på båda håll. — Väldig anslutning till den strålande idrottsfesten.
Stångaspelen var gårdagens största idrottsevenemang inte bara för Gotlands del utan säkerligen också för Sverige och lite till, åtminstone vad deltagarantalet beträffar. Där kämpade nämligen inemot ett tusental gotlänningar i de urgamla, idrotterna pärk och varpa och deras bedrifter beundrades eller kritiserades — av 4-5,000 skådelystna, som kommit dit pr cykel, till fots, i bil eller med extratåg. Så nog var det en stor dag i Stånga alltid och som vanligt hade arrangören, hr Dahlgren, tur med vädret.
Årets tävlingar på Gumbalde äng.gåvo ett ovedersägligt bevis för de gamla gotlandsidrotternas livskraft och framåtgående just nu. Pärkspelet var bättre än på mången god dag med både många och välspelande lag, och i varpa utkämpades en final, som i spänning och säkerhet söker sitt motstycke. Netzels lag från Visby kunde slutligen foga ytterligare en seger till sina många föregående, men fråga är om inte denna dust mot Lennart Karlssons lag i Väskinde är den som krävt mest i fråga om koncentration och noggrannhet. Netzlarna vunno som bekant även i fjol och för några år sedan togo Karlssönerna hem segerlönen i denna kolossalt ansträngande dagslångt turnering.
Spelen inleddes som alltid med en kort idrottsgudstjänst, vilken förrättades av kontraktsprosten G. A. Kronqvist. Omedelbart därefter sattes tävlingarna i gång och kunde avslutas i god tid före mörkrets inbrott. Det är en synnerligen krävande uppgift att få hela detta maskineri att gå i lås, men det lyckades, även om det blev en del dröjsmål här och där. På Stångaspelen måste man också prata med goda vänner och ha en bit mat då och då mellan slagen, varför ”efterlysningarna” bli legio. Men allting ordnade som sagt upp sig, om inte förr så skedde det hos folkskollärare Dahlgren, där alla trådar löpte ihop och alla frågor besvarades. Han fungerade som överledare, mottagningskommitte, speaker, prisdomare och generalsekreterare på en gång. Ändå hann han med att sköta om otaliga andra små detaljer, som han ordnat upp, och det är avått att tänka sig hut det hela egentligen skulle kunnat genomföras utan honom.

Dubbelseger i pärken för Hablingbo.
En avsevärd del av pärkspelet hade som bekant klarats av vid förra söndagens förtävlingar och man hade alltså att nu fortsätta på den gruppindelning som gjorts. I bakpärkens klass II hade Fårösund, östergarn och Fårö två segrar vardera att fortsätta med. Fårösundspojkarna med Gustav Kellström vid pärken visade sig vara i prima slag och vunno först över östergarn, varefter de också besegrade Fårö. I andra gruppen segrade Silte med Rune Hansson som pärkkarl.
Sandapojkarna som gjort bra i från sig vid tidigare pärkspel vunno i går juniorklassen genom att slå Stånga i finalen. övriga segrar i denna klass hemfördes av Lye och östergarn.
Frampärken blev en spännande historia, där segern hängde på. håret. De tre lagen i grupp I voro Burs, När
I och Hablingbo och gången på det hela blev den att När slog Burs, Hablingbo slog slog När och Burs slog Hablingbo, alltså vardera en seger och ett nederlag, varför antalet vunstpärkar och stick fick avgöra. Hablingbo Låg bäst till och tog här sitt första segerpris för dagen. Visby bollkubb vann en av de följande grupperna i frampärk efter segrar mot Gothem och Stånga. Spelet mellan Burs och När refererades av hr Dahlgren och han samlade på så sätt drygt tusentalet åskådare till pärken.
Som avslutning på dagen fick man se finalen i bakpärk mellan Burs och Hablingbo. Burs hade avancerat dit efter segrar över Gothem och Lau förra söndagen samt i går med seger över Visby bollklubb rrted två raka. Hablingbo vann förra söndagen över När II och hade sedan frilott. I finalen Burs-Hablingbo gick det jämnt om jämnt men Hablingbo fick in det avgörande hugget i första pärken och vann den. Lika jämnt stod det i andra och spelet gick med väldiga driv över planen. Också nu visade sig hablingarna vara snabbast och mest påpassliga – Manne Booberg var den ledande själen och hade ett kolossalt tillslag på bollen samt mötte allt som kom i hans väg. Burs fick sträcka vapen efpen efter en jämn och vacker strid men i gengäld tilldömdes de priset för ärligaste spel och det är också något värt att få vid Stångaspelen.
En svårighet för spelarna var de påträngande åskådarna, som ofta storlo i vägen vid de långa och skeva huggeri och om det inte möter överstigliga svårigheter så borde till en annan gång en del avspärrningar ordnas, vilket skulle vara till fördel för samtliga parter.

