Gotlands sparbanksförening

hade i går ordinarie årssammanträde på D. B. V:s sparbank under ordförandeskap av bankdirektör Ad. Dahlbäck. Vid sammanträdet vore 17 sparbanker representerade. Till ordförande för dagen valdes bankdir. Dahlbäck samt folkskollärare Alex Stengård, Burs, som sekreterare. Vid förhandlingarna föredrogs och godkändes 1942 års huvudräkning samt revisionsberättelsen, varefter ansvarsfrihet beviljades. I fråga om ersättning till styrelsen och revisorerna samt till konsulenten bestämdes att arvodena skulle utgå med samma belopp som förut.
Man hade vidare att välja två styrelseledamöter för tiden 1944 47. I tur att avgå voro direktör K. A. Hall, Kräklingbo, och folkskollärare Alex Stengård, Burs, vilka båda omvaldes. Likaså omvaldes f. riksdagsman Th. Hansen, Burgsvik, som suppleant för samma tid. Kvarstående i styrelsen är bankdir. Dahlbäck, som valts för tiden 1941-45.
Till revisorer utsågos kamrer Hj. Larsson, Garda, och folkskollärare Reinhold Dahlgren, Stånga. Till ombud vid Svenska Sparbanksföreningens årsmöte 1944, till ledamot i valberedningen och till ledamot i annonsrådet 1944 valdes folkskollärare Stengård med folkskollärare Dahlgren som suppleant för samtliga uppdrag.
Efter förhandlingarna höll intendent T. Vading, Stockholm, ett föredrag om ”Centralupphandlingens möjligheter” och därefter berörde folkskoll. Stengård aktuella frågor för sparbankerna, varvid han sär skilt behandlade skoisparverksamhe ten. Efter årsmötet intogs lunch på DBV :s paviljong.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 juli 1943
N:r 161

Vid skärmbildsundersökningarna i Visby

i går inregistrerades 687 personer, det hittills största antal, som på en dag undersökts i staden. Efter morgondagens undersökningar kommer apparaturen att flyttas från Solberga folkskola till ålderdomshemmet Fristad, där man arbetar på fredagen. Därvid genomgås bl. a. personal och pensionärer på ålderdomshemmet och Gotlands sjukhem, personalen vid hampfabriken samt ett antal närboende fastighetsägare.
Under tiden 19-21 dennes är apparaten stationerad i Södervärns skola.
Skärmbildsbussen besökte i måndags Eskelhem, där tillslutningen ;var 99-procentig. Den äldste undersökte var 94-årige f. lantbrukaren Georg Göransson, Tjuls. I Ox besöktes Atlingbo, där tillslutningen var mer än 99-prcoentig, och Mästerby, där 403 personer undersöktes, medan fem uteblevo utan giltig orsak. Frånvaroprocenten i Mästerby var sålunda för hög jämfört med vad fallet varit i tidigare undersökta kommuner, men enligt uppgift av ortskommittens ordförande berodde de fempersonernas uteblivande på deras relativt höga ålder och därmed sammanhängande lynne sf örhållanden.
Måndagen den 19 dennes besöker röntgenbussen Viklau kl. 9-11 och Sjonhem kl. 14-16. Tisdagen den 20
kommer buss till Anga kl. 10-12 och till Kräklingbo kl. 14-17. Onsdagen den 21 besökes Ala kl. 10-13 och Buttle kl. 15-17. Torsdagen den 22 kommer turen till Östergarn kl. 10-12 och kl. 15-17. Fredagen den 23 besökes Gammelgarn kl 10-12 och kl. 15-17.

Gotlands Allehanda
Osdagen den 14 juli 1943
N:r 158

Jordfästningar.

