Skandinaviska kreatursförsäkringsbolaget

i Stockholm har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under maj månad 1940.

För hästar till: Lantbrukarna Sigurd Bendelin, Stenby i Lokrume, 590 kr.; Ragnar Pettersson, Åkra i Sjonhem, 240 kr.; Hjalmar Hansson, Hallute i När, 540 kr.; Olof Mörrby, Grausne i Lokrume, 420 kr.; Jakob Larsson, Hugreifs i Gammelgarn, 600 kr.; K. F. Gardell, Kejlungs i Lärbro, 290 kr.

För föl till: Lantbrukarna Gustaf Othberg, Stenstugu i Othem, 70 kr.; Adolf Johansson, Kopungs i Ardre, 70 kr.; Tore Bergström, Bjärges i Vänge, 70 kr.; Ingemar Andersson, Hagelheim i Guldrupe, 55 kr.; Gösta Eklund, Qviende i Othem, 64 kr.; Harald Cranér, Smiss i Eke, 70 kr.; A. Daniel Björkander, Björksarve i Björke, 75 kr.; Albin Veström, Källgårds i Atlingbo, 80 kr.; Hjalmar Friborg, Runne i Sanda, 42 kr.; Karl E. Segerdahl, Klinte i Follingbo, 42 kr.; Axel Lagström, Aumunds i Roma, 90 kr.; Richard Jacobsson, Smiss i Sanda, 95 kr.; Verner Hellgren, Norrbys i Ganthem, 70 kr.; Ingvar Larsson, Sigvalde i Etelhem, 144 kr. och Alert Löfgren, Ejmunds i Mästerby, 110 kr.

För nötkreatur till: Lantbrukarna Kristian Fohlin, Kisslings i Fole, 250 kr.; Martin Lindahl, Tibbles i Hangvar, 250 kr.; fru Ada Rydström, Mörby i Lokrume, 150 kr.; lantbrukarna Martin Lindahl, Tibbles i Hangvar, 250 kr.; Gustaf H. Eriksson, Alvena i Vallstena, 300 kr.; Petter Pettersson-Annas, Gannarve i Källunge, 200 kr.; And. A. L. Bodins stbh., Mattsarve i Gammelgarn, 200 kr. och fru Helena Paulsson, Kyrkbinge i Gothem, 100 kr.
För svin till: Lantbrukaren Emil Hansson, Hugleffs i Silte, 150 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 26 juni 1940
N:r 144

Kyrkliga förordnanden.

Kyrkoherde J. Munthén i Gothem har beviljats tjänstledighet under tiden 26 juni-4 juli.
Kyrkoadjunkten H. Jacobsson har förordnats att uppehålla pastoralvården i Gothems pastorat och venia att beträda med gudstjänsterna där har lämnats predikanten Karl Haverman, Visby.

Kyrkoherde Ivan Lilja, Stenkumla, har beviljats tjänstledighet 22-29 juni och domkapitlet har som ersättare förordnat komminister E. Amer i Vall.

Vidare har kyrkoherden i Lärbro Georg Coldemo beviljats tjänstledighet 28 juni-18 juli och kyrkoherde A. Wernberg i Othem har förordnats att jämte egen befattning uppehålla pastoralvården i Lärbro pastorat.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 25 juni 1940
N:r 143

Gotländska Gårdar.

Svalings i Gothem.

Mangårdsbyggnaden vid Svalings i Gothem.
Ladugårdsbyggnaden vid Svalings.