Tävlingsplatsen i varpa förstoras årligen.
En sådan mängd varpkastare som besökte Stångaspelen i år har förmodligen aldrig tidigare förekommit och det märktes också att nya platser för kastarna hade måst tas i anspråk bortåt järnvägen till. Mästarklassen omfattade 32 lag liksom klass II, de 49 lagen i klass III delades på två avdelningar och detsamma skedde i rekryt-klassen, där 64 lag tävlade. I stenklassen drabbade 33 lag ihop och oldboys ställde upp med fyra lag, summa summarum 214 lag.
Mästareklassen följdes givetvis av en intresserad publik hela dagen och man fick speciellt inrikta sig på den, varför de övriga klasserna följaktligen inte kunna få så stor publicitet eller så många åskådare.
Redan i mästareklassens första omgång kom det till hårda strider och på åtskilliga håll blev det 12-11. Netzels lag och likaså Blomberg, Gothem, visade sin klass genom att vinna var sin kula med 12-2 och det hjälpte inte att motståndet hårdnade i fortsättningen. Bland de lag som här blevo utslagna kan antecknas Leimers lag från Stockholm, som kom upp mot Knut Johansson, Bara och förlorade med 12-11, 12-8. Em. Eriksson i Hellvi åkte ut jämte Birger Olssons lag i Fole och Herman Olssons i Eksta, som kom upp mot Netzels. Karlssönerna i Väskinde manövrerade ut Svärd, Visby, vilket var det enda förlorande av fem stadslag i första omgången.

Baraborna togo en kula på Netzels.
I andra omgången fortsatte Blombergs lag, likaså Netzels och Knut Johansson att segra. Netzels fck dock släppa en kula till Hansson, Bara, med 125 men sedan blev det 12-10 och 12-3 till Netzlarna, som i fortsättningen blev enda stadslag i klassen. I den förlorande gruppen blev det ett nytt nederlag för Leiners, som kom upp mot Eriksson, Hellvi.
De båda Gothemslagen som gått vidare till tredje omgången lottades där tyvärr mot varandra. Blomberg gick fortfarande vidare i den vinnande gruppen, Karlssons Väskinde slog Karlsson Stenkyrka, Netzels vann över H. Nilsson, Garda, och Pettersson, Stånga, slog ut Knut Johansson, Bara, i samtliga fall blev det två raka kulor med klara differenser.
Vid semifinalerna i fjärde omgången lottades Blombergs lag mot Karlsson, Väskinde och det senare laget vann med två kulor på 12-10. Netzels klarade ganska lätt Stångalaget med 12 —6, 12-9. I kampen om 5-8 pris vann Karlsson, Stenkyrka och Kristiansson, Gothem.