Till den sista vilan vigdes i lördags eftermiddag stoftet efter fröken Vilna Nilsson, Visby. Jordfästningsakten förrättades i östra gravkapellet av domkyrkoadjunkt Ingemar Björck och inleddes med ps. 572: 1-4. I anslutning till ritualen höll officianten en betraktelse utgående från textorden i 1 Kor. 15: 53. Efter jordfästningen sjöngs ps. 105: 4-5, varpå kistan utfördes till norra begravningsplatsen, där gravsättningen ägde rum.
Bland den stora skörden av kransar märktes en krans från kamrater (vita band: Tack för gott kamratskap), samt en krans från kamrater Avd. B (En sista hälsning).
Efter kransnedläggningen lyste officianten frid över stoftet.
En stämningsfull begravning ägde igår middag rum i domkyrkans kor, då fröken Edith Rundquist, Visby, vigdes till griftero. Kistan inbars i kyrkan till tonerna av Åses död av Grieg, spelad på orgeln av kantor Karl Bandelin. Sedan kistan placerats på katafalken sjöngs ps. 586: 1-2 varpå officianten, domkyrkokomminister Nils Öberg, höll en betraktelse med ledning av Ps. 84: 6-7 samt erinrade om den avlidnas trogna gärning i kyrkliga ungdomsföreningen och om hennes kyrksamhet. Efter betraktelsen följde den ritualenliga jordfästnings-akten, vilken avslöts med ps. 331: 1-1 Kistan utbars därpå under orgelmusik; Trion ur Chopins sorgmarsch, samt fördes ut till norra begravningsplatsen och sänktes i graven därstädes. I processionen deltogo bl. a. biskopinnan Ebba Ysander samt medlemmar i kyrkliga ungdomsföreningen och Stadsmissionen.
Vid graven nedlade bl. a. stadsmissionären pastor E. Holmedal en krans från Visby stadsmission och en från Visby kyrkliga ungdomsförening. Från föreningen Åldersro nedlades en krans av pastor Nils Öberg, som också till slut lyste frid över vilorummet. Allra sist sjöngs ps. 21.
Föreningen Åldersros krans hade blågula band med inskriptionen: Tack för trogen gärning, Visby kyrkliga ungdomsförening lila band: Tack för mångårigt arbete, och Visby stadsmissions vita band: Tack för gott arbete. Bland kransarna i övrigt kan nämnas en från gamla kamrater (gröna band: Tack för trogen vänskap), en från personalen vid Gotlands järnhandel, en från AB. Gotlands järnhandel (vita band: En sista hälsning), samt en från Arbetsstugans styrelse (lila band: Med tack för uppoffrande arbete).
Stoftet efter f. lantbrukaren Karl Johansson, Hörsne, jordfästes på fredagen. Akten inleddes med ps. 105: 1-3, varpå pastorsadjunkt H. Jacobsson utgående från Ps. 35 höll griftetalet. Efter jordfästningen sjöngs ps 105: 4-5. Vid gravsättningen på kyrkogården nedlades flera vackra kransar och blommor. Pastor Jacobsson avslöt med att lysa frid över vilorummet.

Lantbrukaren Gustav Gardell, Smiss i Kräklingbo, vigdes i fredags till gravens ro. Efter samling i sorgehuset ägde jordfästningsakten rum i kyrkan, dit kistan inbars till tonerna av en sorgmarsch. Efter att ps. 586: 1-3 sjungits höll kyrkoherde C. J. Björkander en betraktelse med utgångspunkt från 1 Sam. 20: 18 samt vigde stoftet till den eviga vilan. Kräklingbo kyrkokör sjöng ”Måste ock av törnen vara”, varpå unisont sjöngs ps. 579: 1-3. Under sorgemusik på orgeln utbars kistan och sänktes i graven. Här utförde kören ”Stilla skuggor”. Vid kransnedläggningen talade direktör K. A Hall och f. nämndemannen Oskar Thomasson, vilka också nedlade kransar för Kräklingbo sparbank och kommun. Till sist lyste officianten griftefrid.

I Ganthems kyrka jordfästes på fredagen stoftet efter hemmasonen Verner Jakobsson, Smiss i Ganthem. Den högtidliga akten inleddes med ps. 549:1 och avslöts med ps. 549: 2. Kistan utbars av en broder och fem kamrater till den bortgångne och sänktes i griften, där anhöriga och vänner nedlade en vacker gärd av kransar och blommor, varjämte en släkting till den avlidne läste några verser. Officianten, prosten G. Reuser, Dalhem, lyste till sist frid över griften.

Förre fanjunkaren och poststations-föreståndaren O. H. Nilsson, Visborgs slätt, har avlidit i en ålder av 76 år. Han sörjes närmast av maka och tvenne döttrar. I unga år kom den nu bortgångne till dåvarande 1 27 som volontär, närmare bestämt den 4 april 1887. Han passerade underbefälsgraderna och blev sergeant 1892 samt fanjunkare 1910. Från sin anställning på aktiv stat avgick han med pension 1918 och ur reserven 1932. Under en lång följd av år har han varit föreståndare för poststationen på Visborgs slätt, en befattning som han emellertid på egen begäran lämnade den 1 april i år. Under förra krisen var han anställd på spannmålsbyrån i Visby.
Den bortgångne var på sin tid även god och intresserad sångare och har bl. a. tillhört såväl Allmänna sångföreningen som domkyrkans och missionskyrkans körer. Han efterlämnar minnet av en redbar, plikttrogen och vänsäll människa.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 juli 1943
N:r 150

Gotlands hemslöjdsförenings årsmöte.