I ”Gotlands land och folk” – en gotlandsbok av A. Th. Snöbohm utkommen år 1871 – har författaren förutom så mycket annat även berättat några folksägner om ”bysen”, havsfrun, ”bjäru” o. s. v.
Två av dessa bysesägner äro lokaliserade till Gothem socken och den ena av dessa som förtäljer för oss om ”Svalings-Hans” och hans underliga möte ined bysen borta i Gothemskogarna lyder:
”En bonde vid Svalings i Gothem vid namn Hans, var i skogen för att upphjälpa en tun mellan tvenne hagar eller skogsparker. Han klev över gärdesgården in i en tät skogspark tillhörig Kyrkbjers för att hugga några ”bandar”, men blev helt häpen vid att inne i tjocka skogen se en gammal man sitta på en stubbe med ansiktet nedlutat i sina händer. Förvånad utbrast Svalingar: ”Hvaim jär. I?”
”En vandrande man”, gav den sittande till svar utan att se upp.
”Hur läng har I vandrä da” sporde bonden, och den sittande gav till svar : ”1 tre hundra år”.
Allt mera förvånad sporde bonden åter: ”Jär de int svårt ti laupä så där”.
Svaret blev: ”För mig har det ej fallit sig tungt, ty jag har alltid älskat denna skog”.
”Nå så laup da ”, sägd Svalings-Hans.
I samma ögonblick, som orden hade yttrats, hade hörts ett ljud, som när en fågel flyger upp och i detsamma hade den gamle varit försvunnen, utan att Svalingar kunnat märka om han sjunkit i jorden eller vart den lille underlige mannen tagit vägen. ”Borta var han”, skriver författaren. Det har gått några decennier sedan signaturen ur A. Th. Snöbohms ypperliga gotlandsbok tog del av dessa anteckningar, men när vi en vacker sommardag i förra veckan, via Fånnbro, Spennarve och Fjärdingegårdarna, reste den lilla avtagsvägen ned till Svalings drog vi oss plötsligt åter till minnes berättelsen om Svalings-Hans och hans ovan omtalade äventyr.
Svalings gård, som numera är uppdelad på några parter, ligger som nämnts i Gothem socken, ehuru något avsides från de allmänna huvudvägarna därstädes. Själva huvudparterna, som möjligen långt tillbaka i tiden kan ha utgjort en enda gård, ligger sålunda omkring två kilometer från allmänna landsvägen, som går genom Gothem bort mot ”Hangreby ”, ungefär lika långt från allmänna landsvägen vid Nygårds i Vallstena men själva trakten, där gårdarna äro belägna, föreföll oss visst icke oäven.. Mörkgröna barrskogar runtomkring öppna åkerfält. Den idylliska Gothemsån korsande landskapet strax sydost om gårdarna och utmed kviorna bortåt, Vallstena en härlig lövskog, som stod som en mur på båda sidorna utmed den vackert buktande skogsvägen.
Det var ett strålande ”semesterväder” den eftermiddag vi cyklade’ bort mot Svalingsgårdarna, men det måste erkännas, att det på sina håll såg ganska betänkligt ut med årsväxten på de av torkan redan svårt härjade åkerfälten. Borta i Gothem syntes man dock i motsats till vad fallet varit i andra och mera bördiga jordbrukstrakter, haft bättre tur med själva vårsådden. Vårsäden var här i allmänhet ganska bra uppkommen. Vid Svalings hade man redan tagit itu med betgallringen, men här liksom på så många andra platser hade köld och torka härjat. Vårsädesfälten voro gula. Vallarna törstade stade och voro glesvuxna och detta syntes även i viss mån vara fallet med de höstsädesfält vi passerade innan vi nådde fram till gården.
Lantbrukare Karl Petterssons gård vid Svalings, den part, som ligger längst åt öster, utgöres enligt gammal mantalsräkning av fem sextondels hemman och är förövrigt den gård, som på sina marker hyser en av Gotlands hittills äldst daterade stenåldersboplatser.
Ägorna, som hör till egendomen, ligga till större delen samlade intill gården. Fastmarksåkern, som utgöres av 30 tunnland täckdikad, styv ehuru god lerjord, gränsar sålunda intill gårdsplanen. Alltsammans låg så gott som i ett skifte och hölls synbarligen i en mycket god kultur. Förutom denna åkerjord fanns dessutom sex tunnland myr ute i den lilla Mästarmyr, som ligger i skogsområdet ute vid gränsen mellan Gothem, Boge och Vallstena socknar. Denna myr dikades enligt uppgift på slutet av 1800-talet. Och myrmarken, som är belägen därstädes är odlad och dränerad samt användes i huvudsak för höproduktion, men även för odling av säd och rotfrukter.
Av ängsmarken som finnes vid Svalings, hävdas ännu två tunnland med fagning och slåtter. Av betesvall fanns därjämte cirka fyra tunnland beläget i två skift, alltsammans liksom åkerjorden tillfinnandes alldeles i närheten av gården.
Vad beträffar skogsmarken var denna belägen i ett skifte. Arealen var omkring 112 tunnland. Skogstillgången synnerligen riklig och det kan nämnas att ägaren här, liksom när det gällt jordbruksfastigheten i övrigt nedlagt ett stort arbete på dikning som säkerligen kommer att, även i fortsättningen, visa sig fruktbar.
Men en jordbruksfastighet består vanligen icke vara av skog-, myr och åkermarker. Till Karl Petterssons gård vid Svalings hör även för en gård nödvändiga åbyggnader och främst bland dessa må då nämnas den i vacker gotländsk 1800-talsstil uppförda manbyggnaden. Den är alltså uppförd av sten och försedd med tegeltak. Byggnadsåret skulle enligt ägarens uppgift ligga så långt fram i tiden som 1903.. Inredningen syntes vara trivsam och praktisk. Och vad det yttre beträffar syntes inga särskilt störande tillbyggnader ha förekommit. Även flygelbyggnaden var uppförd av sten och försedd med tegeltak. Dess byggnadsår var enligt uppgift 1889. Ladugårdsbyggnaden, som tillkommit år 1888, var däremot byggd av trä och försedd med spåntak.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 juni 1940
N:r 142