Segersiffrorna blevo 12-11, 11-12, 12-10.
Finalen i mästarklassen blev en fenomenalt jämn uppgörelse och det var bortåt 500 intresserade som trängdes omkring målet för att se en skymt av de perfekta kasten. De båda bröderna Netzel samt Wille Pettersson pressades synnerligen hårt för första gången under dagen och det var bröderna Lennart och Oskar Karlsson samt Fred Pettersson, som levererade denna utmärkta match.
Visbylaget tog ledningen i första kulan med 5-2 och 6-3 men Väskinde utjämnade till 6-6, ett nytt ryck av Netzels utjämnades till 8-8 efter en fullkomligt enastående serie bortslagningar och sedan följdes de båda lagen åt till 11-11. Sista sticket hölls av Harry Netzel, men Lennart Karlsson hade hans varpa i gungning och det fattades endast några millimeter för att den skulle ha slagit över och rullat ifrån. Andra kulan blev den första lik med ledning för Netzel med hela 5-1. Oskar Karlsson i Väskinde var den klart bäste av alla sex kastarna och med honom som föregångsman hämtade Väskindeborna än en gång upp visbylaget vid 6-6. Så följdes man åt på nytt med vartannat stick och denna gång var det Väskindes tur att vinna vid 11-11, det var Oskar Karlsson som lade ett s. k. lock och det låg kvar, trots att Netzlarna var i obehaglig närhet.
Oskar Karlsson fortsatte i samma goda stil på tredje kulan och tog fyra raka stick. Sedan kom en liten downperiod, vadan visbyborna i stället spottade upp sig och tog sex stick i rad, 6-4 alltså. Karlssönerna kom med ett nytt ryck på fyra stick, men Netzels kom lika punktligt också nu med fyra raka. Ställningen var alltså 10-8 till visbylaget, men än var inte slaget över. Karlsönerna utjämnade till 10-10 och på nästa kast blev det två nollor och alltså bortslag. Spänningen steg för varje kast. Nu lämnades ingenting åt slumpen, ty det gällde att sätta in den avgörande stöten. 11-10 till Netzels blev det och denna gången klickade Väskindebornas nerver, när det gällde att göra 11-11, ty Netzlarnas tolva kunde man inte göra något åt.
Publiken kunde andas ut efter en sällsynt spännande uppgörelse och de säkra kämparna tackade varandra för god match, säkerligen den svåraste som Netzels lag har utkämpat på mycket länge. Laget vann tack vare sin stora jämnhet och det var ingen skam att förlora mot denna fruktansvärt vältrimmade kastartrio. Det var en final som var värdig denna stortävling på Gumbalde äng.

K. G. Larsson segrade åter i femkampen.
I den bekanta inhägnaden hade under eftermiddagen diverse spännande saker avgjorts. Man började med tävlingen i stångstörtning om dr Bolins vandringspris och här tog K. G. Larsson ledningen med 8,92 i första kastet, Erik Hellström låg närmat till en början men blev sedan passerad av Arne Möllerström. Larsson försökte förgäves öka i de följande kasten, han tog till för mycket och orkade aldrig över. Desto bättre lyckades Möllerström som i sista försöket lyckades få stången runt vid 9-metersgränsen och vann därmed tävlingen. Inte mindre än 14 man startade i denna gren.
Femkampen följde sedan omedelbart och tio man ställde upp varför det blev två man utslagna varje gång. På 100 m. föllo Broman, Fårö, och Gannholm, Burs, ur och detta öde drabbade sedan Bertil Möllerström, Roma, och Evald Ronström, Othem, i längdkastet. K. G. Larsson hade längsta kastet och därnäst följde Dahlström.
I höjdhoppet blev det en jämn tävling, där alla sex klarade upp till 1,40. På 1,45 klarade Larsson med mycket luft emellan och även Krusell, Levide, och lille Dahlström seglade över. K. E. Jakobsson, Levide, Arne Möllerström, Roma, och Nordström, Fårösund revo alla försök och det blev skiljehopp, där Jakobsson klarade sig vidare. I fjärde grenen, stångstörtning, blev K. G. Larsson bäste man och Dahlström låg två ända till sista kastet, i vilket Krusell tog hem andraplatsen och således gick till finalen i ryggkast tillsammans med Larsson.
Här hade Levidebon inte mycket att säga till om och snart låg han där i gräsmattan på föreskrivet sätt. Jakobsson och Dahlström tävlade om tredjeplatsen och där måste Dahlström ge sig på grund av en sträckning. Segrare blev liksom i fjol K. G. Larsson och det kan nämnas att samtliga fyra man i ryggkastet blevo pristagare även förra året.
I fortsättningen blev det extratävlingar i ryggkast samt skämttävlingar, vilka givetvis blevo upphovet till många hjärtliga skratt.