Intressant föredrag av hemslöjdsinstruktör Mattis Hörlén.
Gotlands hemslöjdsförening har i dag hållit sitt årsmöte på stadshotellets terrass under ordförandeskap av landshövdingskan Anna Nylander, som hälsade de till ett sextiotal personer uppgående mötesdeltagarna välkomna och särskilt vände sig till statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlén, som var närvarande vid sammanträdet.
Landshövdingskan framhöll, att intresset för hemslöjden är stort här på Gotland och att det därför är med stort intresse man genom fru Hörlén vill höra hur förhållandena gestalta sig på fastlandet. Hon erinrade också om, att inventeringen av gamla textilier åter skall upptagas här på Gotland och uppmanade föreningens medlemmar att hålla ögonen öppna beträffande gamla mönster o. d. Vidare planeras kurser i vävning, växtfärgning och stickning — kurser, som äro mycket önskvärda ur hemslöjdsarbetets synpunkt.
I styrelseberättelsen omnämnes bl. a att arbetsutskottet under året sammanträtt 7 gånger. Vintersammanträde med styrelsen hölls den 7 febr. och ordinarie årsmöte den 27 juni. Föreningen har vid slutet av år 1942 250 medlemmar, därav 232 årligen betalande, 15 ständiga och 3 stödjande.
Vid styrelsens vintersammanträde höll statens hemslöjdsinstruktör fru Mattis Hörlén ett orienterande föredrag i om den förestående hemslöjdsutställningen i samband med 1942 års distrikt-lantbruksmöte. Till detta sammanträde voro alla föreningens sockenombud kallade för att erhålla instruktioner om insamlingen av bygdeslöjden till lantbruksutställningen. Vid årsmötet höll fru Ulla Melin ett föredrag om sina intryck från 4:de allmänna distriktlantbruksmötet i Norrköping.
Gotlands läns landsting har tilldelat föreningen ett anslag på 300 kronor. Från statens hemslöjdsanslag har föreningen erhållit 400 kronor.
Försäljnings- och verkstadslokalerna äro som förut belägna i portikhuset S:t Hansgatan 21Försäljningen genom Hemslöjdsförbundet i Stockholm har fortgått och visat gott resultat med en omsättning av 6,260 kronor.
Genom Svenska Hemslöjdsföreningens riksförbund har föreningen deltagit i den av Svenska Slöjdföreningen i mars 1942 i Köpenhamn anordnade utställningen ”Svensk Form”. Utställningen torde ha givit en representativ bild av svensk hemslöjd av i dag genom utställningsföremålens konstnärlighet och högt stående kvalitet. Gotlands Hemslöjd utställde plädar, filtar samt korgslöjd. Utställningsföremålen sändes genom Hemslöjdsförbundet, som ordnade hemslöjdsutställningen.
På inbjudan av Svenska Fåravelsföreningen deltog Gotlands Hemslöjd genom Hemslöjdsförbundet i en av Får avelsföreningen i november månad anordnad propagandautställning i Stockholm, benämnd ”Fåret i kristid”. Utställningen omfattade uteslutande färdiga produkter av svensk ull av olika typer. Gotlands Hemslöjds utställningsalster utgjordes av filtar, plädar, kostymtyger samt stickade saker.
På lantbruksmötet i Norrköping sommaren 1942 deltog Gotlands Hemslöjd tillsammans med de till distriktet hörande hemslöjdsföreningarna, Östergötlands läns hemslöjdsförening, Jönköpings läns hemslöjdsförening, Södra o. Norra Kalmar Läns hemslöjdsföreningar, med en stor och kvalitativ högtstående kollektion slöjd från hela länet, vilket belönades med 5 hederspriser, 20 1:a pris, 35 2:a pris, 53 3:e pris. Föreningens egen utställning, som den, rönte även mycket god kritik. Försäljningen var livlig och många beställningar gjordes. Hela hemslöjdsavdelningen på lantbruksmötet betecknades såsom ett av de bästa framträdanden hemslöjden här i landet någonsin gjort.
