Skogsbrand i Levide.

Cirka 10 tunnland härjade.
En till en början synnerligen häftig skogdbrand utbröt igår morse öster om järnvägslinjen mellan Kaupe anhalt och Levide station cirka ett par km norr om den sistnämnda. Troligt är att morgontåget från Hablingbo som passerar platsen vid halv 8-tiden, antänt. Till en början har elden legat och pyrt och först vid 10-tiden på förmiddagen observerades den sedan den i den rätt kraftiga blåsten slagit ut i full låga. Branden tedde sig ganska hotande, men folk anlände tämligen snabbt från såväl Fröjel som Levide, varjämte extratåg med folk och vatten insattes från Klinte. Med vatten och ruskor gick man omedelbart till attack och lyckades ganska snabbt trycka ihop fronterna för att därefter koncentrera släckningsarbetet till områdets mitt. Tack vare det snabba ingripandet samt den omständigheten att landsvägen skär området cirka 400 meter från den ursprungliga eldhärden, kunde elden efter ett par timmar anses begränsad efter att då ha härjat c:a 10 tunnland. Det härjade området, som äges av ett par lantbrukare vid Pejnarve, var beväxt med tillskog med undervegetation av ljung och en. Någon egentlig toppbrand förekom inte utan elden höll sig mestadels längs marken, där stubbar lämnade elden god näring. Elden spred sig också snabbt i blåsten, men neddämpades energiskt och framgångsrikt. Ett boningshus jämte en ladugård, som låho cirka 300 meter från brandplatsen, voro inte hotade, då vinden som tur var låg ifrån dessa byggnader. Vakthållning är fortfarande anordnad på brandplatsen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 juli 1943
N:r 154

Netzels lag återigen segrande varplag på Stångaspelen.

Hablingarna togo storslam i pärken. — Spännande finaler på båda håll. — Väldig anslutning till den strålande idrottsfesten.
Stångaspelen var gårdagens största idrottsevenemang inte bara för Gotlands del utan säkerligen också för Sverige och lite till, åtminstone vad deltagarantalet beträffar. Där kämpade nämligen inemot ett tusental gotlänningar i de urgamla, idrotterna pärk och varpa och deras bedrifter beundrades eller kritiserades — av 4-5,000 skådelystna, som kommit dit pr cykel, till fots, i bil eller med extratåg. Så nog var det en stor dag i Stånga alltid och som vanligt hade arrangören, hr Dahlgren, tur med vädret.
Årets tävlingar på Gumbalde äng.gåvo ett ovedersägligt bevis för de gamla gotlandsidrotternas livskraft och framåtgående just nu. Pärkspelet var bättre än på mången god dag med både många och välspelande lag, och i varpa utkämpades en final, som i spänning och säkerhet söker sitt motstycke. Netzels lag från Visby kunde slutligen foga ytterligare en seger till sina många föregående, men fråga är om inte denna dust mot Lennart Karlssons lag i Väskinde är den som krävt mest i fråga om koncentration och noggrannhet. Netzlarna vunno som bekant även i fjol och för några år sedan togo Karlssönerna hem segerlönen i denna kolossalt ansträngande dagslångt turnering.
Spelen inleddes som alltid med en kort idrottsgudstjänst, vilken förrättades av kontraktsprosten G. A. Kronqvist. Omedelbart därefter sattes tävlingarna i gång och kunde avslutas i god tid före mörkrets inbrott. Det är en synnerligen krävande uppgift att få hela detta maskineri att gå i lås, men det lyckades, även om det blev en del dröjsmål här och där. På Stångaspelen måste man också prata med goda vänner och ha en bit mat då och då mellan slagen, varför ”efterlysningarna” bli legio. Men allting ordnade som sagt upp sig, om inte förr så skedde det hos folkskollärare Dahlgren, där alla trådar löpte ihop och alla frågor besvarades. Han fungerade som överledare, mottagningskommitte, speaker, prisdomare och generalsekreterare på en gång. Ändå hann han med att sköta om otaliga andra små detaljer, som han ordnat upp, och det är avått att tänka sig hut det hela egentligen skulle kunnat genomföras utan honom.

Dubbelseger i pärken för Hablingbo.
En avsevärd del av pärkspelet hade som bekant klarats av vid förra söndagens förtävlingar och man hade alltså att nu fortsätta på den gruppindelning som gjorts. I bakpärkens klass II hade Fårösund, östergarn och Fårö två segrar vardera att fortsätta med. Fårösundspojkarna med Gustav Kellström vid pärken visade sig vara i prima slag och vunno först över östergarn, varefter de också besegrade Fårö. I andra gruppen segrade Silte med Rune Hansson som pärkkarl.
Sandapojkarna som gjort bra i från sig vid tidigare pärkspel vunno i går juniorklassen genom att slå Stånga i finalen. övriga segrar i denna klass hemfördes av Lye och östergarn.
Frampärken blev en spännande historia, där segern hängde på. håret. De tre lagen i grupp I voro Burs, När
I och Hablingbo och gången på det hela blev den att När slog Burs, Hablingbo slog slog När och Burs slog Hablingbo, alltså vardera en seger och ett nederlag, varför antalet vunstpärkar och stick fick avgöra. Hablingbo Låg bäst till och tog här sitt första segerpris för dagen. Visby bollkubb vann en av de följande grupperna i frampärk efter segrar mot Gothem och Stånga. Spelet mellan Burs och När refererades av hr Dahlgren och han samlade på så sätt drygt tusentalet åskådare till pärken.
Som avslutning på dagen fick man se finalen i bakpärk mellan Burs och Hablingbo. Burs hade avancerat dit efter segrar över Gothem och Lau förra söndagen samt i går med seger över Visby bollklubb rrted två raka. Hablingbo vann förra söndagen över När II och hade sedan frilott. I finalen Burs-Hablingbo gick det jämnt om jämnt men Hablingbo fick in det avgörande hugget i första pärken och vann den. Lika jämnt stod det i andra och spelet gick med väldiga driv över planen. Också nu visade sig hablingarna vara snabbast och mest påpassliga – Manne Booberg var den ledande själen och hade ett kolossalt tillslag på bollen samt mötte allt som kom i hans väg. Burs fick sträcka vapen efpen efter en jämn och vacker strid men i gengäld tilldömdes de priset för ärligaste spel och det är också något värt att få vid Stångaspelen.
En svårighet för spelarna var de påträngande åskådarna, som ofta storlo i vägen vid de långa och skeva huggeri och om det inte möter överstigliga svårigheter så borde till en annan gång en del avspärrningar ordnas, vilket skulle vara till fördel för samtliga parter.