Prisutdelning av kommendör Hägg.
När samtliga klasser i varpa avverkat sitt program och den spännande finalen i bakpärk avslutats i skymningen drog sig allt folket till dansbanan, där dansmusikens sprittande toner steg över sorlet. På kvällen stillnade det ut alldeles och den stora folkfesten fortgick ännu några timmar fram på nattkröken innan det var alldeles lugnt på valplatsen Gumbalde äng.
Under kvällen hölls prisutdelning för dagens tävlingar och det var som vanligt en ståtlig och värdefull prissamling som bytte ägare. Allt som allt beräknades samtliga priser vara värda något över 3,000 kr. Som prisutdelare fungerade kommendör Arv. Hägg och hr Dahlgren erinrade i sitt avslutningstal om hur kommendör Hägg under Stångaspelens tidigare år varit en synnerligen välvillig prisdonator, som bl. a. skänkt pris till bästa lag och till bäste man på plan i fram- och bak-pärk. Hr Dahlgren framhöll också det stora pärkintresse som kommendör Häggs far, amiral Jaques Hägg, visat under hr Dahlgrens pojkår i östergarn och som sporrade till stordåd vid pärken.
Kommendör Hägg avslutade prisutdelningen med ett anförande om den gotländska idrottens betydelse när det gäller att stärka kroppen så att den som rätt bedriver sin idrott kan få kraft och beslutsamhet för mera betydelsefulla uppgifter som svensk medborgare.
Hr Dahgren riktade ett tack till kommendör Hägg och tackade alla idrottsmän för att de kommit till Stånga samt uttalade också sin stora glädje över att den gotländska idrotten gjort en sådan framryckning och uppvisat ett sådant pånyttfött intresse.

Bakpärk.
Mästareklassen.
Grupp I.
1) Hablingbo, Pärkkarl Manne Booberg, Nya A/B Visby Bryggeriers hederspris, Visby Bollklubbs vandringspris, Stefanigillets vandringspris, Mästerskapsplaketter till varje man i laget.
2) Burs, pk Albert Alvengren, Hederspris, Gotlands Idrottsförbunds vandringspris; 3) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren.
Grupp II:
1) När II, pk Fritz Pettersson, Konsul E. Lundbergs hederspris; 2) Lau, pk
Ragnar Larsson.
Grupp III:
1) Alva, pk Hugo Gardell, Apotekare Niklas Sandströms hederspris; 2) Stånga, pk Allan Pettersson.
Grupp IV:
1) Gothem, pk Gösta Hellberg.

Klass II.
Grupp I:
1) Fårösund, pk Gustaf Keliström, Gotlands Allehandas hederspris; 2) östergarn, pk Magnus Bendelin; 3) Fårö, pk Herbert Liljegren.
Grupp II:
1) Silte, pk Rune Hansson, Slite cements hederspris; 2) Näs, pk Hans Karlsson.
Grupp III:
1) Levide, pk Alfons Nilsson; 2) I 18 107:e komp., pk vpl K. G. Berg.
Grupp IV:
1) Vänge, pk Hans Persson.

Juniorer.
Grupp I:
1) Sanda, pärkkarl Tore Karlsson,. Gotlänningens hederspris; 2) Stånga, pk Sixten Wallin.
Grupp II:
1) Lye, pk Martin Hansson, Gotlands Andedsmejeriförenings hederspris; 2) När III, pk Ture Häglund.
Grupp III:
1) östergarn, pk Rune Nilsson.
Frampärk.
Grupp I:
1) Hablingbo, pk Rune Mattsson, Konsul C. G. Björkanders hederspris, Kungapokalen i vandringspris, Mästerskapsplakett till varje man i laget.
2) När I, pk Ivar Häglund, Hederspris, Gotlänningarnas i Gävle vandringspris; 3) Burs, pk Hilding Havdell.
Grupp II:
1) Lau, pk Ragnar Larsson, Gotlands Mejeriförbunds hederspris; 2) När II, pk Ture Nilsson.
Grupp III:
1) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren, A/B 0. S. Björkmans hederspris; 2) Stånga, pk Erik Karlsson; 3) Got-hem, pk Henning Gahnström.
Till bäste pärkkarl i bakpärk, mästareklassen, A/B Gust. Lövqvists hederspris (fåtölj) tilldelades Albert Alven-gren, Burs.
Dir. Carl E. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i bakpärk klass II har tilldelats Rune Hansson, Sina,
Dir. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i juniorklassen: Tore Karlsson, Sanda; d:o d:o i frampärk Hilding Havdell, Burs.
Knut Östergrens vandringspris till den socken som deltagit med största antal lag gick till Närs I. F.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 juli 1943
N:r 150