Mellan 23 okt.-1 november deltog Gotlands Hemslöjd i en utställning i Visby kallad ”Hus och hem”, som arrangerats av ungdomsorganisationerna i staden. Utställningen var ordnad i bilfirman Appelqvists nya affärslokaler vid Söderväg. Utställningen var livligt besökt och intresset för hemslöjdens avdelning stort.
Föreningen har under året hållit en spånadstävling i ull i Tingstäde med 16 deltagare samt en uttagningstävlan i ull för lantbruksmötet med 18 deltagare. Två av de bästa spinnerskorna i uttagningstävlingen fingo på hemslöjdens bekostnad resa till Norrköpings-utställningen och där tävla med de två bästa spinnerskorna från de övriga fem deltagande länen.
Bland föreningens större beställningar under året kan nämnas möbelty- ger, gardiner och mattor till Åkermanska Stiftelsen samt flera stora mattor till Gotland och fastlandet.
I samband .med hemslöjdsutställningen i Norrköping belönades sex stycken av föreningens väverskor med Svenska Hemslöjdsföreningens Riksförbunds bronsplakett för det gagnerika arbete, som dessa utfört till föreningens fromma.
Den konsultativa verksamheten har på grund av den rådande knappheten på material ej varit så livlig som före’ gående år, men tack vare den inhemska i ullen har dock vävverksamheten varit relativt god och hemslöjden har i många fall kunnat bistå med råd och upplysningar. SLU har under vintern haft en livlig propaganda för handspinning och ordnat flera spånadstävlingar, där föreningens föreståndarinna varit prisdomare. Föreningens v. ordförande har på inbjudan av SLU-föreningen i Tingstäde hållit ett föredrag där om ”Hemslöjdens utveckling genom tiderna.”
Inberäknat de i försäljningen sysselsatta har föreningen under året givit arbete åt 59 personer. Arbetslöner har utgått med 20,323 kronor. Omsättningen under året har uppgått till 91,428 kronor.
Följande tablå över utförda arbeten belyser verksamheten under året: 16 st. stora trasmattor över 3 kvm., 31 st. små trasmattor under 3 kvm., 1 st. ryamatta 160 X 260, 1 st. ryamatta 200 X 300, 3 st. ryamattor 120 X 200, 2 st. halvryor 150 X 210, 4 st. röllakansmattor över 6 kvm., 4 st. röllakansmattor över 2,4 kvm., 59 mtr trasmattor i längd, 2 st. skyttlade mattor 130 X 200, 106 st. plädar, 106 st. filtar, 79 st. axelschalar, 423 st. halsdukar, 34 m. barnfiltar, 429 par tumvantar, 563 par fingervantar, 112 par barnvantar, 242 par sockor, 5 par sportstrumpor, 79 par herrstrumpor, 119 st. mössor, 532 m. band, 2,055 m. dräkt-, ulster och kostymtyger, 870 m. gardiner, 292 m. möbeltyg, 206 m. duktyg, 482 m. bomullstyg, 105 m. sållväv, 85 m. handduksväv, 113 m. linneväv, 5 st. jumpers, 10 m. duktyg, 48 st. tabletter, 17,8 m. tablettväv, 37 m. serv. väv, 52 st. kuddar, 49 st. dukar, 11 st. västar, 15 st. barnkragar, 16 st. näsdukar, 24 st. förkläden, 58 st. dukar, 80 damasttabletter, 26 st. tevagnsdukar, 163 st. underlägg, 132 st. servetter.
Ävenrevsionsberättelsen föredrogs, varefter ansvarsfrihet beviljades.