Gotlands ekonomiska kartläggning.

enlighet med av k. m:t fastställd plan för kartverkets arbeten under år 1940 komma inom Gotlands län en hel del arbeten att utföras under månaderna juni-september med början den 26 juni. Dessa ”fältarbeten för ekonomisk kartläggning i skalan 1: 10,000” utföras under ledning av byråchefen N. O. Olsson och förste statskartografen P. V. Lindell och omfatta i sommar Bro, Lokrume, Lummelunda, Västkinde, Hall, Hangvar, Stenkyrka, Martebo, Tingstäde, Fole, Hejdeby, Källunge, Barlingbo, Ekeby, Endre, Dalhem, Sjonhem, Ganthem, Norrlanda, Boge, Bäl, Ånga, Kräklingbo, Gothem, Hörsne med Bara, Vallstena, Slite köping, Rute, Lärbro, Hejnum, Hellvi, Bunge, Fårö och Fleringe. Härutöver kommer även Gotska Sandön att kartläggas.
Det kan nämnas, att kartverkets tjänstemän under fältarbetet komma att bära av k. m :t fastställd uniform.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 22 juni 1940
N:r 142

Gothemsherden söker till fastlandet.

Kyrkoherde J. Munthen i Gothem har av domkapitlet i Linköping erhållit missiv för att avlägga predikoprov i Misterhults kyrka söndagen den 30 juni.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 juni 1940
N:r 133

Nykterhetsnämndsanslaget för året

har nu fördelats av socialstyrelsen. I Gotlands län ha följande nykterhetsnämnder fått bidrag : Visby med 1,000 kr., Alva 50, Boge 40, Bunge 40, Dalhems 40, Ekeby 30, Etelhems 50, Fröjels 50, Fårö 50, Gothems 40; Halla 50, Hangvars 50, Hellvi 50, Hogräns 50, Klinte 85, Kräklingbo 50, Linde 50, Lärbro 50, Mästerby 50, Norrlanda 50, Rute 50, Sanda 50, Slite köpings 100, Stånga 35, Vall 35 och Viklau 50 kr. (P)

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 juni 1940
N:r 130

Trafiken får allt större svängrum på Gotland.