Tillkännagivande

I här fört föreningsregister hava denna dag intagits följande anmälningar:
styrelsen för Västergarns fiskeriförening u. p. a., som har sitt säte i Västergarns socken, utgöres numera av Karl Gustav Axel Johansson, Sigvards, Eskelhem, Karl Albin Olsson, Lauritze, Västergarn, och Karl Johan Emil Nilsson, Ammor, Västergarn, ordinarie ledamöter, med Hilmer Reinhold Georg Nilsson, Ammor, Västergarn, Gustav Valdemar Nilsson, Lekarve, Sanda, och Karl Hjalmar Myrström, Lekarve, Sanda, såsom suppleanter. Föreningens firma tecknas av styrelsen;
den 2 maj 1942 antogos stadgar för Föreningen Folkets Hus i Dalhem utan personlig ansvarighet, som har till ändamål att efter förvärv av fastighet genom lokaluthyrning, idkande av teater-, biograf- eller kaférörelse eller annan därmed jämförlig ekonomisk verksamhet tillgodose medlemmars behov av billiga och ändamålsenliga samlings- och expeditionslokaler. Styrelsen, som har’. sitt säte i Dalhems socken, utgöres av Anton Persson, Erik Danielsson, Ivar Stenqvist, Einar Schwarts och Henning Persson samtliga Dalhem, Gotlands Hässelby. Föreningens firma tecknas av Ivar Stenqvist och Einar Schwartz var för sig. Föreningens räkenskaper avslutas per kalenderår. Kallelse till föreningssammanträde sker genom annons i de tidningar årssammanträdet bestämmer minst åtta dagar före dess hållande. Övriga meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom genom särskilda skrivelser.
Visby i landskansliet den 25 februari 1943.
LÄNSSTYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Insamlingen till den nödställda

familjen i Mästerby har nu kommit igång på allvar och har redan visat vackra framsteg. På Gotlands Allehandas lista hade till i morse tecknats sammanlagt kr. 602: 82 plus presentkort på klädesvaror på 25 kr. På förmiddagen tillkom ytterligare på denna lista 100 kr. från Odd Fellows damklubb. Direkt hos kyrkoherde Hultmark i Sanda har influtit i kontanter 262 kr. och till fruarna Olsson och Sjögren, Bander, ha ankommit kläder och dyl. samt kontanta gåvor och presentkort. Sammanlagt har alltså hittills i kontanter influtit icke långt från 1,000 kr. förutom en del kläder m. m. Kyrkovärdarna i Mästerby har gått ut på gårdgång i socknen och även på detta sätt torde ytterligare en del bidrag komma att lämnas.
Bidrag kunna alltjämt tecknas på Gotlands Allehandas kontor eller pr post insändas till Pastorsämbetet i Sanda. Kläder och förnödenheter kunna sändas till fruarna Sjögren och Olsson, Bander.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 februari 1943
N:r 47

Blidvintern vållar isbrist.

Gotlandsbehovet torde få importeras från Norrland.
Pessimister och kverulanter ha egentligen högkonjunkturtider nu — ingenting är bra, allting är på tok. Blidvintern sparar t. ex. bränsle, men samtidigt hindrar snöbristen den nya vedens framkörning. Ingen is hindrar i år sjöfarten, men bristen på is på Gotland kommer antagligen att vålla en hel del besvär och extrakostnader i år. En lång period blåsväder har nu detta nyår hindrat fisket och fortsätter det så här får man kanske inte mycket fisk att lägga på den is man förmodligen blir tvungen importera. Ingenting är bra.

Men vår tids folk har tvingats att anpassa sig efter förhållandena och att det går märks granneligen. Och är det någonting man måste utföra är det bara att sätta igång, Blid-vintern har som sagt medfört att det råder isbrist på Gotland. Och det är inte restaurangernas folkpunsch, som är i fara att bli varm, det gäller mejeriernas produkter och livsmedel över huvudtaget.
Någon kyla, som kunnat åstadkomma is för upptagning och stackning, har icke förekommit denna vinter. Det har bildats is i de vanliga isupptagningsvattnen, såsom t. ex. Tingstäde träsk samt Svejde myr och andra mindre .vattensamlingar, men den har aldrig blivit av tillräcklig tjocklek. Undersökningar ha visat, att ute i Tingstäde träsk finns i. n. 4-5 tums is, men dels är den lös i ytan, dels bär inte isen vid stränderna så att man kan få i land den.