Tävlingsplatsen i varpa förstoras årligen.
En sådan mängd varpkastare som besökte Stångaspelen i år har förmodligen aldrig tidigare förekommit och det märktes också att nya platser för kastarna hade måst tas i anspråk bortåt järnvägen till. Mästarklassen omfattade 32 lag liksom klass II, de 49 lagen i klass III delades på två avdelningar och detsamma skedde i rekryt-klassen, där 64 lag tävlade. I stenklassen drabbade 33 lag ihop och oldboys ställde upp med fyra lag, summa summarum 214 lag.
Mästareklassen följdes givetvis av en intresserad publik hela dagen och man fick speciellt inrikta sig på den, varför de övriga klasserna följaktligen inte kunna få så stor publicitet eller så många åskådare.
Redan i mästareklassens första omgång kom det till hårda strider och på åtskilliga håll blev det 12-11. Netzels lag och likaså Blomberg, Gothem, visade sin klass genom att vinna var sin kula med 12-2 och det hjälpte inte att motståndet hårdnade i fortsättningen. Bland de lag som här blevo utslagna kan antecknas Leimers lag från Stockholm, som kom upp mot Knut Johansson, Bara och förlorade med 12-11, 12-8. Em. Eriksson i Hellvi åkte ut jämte Birger Olssons lag i Fole och Herman Olssons i Eksta, som kom upp mot Netzels. Karlssönerna i Väskinde manövrerade ut Svärd, Visby, vilket var det enda förlorande av fem stadslag i första omgången.

Baraborna togo en kula på Netzels.
I andra omgången fortsatte Blombergs lag, likaså Netzels och Knut Johansson att segra. Netzels fck dock släppa en kula till Hansson, Bara, med 125 men sedan blev det 12-10 och 12-3 till Netzlarna, som i fortsättningen blev enda stadslag i klassen. I den förlorande gruppen blev det ett nytt nederlag för Leiners, som kom upp mot Eriksson, Hellvi.
De båda Gothemslagen som gått vidare till tredje omgången lottades där tyvärr mot varandra. Blomberg gick fortfarande vidare i den vinnande gruppen, Karlssons Väskinde slog Karlsson Stenkyrka, Netzels vann över H. Nilsson, Garda, och Pettersson, Stånga, slog ut Knut Johansson, Bara, i samtliga fall blev det två raka kulor med klara differenser.
Vid semifinalerna i fjärde omgången lottades Blombergs lag mot Karlsson, Väskinde och det senare laget vann med två kulor på 12-10. Netzels klarade ganska lätt Stångalaget med 12 —6, 12-9. I kampen om 5-8 pris vann Karlsson, Stenkyrka och Kristiansson, Gothem.

Segersiffrorna blevo 12-11, 11-12, 12-10.
Finalen i mästarklassen blev en fenomenalt jämn uppgörelse och det var bortåt 500 intresserade som trängdes omkring målet för att se en skymt av de perfekta kasten. De båda bröderna Netzel samt Wille Pettersson pressades synnerligen hårt för första gången under dagen och det var bröderna Lennart och Oskar Karlsson samt Fred Pettersson, som levererade denna utmärkta match.
Visbylaget tog ledningen i första kulan med 5-2 och 6-3 men Väskinde utjämnade till 6-6, ett nytt ryck av Netzels utjämnades till 8-8 efter en fullkomligt enastående serie bortslagningar och sedan följdes de båda lagen åt till 11-11. Sista sticket hölls av Harry Netzel, men Lennart Karlsson hade hans varpa i gungning och det fattades endast några millimeter för att den skulle ha slagit över och rullat ifrån. Andra kulan blev den första lik med ledning för Netzel med hela 5-1. Oskar Karlsson i Väskinde var den klart bäste av alla sex kastarna och med honom som föregångsman hämtade Väskindeborna än en gång upp visbylaget vid 6-6. Så följdes man åt på nytt med vartannat stick och denna gång var det Väskindes tur att vinna vid 11-11, det var Oskar Karlsson som lade ett s. k. lock och det låg kvar, trots att Netzlarna var i obehaglig närhet.
Oskar Karlsson fortsatte i samma goda stil på tredje kulan och tog fyra raka stick. Sedan kom en liten downperiod, vadan visbyborna i stället spottade upp sig och tog sex stick i rad, 6-4 alltså. Karlssönerna kom med ett nytt ryck på fyra stick, men Netzels kom lika punktligt också nu med fyra raka. Ställningen var alltså 10-8 till visbylaget, men än var inte slaget över. Karlsönerna utjämnade till 10-10 och på nästa kast blev det två nollor och alltså bortslag. Spänningen steg för varje kast. Nu lämnades ingenting åt slumpen, ty det gällde att sätta in den avgörande stöten. 11-10 till Netzels blev det och denna gången klickade Väskindebornas nerver, när det gällde att göra 11-11, ty Netzlarnas tolva kunde man inte göra något åt.
Publiken kunde andas ut efter en sällsynt spännande uppgörelse och de säkra kämparna tackade varandra för god match, säkerligen den svåraste som Netzels lag har utkämpat på mycket länge. Laget vann tack vare sin stora jämnhet och det var ingen skam att förlora mot denna fruktansvärt vältrimmade kastartrio. Det var en final som var värdig denna stortävling på Gumbalde äng.