Utvidgningar och förbättringar av vägnätet i norra häradet.

Den svåra kurvan vid Hagvards i Follingbo har blivit en elegant sväng.

Som redan nämnts har vägarbetena i norra häradet varit betydande under innevarande år. Inte nog med att vägbanorna förbättrats och att en del kurvor genomskurits, utan man har även breddat många och ]ånga vägsträckor, byggt nya vägar, nya korsningar och uppfört ett flertal större och mindre broar. Allt detta har skett till båtnad för trafiken, som starkt utvecklats och som fordrar stort svängrum och hållbara vägbanor.
Vid arbetet på vägarna, i grusgroparna och för transporterna sysselsättas ett mycket stort antal arbetare. Och hur energiskt man tagit itu med att lösa våra vägproblem, får man rätt uppfattning om, när arbetschefen P. M. Bengt ss o n, som har trådarna i sin hand, ger oss upplysningar angående de vägförbättringar, som redan genomförts, de som äro i görningen och de som äro närmast påtänkta.
En kort sammanfattning av de under året utförda vägbyggnadsarbetena får ungefär följande lydelse:
Ny- och ombyggnadsarbeten ha utförts på Romavägen å delen Snovalds bro—Kungsgårdens alle, på en sektion vid Hagvards i Follingbo samt på vägen Larsarve—Kisslings i Fole.

Rak skall vägen vara …

Broar med tillfartsvägar ha blivit färdigbyggda vid Hangvars kyrka, vid Mölner i Fleringe, vid Ahrs bruk och vid Prästbåtels i Vänge. Vid Halla kyrka har vägen omlagts.
Permanentbeläggningar: Vägen genom Tingstäde samhälle har belagts med vibrobetong samt försettå med gångbana.
Småvägar ha försetts med lämpliga mötesplatser och i samband därmed ha vissa smärre kurvrätningar företagits. Den väglängd, som i detta fall kommit under behandling, utgör cirka 45 km. och omfattar bl. a. vägarna Gothem—Norrlanda, Hall—Kappelshamn och Hangvar—Austers samt ” Svinsundsvägen” och ”Karby gata”.

Den breddade vägkorsningen vid Roma kyrka.

Gotlands största grusgrop.
På vår färd längs landsvägarna i sällskap med vägstyrelsens ordförande, godsägaren Gunnar Nilsson, Halner, och arbetschefen Bengtsson, besöka vi även Gotlands största grusgrop, belägen vid Thule i Ganthem.
Grustaget som är mycket givande omfattar sju tnld, och ger ett mycket bra grus bemängt med granit. Vid vårt besök på platsen arbetade ett 10-tal man med att forsla fram grus till gruskrossen, som åstadkommer önskade dimensioner. Ett s. k. paternosterverk för gruset upp till behållitre, varifrån det- rinner ned i därunder väntande bilflak. En bil lastas på några få minuter, varför åtskilliga lass kunna transporteras ut till vägarbeten på skilda håll. Vägstyrelserna förfoga över grustag på olika platser i norr och söder. Det går naturligtvis åt kolossala mängder grus till länets 145 mil landsvägar, så grustaget i Ganthem anses som ett gott fynd.