Gotland behöver 1,200-1,400 ton is.
Gotlands Allehanda har gjort en undersökning och kommit till att för närvarande föreligger ett importbehov till Gotland av minst 1,200-1,400 ton is i Stockholmstrakten finnes ingen is och icke heller uppåt Roslagen. Södra Sverige har ju haftungefär samma väderlek som Gotland och har alltså ungefär samma brist på is. Återstår sålunda Norrland och vid en förfrågan, som mejeriförbundet idag gjort befanns, att det fanns is att få i Gävle, ehuru man inte kunde för dagen ange pris. Då man vet att här begärts 10-11 kr. kbm. eller tonnet för den is som funnits här, är det utan vidare klart att isimporten med frakter och körningar etc icke blir billig historia.

En hel del mejerier ha kylaggregat.
Återstår att undersöka möjligheterna av att installera kylmaskinerier.
Kylaggregatfabrikerna äro för närvarande överhopade med arbete och det tidigaste man kan räkna med att få någon industrianläggning utförd lär väl vara fram emot midsommar och då har nog isen redan behövts en tid. Den fördelen har ju ett kylmaskineri framför dyr naturis, att kapitalet finnes kvar när sommaren gått, men man har å andra sidan att räkna med driftskostnaderna. Om vi icke äro fel underrättade pågår emellertid just nu undersökningar och förhandlingar om möjligheterna att installera kylmaskinerier på en del Gotlandsmejerier, som hittills saknat sådana. En hel del ha redan kylmaskin och behöva sålunda icke oroa sig för isbristen. Sådana mejerier äro t. ex. Sanda, Hässelby, Hablingbo, Levede, Linde, Hejde och Tingstäde mejerier. Autsarve mejeri planerar kylaggregat och Gotlands andelsmejeriförening undersöker för närvarande kylinstallationsmöjligheterna.
Isbehovet är som sgat stort. Gotlands andelsmejeriförening beräknar ett årsbehov av c:a 800 ton för sina mejerier, Ångbåtsbolaget brukar lägga upp för båtarnas m. fl. räkning c:a 300 ton, Gotlands fiskförsäljningsförening behöver c:a 150 ton, vartill kommer en del andra förbrukare. Bryggeriet har eget kylverk och tillverkar även is för eget behov, stadshotellet har självfallet kylskåp och kylmaskineri men brukar sommartid få komplettera
med en del naturis. Några Gotlandsmejerier, nämligen När, Burgsvik och Fidenäs, ha lyckats få is från en del skogstjärnar och Stenkyrka mejeri hoppas ännu att det skall hinna frysa nog för att ge is för vintern. Kräklingbo mejeri har kommit över 5 tums is från en skogstjärn och håller för närvarande på att lägga in denna is.
Som man ser kan även mildväder på olaga tid ha sina nackdelar om det också har vissa fördelar. Tänk bara på alla svårigheter skridskoåkare och bandyspelare haft i vinter med isbristen — plats för nya klagomål — och nu återstår att se om mejeriernas driftskostnader stiga så mycket på grund av kylsvårigheterna att mjölken även stiger i pris. Då blir också det en anledning till klagan. Men priskontrollnämnden har kanske tänkt på ispriset också när man bestämde prisstoppet?

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Nykterhetsnämndernas årsrapporter.

Tillståndet anses i regel tillfredsställande.
Västerhejde nykterhetsnämnd rapporterar till socialstyrelsen, att nykterhetstillståndet senaste året i det stora hela varit gott liksom år 1941. Ordningen vid nöjesplatserna har även varit tillfredsställande. Ett önskemål som nämnden framställer är minskad sprittilldelning såväl å motböcker som å restauranger även begränsad pilsnerkonsumtion. I statsbidrag söker nämnden 48 kr.
Rone nykterhetsnämnd. vill ha 60 kr. i bidrag för fjolårets verksamhet. I denna kommun anses nykterhetstillståndet varå mindre tillfredsställande. Nio personer bötfälldes i fjol för fylleri, därvid åtta förseelser begingos i Hemse. Nära hälften av fylleristerna saknade motbok.
Sanda nykterhetsnämnd söker bidrag med 40 kr. Gott nykterhetstillstånd anses råda i kommunen, och någon olaga sprithantering har ej förmärkts.
Nykterhetsnämnden i Tingstäde söker likaledes 40 kr. i statsunderstöd. Nykterhetstillståndet är gott, rapporterar nämnden.
Hellvi nykterhetsnämnd begär 50 kr. i statsbidrag. I denna kommun har nykterhetstillståndet förbättrats.
Fardhems nykterhetsnämnd önskar 25 kr. i statsbidrag för 1942.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Mejeriförbundet 1942.