K. G. Larsson segrade åter i femkampen.
I den bekanta inhägnaden hade under eftermiddagen diverse spännande saker avgjorts. Man började med tävlingen i stångstörtning om dr Bolins vandringspris och här tog K. G. Larsson ledningen med 8,92 i första kastet, Erik Hellström låg närmat till en början men blev sedan passerad av Arne Möllerström. Larsson försökte förgäves öka i de följande kasten, han tog till för mycket och orkade aldrig över. Desto bättre lyckades Möllerström som i sista försöket lyckades få stången runt vid 9-metersgränsen och vann därmed tävlingen. Inte mindre än 14 man startade i denna gren.
Femkampen följde sedan omedelbart och tio man ställde upp varför det blev två man utslagna varje gång. På 100 m. föllo Broman, Fårö, och Gannholm, Burs, ur och detta öde drabbade sedan Bertil Möllerström, Roma, och Evald Ronström, Othem, i längdkastet. K. G. Larsson hade längsta kastet och därnäst följde Dahlström.
I höjdhoppet blev det en jämn tävling, där alla sex klarade upp till 1,40. På 1,45 klarade Larsson med mycket luft emellan och även Krusell, Levide, och lille Dahlström seglade över. K. E. Jakobsson, Levide, Arne Möllerström, Roma, och Nordström, Fårösund revo alla försök och det blev skiljehopp, där Jakobsson klarade sig vidare. I fjärde grenen, stångstörtning, blev K. G. Larsson bäste man och Dahlström låg två ända till sista kastet, i vilket Krusell tog hem andraplatsen och således gick till finalen i ryggkast tillsammans med Larsson.
Här hade Levidebon inte mycket att säga till om och snart låg han där i gräsmattan på föreskrivet sätt. Jakobsson och Dahlström tävlade om tredjeplatsen och där måste Dahlström ge sig på grund av en sträckning. Segrare blev liksom i fjol K. G. Larsson och det kan nämnas att samtliga fyra man i ryggkastet blevo pristagare även förra året.
I fortsättningen blev det extratävlingar i ryggkast samt skämttävlingar, vilka givetvis blevo upphovet till många hjärtliga skratt.

Prisutdelning av kommendör Hägg.
När samtliga klasser i varpa avverkat sitt program och den spännande finalen i bakpärk avslutats i skymningen drog sig allt folket till dansbanan, där dansmusikens sprittande toner steg över sorlet. På kvällen stillnade det ut alldeles och den stora folkfesten fortgick ännu några timmar fram på nattkröken innan det var alldeles lugnt på valplatsen Gumbalde äng.
Under kvällen hölls prisutdelning för dagens tävlingar och det var som vanligt en ståtlig och värdefull prissamling som bytte ägare. Allt som allt beräknades samtliga priser vara värda något över 3,000 kr. Som prisutdelare fungerade kommendör Arv. Hägg och hr Dahlgren erinrade i sitt avslutningstal om hur kommendör Hägg under Stångaspelens tidigare år varit en synnerligen välvillig prisdonator, som bl. a. skänkt pris till bästa lag och till bäste man på plan i fram- och bak-pärk. Hr Dahlgren framhöll också det stora pärkintresse som kommendör Häggs far, amiral Jaques Hägg, visat under hr Dahlgrens pojkår i östergarn och som sporrade till stordåd vid pärken.
Kommendör Hägg avslutade prisutdelningen med ett anförande om den gotländska idrottens betydelse när det gäller att stärka kroppen så att den som rätt bedriver sin idrott kan få kraft och beslutsamhet för mera betydelsefulla uppgifter som svensk medborgare.
Hr Dahgren riktade ett tack till kommendör Hägg och tackade alla idrottsmän för att de kommit till Stånga samt uttalade också sin stora glädje över att den gotländska idrotten gjort en sådan framryckning och uppvisat ett sådant pånyttfött intresse.

Bakpärk.
Mästareklassen.
Grupp I.
1) Hablingbo, Pärkkarl Manne Booberg, Nya A/B Visby Bryggeriers hederspris, Visby Bollklubbs vandringspris, Stefanigillets vandringspris, Mästerskapsplaketter till varje man i laget.
2) Burs, pk Albert Alvengren, Hederspris, Gotlands Idrottsförbunds vandringspris; 3) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren.
Grupp II:
1) När II, pk Fritz Pettersson, Konsul E. Lundbergs hederspris; 2) Lau, pk
Ragnar Larsson.
Grupp III:
1) Alva, pk Hugo Gardell, Apotekare Niklas Sandströms hederspris; 2) Stånga, pk Allan Pettersson.
Grupp IV:
1) Gothem, pk Gösta Hellberg.

Klass II.
Grupp I:
1) Fårösund, pk Gustaf Keliström, Gotlands Allehandas hederspris; 2) östergarn, pk Magnus Bendelin; 3) Fårö, pk Herbert Liljegren.
Grupp II:
1) Silte, pk Rune Hansson, Slite cements hederspris; 2) Näs, pk Hans Karlsson.
Grupp III:
1) Levide, pk Alfons Nilsson; 2) I 18 107:e komp., pk vpl K. G. Berg.
Grupp IV:
1) Vänge, pk Hans Persson.