Till ledamöter av styrelsen omvaldes i tur avgående landshövdingskan Anna Nylander, fruar Ulla Melin, Erica Ekman och Brita Löfvenberg samt fröken Dagny Alfvén, samtliga från Visby, fröken Brita Forslund, Bro, fru Alice Nilsson, Endre, fröken Naima Björkander, Hörsne, fröken Judith Lithberg, Kräklingbo, fruarna Elin Sjögren, Hogrän, Helny Mattsson, Hablingbo, Agnes Nilsson, Hemse, Ruth Stengård, Burs, Anna Lindström, Öja, samt A. Andersson, Slite — den sistnämnda nyvald efter fru. Märta Myrsten, som undanbett sig återval. Revisorer blevo husdjurskonsulent B. Ljunggren och fröken Maria Kolmodin, Visby, supplerade av rektor B. Nordlander, Hemse, och disponent C. 0. Kolmodin, Visby.
Sedan föredragningslistan därmed genomgåtts framförde ordföranden ett tack till föreningens föreståndarinna fröken Magda Larsson för hennes nitiska arbete samt till de övriga anställda och till de duktiga väverskorna.
Om hemslöjdens framtida uppgifter talade därefter fru Hörlén, som först uttryckte sin glädje över att åter ha fått komma till Gotland ett hemslöjdslandskap med gamla traditioner.
När kriget bröt ut hyste vi en stor oro för hemslöjdens öde — man fruktade materialbrist m. m., men det har sedermera visat sig, att farhågorna voro ogrundade. Hemslöjden har tvärtom fått ett verkligt uppsving, vilket egentligen icke är så underligt, om man betänker dess betydelse just för de enskilda hemmen.
Störst har intresset givetvis varit på landet, där de naturliga möjligheterna finnas att ta vara på det egna materialet, men också andra befolkningsgrupper börja få upp ögonen för hemslöjdens värde. Det bör också i detta sammanhang påpekas, att hemslöjd icke är en stil utan ett tillverkningssätt, som i sig innesluter både de mest utsökta kvalitetsvaror och den enklaste bruksvara. Tidigare har speciellt industribefolkningen haft föga intresse över för hemslöjden’, men även här har en stor förändring skett — intresset för det i hemmet tillverkade har stigit ofantligt och här synes hemslöjden ha fått ett tacksamt fält för sitt framtida arbete.
Men mest hoppfullt är det faktum, att ungdomens intresse för hemslöjden befinner sig i stigande. Det måste dock undervisning till för att hålla detta intresse vid liv och alldeles särskilt bör kännedomen om materialet utvecklas. Man må också i detta sammanhang ha rätt att hoppas på myndigheternas kraftiga stöd — inte minst till ullhanteringen efter kriget.
I fortsättningen framhöll tal. också hur hon vid besök på SLU-utställningen i Västerås och JUF-kongressen i Uppsala konstaterat hemslöjdens höga standard och icke minst fäst sig vid de vackra arbetena från Gotland. Hon uppmanade vidare den gotländska hemslöjdens ledare att utnyttja de anslag, som skolöverstyrelsen beviljar för kursverksamheten. Det är visserligen endast längre kurser, som äro anslags-berättigade, men det går ju bra att’ kombinera ihop flera olika grenar, så’ att tiden sammanlagt uppgår till 4050 timmar.
Ett intimt samarbete mellan hemslöjden och allmänheten liksom med andra institutioner i synnerhet hushållningssällskapet rekommenderades liksom, att vävkurser startades i städerna och att bygdegårdarna på landsbygden tages i anspråk för hemslöjdsändamål.
I anslutning till föredraget visades också en liten trevlig utställning från SLU-tinget i Västerås, varvid tal. poängterade vikten av att tillverka en bra bruksvara och ej blott mera konstfärdiga alster.
Till sist ägnades några ord åt den manliga slöjden, där ännu mycket återstår att uträtta just i fråga om tillverkningen av vardagens bruksvaror i Sedan ordf. framfört ett tack till talarinnan, avslutades sammanträdet med gemensam kaffedrickning.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 3 juli 1943
N:r 149