Gotlands mejeriförbunds styrelse bar beslutat, att på under 1942 levererade 1,153,938,4 kg. smör lämna en efterbetalning av 3,5 öre pr kg., eller sammanlagt kr. 40,387: 84.
Gotlands andelsmejeriförening, som levererat 394,660,7 kg., får 13,813: 12 kr., Sanda mejeriförening får för 105,358,0 kg. 3,687: 53 kr., När och Lau mejeriförening för 89,863,9 kg 3,145: 24 kr.., Hesselby Mejeri A/B för 87,577,3 kg. 3,065: 21 kr., Hablingbo mejeriförening för 57,301,7 kg. 2,005: 56 kr., Levide Mejeri A/B för 51,511,3 kg. 1,802: 90 kr., Stenkyrka Mejeri A/B för 45,820,3 kg. 1,603: 71 kr., Hoburgs mejeriförening för 44,956,3 kg. 1,573: 47 kr., A/B Hejde Mejeri för 44,802,2 kg. 1,568: 08 kr., Gothems mejeriförening för 44,296,4 kg. 1,550: 37 kr., Linde Mejeri A/B för 41,908,6 kg. 1,466: 80 kr., Autsarve Mejeri A/B Fidenäs Mejeri för 38,352,9 kg. 1,342: 35 kr., A/B Kräklingbo Mejeri för 34,187,7 kg. 1,196: 57 kr., Burgsviks mejeriförening för 15,584,4 kg. 545: 45 kr. Sylfaste Mejeri A/B för 11,072,8 kg. 387: 55 kr. samt Ekstaortens mejeriförening för 8,280,4 kg. 289: 81 kr.
Samtidigt beslöts fördelningen av de 6,000 kr. Gotlands andelsmejeriförening och Sylfaste mejeri A.-B. betala mejeriförbundet för mjölkhandelns i Visby överlämnande till dem. Det blev 0,80192 öre pr kg under året till förbundet levererat smör.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 februari 1943
N:r 37

Kyrklig ungdomsdag i Klinte.

Kyndelsmässodagen firades även i år enligt mer än tioårig tradition av den kyrkliga ungdomen i Klinte och Fröjel med en ungdomshögtid. Icke mindre än omkring 200 unga samlades då i Klinte kyrka och kyrkskola tills. k. ungdomsdag. Huvudparten var givetvis ungdom från pastoratet, men från ungdomskretsarna i grannpastoraten Sanda, Hejde och Eksta, till vilka inbjudan om deltagande utgått, hade också en rätt stor skara kommit tillstädes.
Dagen inleddes med ungdomsgudstjänst i Klinte kyrka, där Kyndelsmässoljusen1 brunno på altarbord och granar i koret. Från läktaren sjöngo unga röster: ”Nu ringer det samman i Sveriges land till högmässa i Guds kyrka”, och högmässa firades. Altartjänst och predikan förrättades av prosten G. Sjöberg, som i sin predikan med utgång från dagens båda texter talade till de unga om Jesus Kristus såsom en eld och ett ljus. Fröjels kyrkokör medverkade med tvenne vackra körsånger, men mest klingande blev den unisona psalmsången under de gamla tempelvalven. Gudstjänsten avslutades med hela psalmen 169, ”Fädernas kyrka”.
Från kyrkan begav man sig till kyrkskolan. Där hälsades ungdomsskaran välkomen av Josef Möllerström, Klinte. Ett kaffebord länsades på sina håvor, många unisona sånger ur ”Kyrklig sång” sjöngos med liv och lust och även här förhöjde kören högtiden med vackra sånger. Hr Hugo Broän visade en rad synnerligen vackra färgbilder, och 8 vitklädda flickor från Klinte framförde en stämnnigsfull tablå med sång och tända ljus. En avslutande betraktelse i anslutning till helgdagens karaktär hölls av kyrkoherde F. Thuresson.
Det var en i allo vacker högtid, fylld av allvar och ungdomsglädje.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 februari 1943
N:r 34

Svårt att få vikarie i Sanda.

Vikariatet å förenade tjänsten som folkskollärare och organist under vårterminen 1943 inom Sanda skoldistrikt har inte heller under andra ansökningstiden lockat någon sökande. Terminen börjar den 12 febr. och man har nu endast att genom folkskolinspektörens förmedling söka erhålla vikarie till tjänsten ifråga.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 1 februari 1943
N:r 25