Juniorer.
Grupp I:
1) Sanda, pärkkarl Tore Karlsson,. Gotlänningens hederspris; 2) Stånga, pk Sixten Wallin.
Grupp II:
1) Lye, pk Martin Hansson, Gotlands Andedsmejeriförenings hederspris; 2) När III, pk Ture Häglund.
Grupp III:
1) östergarn, pk Rune Nilsson.
Frampärk.
Grupp I:
1) Hablingbo, pk Rune Mattsson, Konsul C. G. Björkanders hederspris, Kungapokalen i vandringspris, Mästerskapsplakett till varje man i laget.
2) När I, pk Ivar Häglund, Hederspris, Gotlänningarnas i Gävle vandringspris; 3) Burs, pk Hilding Havdell.
Grupp II:
1) Lau, pk Ragnar Larsson, Gotlands Mejeriförbunds hederspris; 2) När II, pk Ture Nilsson.
Grupp III:
1) Visby Bollklubb, pk Erik Lundgren, A/B 0. S. Björkmans hederspris; 2) Stånga, pk Erik Karlsson; 3) Got-hem, pk Henning Gahnström.
Till bäste pärkkarl i bakpärk, mästareklassen, A/B Gust. Lövqvists hederspris (fåtölj) tilldelades Albert Alven-gren, Burs.
Dir. Carl E. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i bakpärk klass II har tilldelats Rune Hansson, Sina,
Dir. Degermans hederspris till bäste pärkkarl i juniorklassen: Tore Karlsson, Sanda; d:o d:o i frampärk Hilding Havdell, Burs.
Knut Östergrens vandringspris till den socken som deltagit med största antal lag gick till Närs I. F.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 juli 1943
N:r 150

Förevisning av ljudfilm ont sticktorven.

Bränslekontorets torvmöten med förevisning av ljudfilm angående sticktorvupptagning togo i går sin början i Dalhem. Huvudvikten lägges vid filmen, som på ett mycket instruktivt sätt visar upptagning och tillredning av sticktorv. Mötena fortsätta denna vecka i Guldrupe, Hejde, Levide och Tingstäde enligt annons den 18 dennes.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Blidvintern vållar isbrist.

Gotlandsbehovet torde få importeras från Norrland.
Pessimister och kverulanter ha egentligen högkonjunkturtider nu — ingenting är bra, allting är på tok. Blidvintern sparar t. ex. bränsle, men samtidigt hindrar snöbristen den nya vedens framkörning. Ingen is hindrar i år sjöfarten, men bristen på is på Gotland kommer antagligen att vålla en hel del besvär och extrakostnader i år. En lång period blåsväder har nu detta nyår hindrat fisket och fortsätter det så här får man kanske inte mycket fisk att lägga på den is man förmodligen blir tvungen importera. Ingenting är bra.

Men vår tids folk har tvingats att anpassa sig efter förhållandena och att det går märks granneligen. Och är det någonting man måste utföra är det bara att sätta igång, Blid-vintern har som sagt medfört att det råder isbrist på Gotland. Och det är inte restaurangernas folkpunsch, som är i fara att bli varm, det gäller mejeriernas produkter och livsmedel över huvudtaget.
Någon kyla, som kunnat åstadkomma is för upptagning och stackning, har icke förekommit denna vinter. Det har bildats is i de vanliga isupptagningsvattnen, såsom t. ex. Tingstäde träsk samt Svejde myr och andra mindre .vattensamlingar, men den har aldrig blivit av tillräcklig tjocklek. Undersökningar ha visat, att ute i Tingstäde träsk finns i. n. 4-5 tums is, men dels är den lös i ytan, dels bär inte isen vid stränderna så att man kan få i land den.

Gotland behöver 1,200-1,400 ton is.
Gotlands Allehanda har gjort en undersökning och kommit till att för närvarande föreligger ett importbehov till Gotland av minst 1,200-1,400 ton is i Stockholmstrakten finnes ingen is och icke heller uppåt Roslagen. Södra Sverige har ju haftungefär samma väderlek som Gotland och har alltså ungefär samma brist på is. Återstår sålunda Norrland och vid en förfrågan, som mejeriförbundet idag gjort befanns, att det fanns is att få i Gävle, ehuru man inte kunde för dagen ange pris. Då man vet att här begärts 10-11 kr. kbm. eller tonnet för den is som funnits här, är det utan vidare klart att isimporten med frakter och körningar etc icke blir billig historia.

En hel del mejerier ha kylaggregat.
Återstår att undersöka möjligheterna av att installera kylmaskinerier.
Kylaggregatfabrikerna äro för närvarande överhopade med arbete och det tidigaste man kan räkna med att få någon industrianläggning utförd lär väl vara fram emot midsommar och då har nog isen redan behövts en tid. Den fördelen har ju ett kylmaskineri framför dyr naturis, att kapitalet finnes kvar när sommaren gått, men man har å andra sidan att räkna med driftskostnaderna. Om vi icke äro fel underrättade pågår emellertid just nu undersökningar och förhandlingar om möjligheterna att installera kylmaskinerier på en del Gotlandsmejerier, som hittills saknat sådana. En hel del ha redan kylmaskin och behöva sålunda icke oroa sig för isbristen. Sådana mejerier äro t. ex. Sanda, Hässelby, Hablingbo, Levede, Linde, Hejde och Tingstäde mejerier. Autsarve mejeri planerar kylaggregat och Gotlands andelsmejeriförening undersöker för närvarande kylinstallationsmöjligheterna.
Isbehovet är som sgat stort. Gotlands andelsmejeriförening beräknar ett årsbehov av c:a 800 ton för sina mejerier, Ångbåtsbolaget brukar lägga upp för båtarnas m. fl. räkning c:a 300 ton, Gotlands fiskförsäljningsförening behöver c:a 150 ton, vartill kommer en del andra förbrukare. Bryggeriet har eget kylverk och tillverkar även is för eget behov, stadshotellet har självfallet kylskåp och kylmaskineri men brukar sommartid få komplettera
med en del naturis. Några Gotlandsmejerier, nämligen När, Burgsvik och Fidenäs, ha lyckats få is från en del skogstjärnar och Stenkyrka mejeri hoppas ännu att det skall hinna frysa nog för att ge is för vintern. Kräklingbo mejeri har kommit över 5 tums is från en skogstjärn och håller för närvarande på att lägga in denna is.
Som man ser kan även mildväder på olaga tid ha sina nackdelar om det också har vissa fördelar. Tänk bara på alla svårigheter skridskoåkare och bandyspelare haft i vinter med isbristen — plats för nya klagomål — och nu återstår att se om mejeriernas driftskostnader stiga så mycket på grund av kylsvårigheterna att mjölken även stiger i pris. Då blir också det en anledning till klagan. Men priskontrollnämnden har kanske tänkt på ispriset också när man bestämde prisstoppet?