Skjutning

med olika vapen äger rum 2/35/3 på Sysnehalvön samt 7/3-13/3 från kusten mellan Bryggans fiskläge i Tjeldersviken och Gryngeudd i Gammelgarn mot havet enligt anslag, som uppsättas i fiskelägen. Upphittade projektiler få EJ vidröras utan skola anmälas per telefon Kräklingbo 45.
Övningsledaren.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 27 februari 1943
N:r 48

Dödsfall.

Efter en tids sjukdom avled i tisdags morse i sitt hem i Österby, Kräklingbo, lägenhetsägaren Maria Karolina Pettersson i en ålder av nyss fyllda 72 år.
Utan föregående sjukdom avled i sitt hem i går kväll lantbrukaren Karl Sörman, Sallmunds i Hamra, 47 år gammal. Tillkallad läkare kunde endast konstatera att döden förorsakats av hjärtförlamning. Tidigare på dagen hade Sörman som vanligt varit i sitt arbete.
Den så hastigt bortgångne övertog garden år 1936 och har gjort sig känd såsom en arbetsam och driftig jordbrukare och var allmänt omtyckt. Han efterlämnar som närmast sörjande maka samt en 3-åriga dotter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 februari 1943
N:r 45

Landsbygden. Kräklingbo.

KRÄKLINGBO.
Skolresefest hölls lördag afton i Kräklingbo folkskola. Sedan några skolbarn sjungit en sång, hälsade folkskollärare S. Lewedahl samtliga välkomna. Skolbarnen sjöngo ”Jag älskar var fur i skogen” och nämndeman 0. Thomasson berättade minnen från en fastlandsresa. Skolbarnen sjöngo ”Gotland, fosterö i Norden” samt ännu en sång. Bengt Gottberg, Villy Holm och Bertil Österdahl berättade på gotlandsmål och skolbarnen sjöngo ”Uti vår hage” och ”I sommarens soliga dagar”. Efter Dagens eko utförde skolbarnen en pjäs.

Gotlands Allehanda.
Onsdagen den 24 februari 1943.
N:r 45

Mejeriförbundet 1942.

Gotlands mejeriförbunds styrelse bar beslutat, att på under 1942 levererade 1,153,938,4 kg. smör lämna en efterbetalning av 3,5 öre pr kg., eller sammanlagt kr. 40,387: 84.
Gotlands andelsmejeriförening, som levererat 394,660,7 kg., får 13,813: 12 kr., Sanda mejeriförening får för 105,358,0 kg. 3,687: 53 kr., När och Lau mejeriförening för 89,863,9 kg 3,145: 24 kr.., Hesselby Mejeri A/B för 87,577,3 kg. 3,065: 21 kr., Hablingbo mejeriförening för 57,301,7 kg. 2,005: 56 kr., Levide Mejeri A/B för 51,511,3 kg. 1,802: 90 kr., Stenkyrka Mejeri A/B för 45,820,3 kg. 1,603: 71 kr., Hoburgs mejeriförening för 44,956,3 kg. 1,573: 47 kr., A/B Hejde Mejeri för 44,802,2 kg. 1,568: 08 kr., Gothems mejeriförening för 44,296,4 kg. 1,550: 37 kr., Linde Mejeri A/B för 41,908,6 kg. 1,466: 80 kr., Autsarve Mejeri A/B Fidenäs Mejeri för 38,352,9 kg. 1,342: 35 kr., A/B Kräklingbo Mejeri för 34,187,7 kg. 1,196: 57 kr., Burgsviks mejeriförening för 15,584,4 kg. 545: 45 kr. Sylfaste Mejeri A/B för 11,072,8 kg. 387: 55 kr. samt Ekstaortens mejeriförening för 8,280,4 kg. 289: 81 kr.
Samtidigt beslöts fördelningen av de 6,000 kr. Gotlands andelsmejeriförening och Sylfaste mejeri A.-B. betala mejeriförbundet för mjölkhandelns i Visby överlämnande till dem. Det blev 0,80192 öre pr kg under året till förbundet levererat smör.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 februari 1943
N:r 37

Bröto sig in och satte kvarnen i gång.

Natten mellan lördagen och söndagen ha några dådlystna slynglar varit i farten och bl. a. satt en kvarn igång, vilket kunde haft vådliga följder. Det var Suderkvarn vid vägen mellan Anga och Kräklingbo, som blev hemsökt. Först hade våldsverkarna slagit sönder fönstrena till kvarnen och tagit sig in. Detta var emellertid inte nog, tyckte de, utan lyckades även få vattenkvarnen igång, så att denna gick för fullt på söndagen, då ägaren kom tillstädes.
Spannmålen i kvarnen hade man tydligen inte rört, men första dammen var tömd på sitt vatten, varför kvarnen måste ha stått stilla på måndagen, om inte en reservdamm funnits. Några svårare skador blev det ej av det fräcka inbrottet, men, framhåller vår meddelare, det kunde ha blivit eldsvåda, och då hade både kvarn och spannmål brunnit upp. Polismyndigheterna ha saken om hand, och man hoppas kunna få nidingarna fast.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 11 februari 1943
N:r 34

Till kronoombud

i taxeringsnämnden för Kräklingbo, Ala och Anga distrikt har länsstyrelsen utsett folkskollärare A. D. Gardell, Ala, sedan direktör K. A. Hall på grund av sjukdom begärt entledigande från uppdraget.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 6 februari 1943
N:r 30