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 februari 1943
N:r 44

Wilhelm Procopée

I här fört handelsregister har denna dag intagits anmälan att Wilhelm Procopée i Levide församling ämnar inom Levide socken, postadress Levide, idka handelsrörelse under firma Wilh. Procopée. Visby i landskansliet den 19 februari 1943.
LÄNSSTYRELSEN.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari 1943
N:r 43

Födelsedagar.

Sjuttio år fyller den 22 februari fru Anna Nilsson, Magnuse i Levide, maka till lantbrukaren J. Nilsson.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 20 februari 1943
N:r 42

Deklarationsmålen dominerade vid Södertinget går.

Andra allmänna sammanträdet med Gotlands södra tingslag
hölls i går vid Skogs i Levide. På uppropslistan stod 56 mål, därav 48 åklagarmål. Landsfiskal Jakobsson i Klintehamn hade 31 mål och tillförordnade landsfiskalen i Hemse Paul Önnered 15 mål. Till tinget hade samlats en ovanligt stor skara människor. Den digra uppropslistan var dock genomgången till kl. 16, då middagsrast hölls. Efter denna vidtog rättens enskilda överläggning och vid 18-tiden var rättens utslag framlagda. Att dagens sammanträde blev så fort undanstökat berodde på att hela 32 mål var s. k. taxeringsmål.
Rättens ordförande var häradshövding Pfeiffer och notarie Lennart Lilja.

Vägmästare som bristat i redovisning av avlöningslistorna.
Detta mål var dagens mest omfattan de och pågick från tingets början kl. 11 och pågick till inemot tvåtiden med avbrott för en halvtimmes kafferast Åklagare var landsfogde Broms och denne hade till dagens sammanträde inkallat sju vittnen och svaranden två vittnen, samtliga hördes. Vidare hördes tre målsägare. För vägstyrelsen hade dess ordf. f. nämndeman Palmquist samt flera av vägstyrelsens ledamöter infunnit sig. Målet har som bekant förekommit vid tidigare rättegångstillfälle.
Först hördes var för sig tre lantbrukare, som levererat olika kvantiteter krossad sten eller skärv till vägstyrelsen genom svaranden under åren 1933 —1937. Vittnena hade genom svaranden erhållit betalning för stenen med varierande belopp. Samtliga vittnen hade dock icke erhållit så stora belopp, som redovisningslistorna upptog för respektive- leverantörer. Kvitteringen på listorna hade i en del fall gjorts av vittnena eller av någon av deras familjemedlemmar. I en del fall hade svaranden själv kvitterat beloppen utan nämnda lantbrukares tillstånd eller vetskap. De belopp, som svarandena på detta sätt skulle ha utfått, var endast något hundratal kronor. Svaranden framhöll att det var svårt att nu så långt efteråt komma ihåg, hur det låg till med de olika posterna. Han ville icke bestrida, att de summor, som vittnena uppgivit, var oriktiga, de medel, som utkommit utöver dessa, hade antingen återlevererats till vägstyrelsen eller använts till att betala andra leverantörer med.
Nästa vittne var en trafikbilägare, som kört för vägstyrelsen under svaranden. Intill tiden 1937, då svaranden fått en varning av vägstyrelsen för bristande redovisning, hads vittnet endast sällan erhållit sina tillgodohavanden månadsvis, utan i de flesta fall hade pengarna erhållits i omgångar, och vid vissa tillfällen hade vittnets tillgodohavande varit ända till 1,500 kr. När bilägaren varit tvungen att ha pengar till någon större utbetalning, hade han måst tillsäga svaranden flera gånger för att få pengar. Ibland hade dessa helt uteblivit och vittnet hade måst skaffa pengar från annat håll. På avlöningslistorna är upptaget flera förskott men vittnet vidhöll att det var mera sällan som han uttagit sådant. Kvitteringen på avlöningslistorna hade endast i vissa fall gjorst av vittnet och hans hustru, utan av svaranden utan vittnets tillstånd, ej heller har svaranden fått lov att låna dessa medel av bilägaren. Svaranden framhöll att han betraktat dessa medel, som vittnet ej fått i tid, som lån och ansåg sig ha vittnets tysta medgivande till dessa lån. Förövrigt ha dessa medel sedermera återbetalats till fullo. Efter 1937 har vittnet fått sina tillgodohavanden månadsvis.
Nästa vittne var en broder till den förre och likaså trafikbilägare. Det var detsamma förhållande som i förra fallet. Men hos den senare har de hos svaranden innestående medlen uppgått till hela 3,000 kronor vid ett tillfälle. Nästa vittne var även trafikbilägare och precis samma förfarande hade även här förekommit. Beloppet var endast 700 kr. Dessa hade vittnet utfått sedan han gjort hänvändelse till vägstyrelsen. Samtliga trafikbilägare har så småningom erhållit full betalning.
Sedan hördes tre målsägare, som för levererad sten och grus ej erhållit full betalning. Skillnaden mellan de belopp, som dessa utfått och de som listor na upptar, är endast något över 100 kr. Svaranden framhöll att i ett fall det levererade gruset icke kommit i tid, då det behövts varför det ännu ligger kvar på samma plats. Käranden skulle därför ej ha ersättning. I nästa fall ansåg svaraden att den levererade kvantiteten ej var så stor som målsägaren ville påskina, utan att han erhållit, vad han skulle ha. Åklagaren hade dock själv uppmätt kvantiteten och funnit den riktig.
Den tredje målsägaren hade erhållit, vad han skulle ha, men svaranden hade i listorna debiterat ett högre pris på kubikmeter sten som levererats. Detta högre pris ville nu käranden ha.
Vägstyrelsen framhöll, att de tre målsägarna borde utfå de belopp, som de blivit uppförda för. Svaranden framhöll, att de pengar, som utkvitterats utöver våd målsägaren erhållit, återredovisats samt till en del använts till att betala frakter och dylikt med. Detta har ej framkommit vid bokföringen. Bl. a. hade stora summor till frakter utbetalats vid Stånga station. Bevisa att detta var riktigt kunde dock icke svaranden då den person, vilken var kassör då, har avlidit.
Rättens ordf. framhöll att ett sådant förfaringssätt att utbetala frakter och dylikt med medel, som utkvitterats på leverantörer utan att bokföra dessa utbetalningar, ju skulle ha medfört fullständigt kaos i räkenskaperna, varför uppgifterna förefalla otroliga.
Efter kafferasten hördes ytterligare ett åklagarvittne, även i detta fall, trafikbilägare. Hans vittnesmål var av samma innehåll som de tidigare avlagda. Sedan hördes två svarandevittnen, först en vägmästare. Vägstyrelsen hade i stämningen framhållit, att det var endast i svarandens distrikt, som det förekommit, att vid utbetalningar andra fått utkvittera dessa. Vittnet medgav, att det vid vissa tillfällen tidigare förekommit, att inom arbetslagen arbetare fått utkvittera avlöningar för sina bortavarande kamrater. Andra vittnet en vägarbetare vitsordade även detta samt framhöll, att den skrivelse, som ingivits, vari man ansåg, att svaranden blivit orättvist behandlad, tillkommit helt spontant och utan påtryckningar. Rätten beslöt att uppskjuta målet till nästa ting för vidare utredning.

Två mån. fängelse för fylleri m. m.
En 21-årig sjöman inställde sig vid dagens sammanträde under poliseskort från Göteborg. Ynglingen i fråga hade i juli 1941 gjort sig skyldig till fylleri och förargelseväckande beteende under resa på Klinte—Roma järnväg, bråk med konduktören samt krossat en spegel å tåget. Svaranden hade haft sällskap med ett par kumpaner, vilka ej ännu påträffats. Vid anhållandet i Klinte hade svaranden satt sig till våldsamt motstånd mot polisman. Svaran. den erkände vad som lades honom till last, utom den sönderslagna spegeln, vilken han ersatt då han var den ende som hade pengar. Spegeln hade skallats sönder av en av kamraetrna. Spriten som förtärts hade de båda andra medfört. Orsaken till att svaranden icke inställt sig tidigare uppgavs vara hans arbete till sjöss. Han hade dock tidigare erhållit stämning, samt nu fasttagits i Göteborg och införpassats hit. Sedan ordf. förhört sig om den åtalades ganska trista levnadsomständigheter, framhöll han, att dylika ”busaktigheter” fick svaranden låta bli i framtiden. Svaranden Evert Ahlby från Norrlanda dömdes till 2 månaders fängelse för fylleri och våldsamt motstånd mot polisman.

Bristande omsättningsskatt.
En handlande från sudret hade ej erlagt omsättningsskatt inom föreskriven tid. Vid föregående ting ålades han vid vite av 150 kr. inställa sig vid detta ting för förklaring. Han hade icks så gjort och vitesbeloppet utdömdes.

Bilkollision i Lojsta.
Ett mål från tidigare ting mellan åklagaren önnered och en chaufför från Visby angående vållandet till en bilkrock vid Klints i Lojsta avdömdes i går.
Svaranden, som inställde sig genom ombud, lät höra två vittnen, av vilka den ene hade ganska detaljerade uppgifter att lämna, den andre mera svävande. Svaranden dömdes till att böta 10 dagsböter å 2 kr. för vårdslöshet, att utge ett jämkat skadestånd på 157:50 samt vittnesarvode m. m.

Senapsmål.
Dagens trevligaste mål var mellan A.-B. Uppsala ättikfabrik och en lantbrukare på mellersta Gotland. Svaranden hade levererat ett parti senap till nämnda bolag och erhållit likvid. Sedermera hade partiet återlämnats till svaraden. Denne hade vägrat mottaga detta samt att erlägga frakter och återbetala erhållna pengar. Svaranden framhöll, att fabriken ej motiverat varför senapen återskickats. Senapen hade varit av prima beskaffenhet och svar. framlade intyg på detta. Han hade även med sig såväl omalen som färdiglagad vara. Den senare lovade rättens ordf., att man, skulle avsmaka vid middagen. Käranden, som företräddes av advokat Kjällman, ingav till rätten ett intyg från driftschefen och en s. k. senapsmästare vid fabriken, att senapen ej skulle ha varit som uppgivits holländsk brunsenap utan vanlig svensk vildsenap. Målet uppsköts på två månader. Under denna tid skall prov tagas på partiet, som ligger upplagt vid järnvägen samt skickas till en fröodlingsanstalt för undersökning.

Hästaffärer.
En livdjursuppköpare hade av en lantbrukare köpt ett sto, som såldes under garanti, att det var fritt från dolda fel. Efter övertransport till fastlandet hade djuret visat sig alldeles omöjligt att köra. Uppköparen yrkade nu, att köpet skulle gå tillbaka. Svaranden samt två vittnen framhöll att djuret hade varit mycket fromt och troget, endast som treåring hade det varit oroligt. Målet uppsköts för vidare utredning.

Tvist om lönevillkor.
Målet mellan en jordbruksarbetare och en godsägare angående löne- och anställningsvillkor var återigen före. Den segslitna tvisten kommer igen vid nästa ting.

Fyllerimål.
Två unga män var av landsfiskalen i Hemse instämda för fylleri, förargelseväckande beteende samt misshandel. Detta hade svarandena låtit komma sig till last under besök i Hemse i oktober förra året. Svarandena erkände, att de varit upprymda samt kommit i krakel den ene med en trafikchaufför och den andre med en furir. Vidare hade de åstadkommit mindre åverkan på en bil. För dessa tilltag dömdes vardera till 25 dagsböter å 3 kronor.

Utan trafikkort.
En chaufför fick böta 10 dagsböter av 1: 50 kr. för att kört trafikbil utan trafikkort. Samma belopp fick en person böta för att han ej haft motorcykeln försäkrad.

Radiolicens.
Två personer fick för utebliven radiolicens böta. Den ene 10 dagsb. å 1:25, den andre 10 dagsb. å 2 kr.
Utövat tandläkarpraktik utan tillstånd hade en tandläkare gjort sig skyldig till. Han blev även vid förra tinget dömd för samma sak. Den här gången kosta det 40 dagsböter å 1: 50 kr.

Deklarationsmålen.
Av landsfiskal Jakobson, Klintehamn, hade inte mindre än 23 personer instämts för att de undanhållit större eller mindre belopp i sin deklaration. I samtliga fall utdömdes olika belopp beroende på den undanhållna summans storlek samt andra omständigheter. Lägsta beloppet blev 25 kr. och högsta 200 kr. böter.
Landsfiskal önnered var åklagare i 10 liknande mål. I nio fall utdömdes böter till samma belopp som föregående, i ett fall blev det frikännande.

Lyktlösa
hade två cyklister varit, vilket kostade dem vardera 12 kr. i böter.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 19 februari 1943.
N:r 41

Landsbygden. Levide.

LEVIDE.
Levide-Gerum Rödakorsk r e t s höll sitt årsmöte i Levide folkskola i tisdags kväll. Årsmötet öppnades med några hälsningsord av ordföranden, som erinrade om att detta var kretsens 6:e årsmöte. Kretsen hade från en ringa början vuxit sig ganska stor och redan hunnit utföra mycket gagnande arbete, men nya uppgifter vänta alltjämt. Av årsberättelsen framgick att kretsen bl. a. utökat sitt förråd av förbands- och sjukvårdsmaterial, bekostat skolbarnens läkarundersökning, ordnat badresor för skolbarnen, insamlat pengar till ett finskt fadderbarn o. s. v. Års- och revisionsberättelserna godkändes och ansvarsfrihet beviljades styrelsen. Vid fyllnadsval i styrelsen invaldes i stället för fru Elma ProcolAe och fru Ingrid Malmros, vilka tillhört styrelsen sedan kretsens bildande, fru Hildur Ahlin och fru Britta Orleifson.
Bland viktigare beslut må nämnas, att kretsen beslöt ordna tandvård med början i folkskolans andra klass. Vidare uppdrogs åt styrelsen att gå i författning om att söka skaffa en hemvårdarinna inom kretsen eller tillsammans med närgränsande kretsar.
I samband med årsmötet var en offentlig fest anordnad i kyrkan, som fylldes till sista plats. Efter psalmsång talade kyrkoherde E. Arnér rnanande ord om kärleken till vår nästa och vår plikt att hjälpa dem, som ha det sämre än vi och särskilt då våra norska bröder och systrar för vars skull denna fest anordnats.
Efter kyrkoherdens tal följde en konsertavdelning av musikdirektör F. Mehler, som först spelade sin komposition Preludium och sedan Ave Maria av Gounod, Berceuse av Godard och till sist Högditsstycke egen komposition.
Efter den högtidliga stunden i kyrkan samlades alla i skolan, där kretsens fruar dukat ett inbjudande kaffebord. Kapten Struve klarlade en del frågor och hr Mehler förhöjde ytterligare stämningen med några musikstycken. Med några tacksamhetens ord av ordföranden, ett leve för Sverige och Du gamla, du fria unisont sjungen avslöts årsmötet.

Gotlands Allehanda.
Fredagen den 19 februari 1943.
N:r 41

Mejeriförbundet 1942.

Gotlands mejeriförbunds styrelse bar beslutat, att på under 1942 levererade 1,153,938,4 kg. smör lämna en efterbetalning av 3,5 öre pr kg., eller sammanlagt kr. 40,387: 84.
Gotlands andelsmejeriförening, som levererat 394,660,7 kg., får 13,813: 12 kr., Sanda mejeriförening får för 105,358,0 kg. 3,687: 53 kr., När och Lau mejeriförening för 89,863,9 kg 3,145: 24 kr.., Hesselby Mejeri A/B för 87,577,3 kg. 3,065: 21 kr., Hablingbo mejeriförening för 57,301,7 kg. 2,005: 56 kr., Levide Mejeri A/B för 51,511,3 kg. 1,802: 90 kr., Stenkyrka Mejeri A/B för 45,820,3 kg. 1,603: 71 kr., Hoburgs mejeriförening för 44,956,3 kg. 1,573: 47 kr., A/B Hejde Mejeri för 44,802,2 kg. 1,568: 08 kr., Gothems mejeriförening för 44,296,4 kg. 1,550: 37 kr., Linde Mejeri A/B för 41,908,6 kg. 1,466: 80 kr., Autsarve Mejeri A/B Fidenäs Mejeri för 38,352,9 kg. 1,342: 35 kr., A/B Kräklingbo Mejeri för 34,187,7 kg. 1,196: 57 kr., Burgsviks mejeriförening för 15,584,4 kg. 545: 45 kr. Sylfaste Mejeri A/B för 11,072,8 kg. 387: 55 kr. samt Ekstaortens mejeriförening för 8,280,4 kg. 289: 81 kr.
Samtidigt beslöts fördelningen av de 6,000 kr. Gotlands andelsmejeriförening och Sylfaste mejeri A.-B. betala mejeriförbundet för mjölkhandelns i Visby överlämnande till dem. Det blev 0,80192 öre pr kg under året till förbundet levererat smör.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 februari 1943
N:r 37

Idrott och Sport.

Fria Idrottens dags tävling år 1942.
Detaljerade slutresultat föreligga nu.

Sedan en del resultat från denna tävling nu kommit Mig tillhanda från Svenska idrottsförbundet, får jag med tidningarnas hjälp bringa dessa till föreningar och tävlandes kännedom. Låt oss därför ännu en gång se tillbaka på ett segerrikt år. Att Gotland i år avgick med seger, därom ha vi tidigare underrättats.
Poängsumman var i år 16,515, fördelad på de olika grenarna 400 m. 4,344, 1,500 m. 3,276, längdhopp 4,198 och kulstötning 4,697. Deltagande föreningar voro 46, varav 43 civila och 3 militära. Poängfördelningen var resp. 4,508 och 12,007. För att plocka ihop dessa poäng ha 10,583 startat.
Segrande civil förening blev Visby IF med 557 poäng medan fjolårssegrande Fårösund kom på andra plats 371 p., 3) Visby AIK 315 p., 4) IF Gute 312 p., 5) Tingstäde TK 221 p., 6) Slite IF 182 p., 7) Levide IF 160 p., 8) Alva IK 156 p., 9) Klintehamn IK 149 p. och 10) Rone GoIK 145 p.
Band de militära föreningarna är fördelningen I 18 IK 7,288 p., A 7 IF 2,365 p. och KA 3 IF 2,354 p. I rikstävlingen mellan civila föreningar placerade sig ingen av gotlandsföreningarna bland de 100 bästa. I tävlan mellan militära förband blev I 18 IK 10 i grupp 2, A 7 IF 14 i grupp 3 och KA 3 IF 4 i grupp 4 endast 460 p. efter segrande förband och 47 p. för lite till en andra placering.
Löpning 400 in.: A. Hansson, Visby IF, 53,0, G. Boberg, Tingstäde TK, 53,4, B. Edmark, IK Alanerna, 53,6, Furir Kronlund, I 18 IK, 54,0, Å. Nilsson, Slite IF, 54,3, S. Asklander, Visby IF, 54,4, 0. Hallberg, Tingstäde TK, 55,0, Furir Klasen, I 18 IK, 55,0, N. Toll, I 18 IK, 55,0, E. Nilsson-, Fårösund GIK, 55,3.
1,500 m.: K. A. Söderström, IF Gute, 4,06,0, E. Andersson, I 18 IK, 4,08,0, A. Dahlin, IF Gute, 4,12,0, A. Jakobsson, I 18 IK, 4,15,0, S. Jakobsson, IF Gute, 4,20,0, C. Jonasson, Levide IF, 4,20,0, K. Svensson, Visby IF, 4,23,2, G. Hamberg, Levide IF, 4,24,0, I. Larin, Levide IF, 4,24,0, 3885 Sjögren, A 7 IF, 4,24,6.
Längdhopp: Serg. Klasén, I 18 IK, 633, N. Ekström, IF Gute, 630, A. Johansson, KA 3 IF, 626, 418 Svensson, I 18 IK, 620, H. Högkvist, Fårösund IF, 612, B. Gyllenskiöld, I 18 IK, 610, 4066 Hohndal, A 7 IF, 610, B. Edtnark, IK. Alanerna, 605, 7 Eriksson, I 18 IK, 605, W. Karlsson, IF Gute, 601, B. Karlström, Slite IF, 601.
Kulstötning: A. Romare, I 18 IK, 14,16, L. Abom, IF Gute, 13,46, Å. Kolmodin, I 18 IK, 13,10, K. G. Larsson, Lan GIF, 12,58, T. Pettersson, Rone GIF, 12,18, Furir Almkvist, Visby IF, 12,00, S. Nordberg, Visby IF, 11,71, S. Rylin, KA 3 IF, 11,56, L. tidfjäll, Visby IF, 11,52, B. Lundgren, Klintehamns IK, 11,35.
I individuella rikstävlingen blev Leif Abom 21:e man och ende gotlänning som placerade sig i denna tävling.
Att Gotland ännu en gång hävdat sig bland övriga idrottsdistrikt är ju glädjande för oss gatan Det visar att de senaste årens arbete att lägga idrotten på en bred front burit frukt. En blick på de tre senaste årens tävlingar visar en stadig ökning för varje år.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 februari 1943
N:r 33