Kurvor som försvinna å sträckan Visby—Roma.
De farliga kurvorna opereras bort undan för undan, och naturligtvis inriktar man sig på att först och främst få bort dem, som finnas på de stora, breda allfarvägarna. Den fula kurvan vid Hagvards i Follingbo, där en ladugård totalt skymde sikten, har rätats ut och ladugården försvunnit. Vägen där gör nu en elegant och bred sväng, som icke på något sätt generar framrusande bilar.
Något 100-tal meter från nämnda plats tar anlagts en bro, som är särdeles stabil och säkert kan motstå motortrafikens påfrestningar. Motortrumman till denna bro, som delvis ligger ovan jord, är en legering av flera metaller och fullständigt frostfria, så att man ej behöver frukta för att den skall frysa sönder.
Vägen mellan de täta husraderna vid Snovalds och Timans har också rätats och breddats här och var. Sikten var förut på nämnda plats ofri och kurvorna ganska riskabla. Längre fram på samma väg, vid Roma kyrka, har nedlagts ett utmärkt arbete för att göra sikten fri för vägfarande. Det är där många vägar, som korsa varandra, och trafiken är ganska livlig. Man har därför betydligt vidgat korsningarna och breddat vägbanan, som även på ett par ställen omlagts och givits en annan riktning, så att vä gen blivit rakare.. En byggnad utmed vägen har måst flyttas från den ursprungliga platsen ett stycke längre bort på andra sidan vägen.
Oaktat betsäsongen pågått en tid och huvudvägen till Roma sockerfabrik varit livligt trafikerad av tunga foror, var vägbanan i utmärkt skick. Men ännu bättre blir det förstås, när vägen genom samhället blir belagd med betong. Så snart anslag för permanent vägbeläggning beviljas, sättes arbetet igång.

Arbetena för kommande år
torde alltså i första hand komma att gälla vägen genom Roma samhälle. Det är då fråga om, att även en viss del av den i år ombyggda vägdelen skall permanentbeläggas. Vägen genom Endre skall troligtvis byggas om och rätas. Vidare beräknar man att under stundande vintersäsong kunna gripa verket an med nybyggnadsarbeten på vägen mellan Halls kyrka och Hallshuk. Sistnämnda sträcka är cirka 6 km.
Förbättringsarbeten på många andra vägsträckor äro önskvärda, varför man hoppas att arbetena skola få bedrivas i samma omfattning som under innevarande år.
T—a.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 29 November 1938
N:r 277

Fiskmärkningarna.

I slutet av april månad i år märktes 100 st. id vid Tjälder i Gothem. Av dessa ha hitintills endast en återfångats vid Asunden utanför Slite. Vid samma tid märktes 89 st. id vid Närsåns utlopp. Av dessa har 3 st. återfångats, två fångades helt nyligen i bottengarn vid Nyudden i När och en återfångades i Enviken, Hamra.
Den fiskeriidkande allmänheten uppmanas att se upp med märken på fångad id. För till fiskeriinstruktören insända märken med uppgift om tid, plats och redskap för återfångsten, fiskens längd och vikt, betalas en krona i ersättning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 November 1938
N:r 271

Landsbygden. Gothem.

GOTHEM.
Avskedspredikan hölls i Elimkapellet på söndagsförmiddagen av pastor och fru Bergeen, som i dagarna avflytta till sitt nya verksamhetsfält i Bengtsfors, Dalsland. På kvällen var enskilt avskedsmöte anordnat för församlingen, de olika verksamhetsgrenarna och enskilda inbjudna.
Församlingens tack frambars av hr Gustav Sandborg, som talade om det rena oförfalskade Gudsordet som städse varit förkunnelsen. Han frambar likaså sitt och församlingens tack till fru Bergeen, som troget stått vid sin makes sida i arbetet. Hr Edvin Svensson frambar i väl valda ordalag ungdomarnas tack till den flyttande pastorsfamillen.
Å metodistförsamlingens vägnar talade allas vår ”farbror” kapten Fredriksson och hyllade de avflyttande med för tillfället författade verser. Söndagsskolans tack frambars av hr Arvid Björklund till fru Bergeen för hennes trogna arbete.
Pastor Bergeen frambar till sist sitt och sin frus tack och lämnade ett minnesord. Mellan talen förekom solo-, duett- och körsång.
Mötet avslutades med sången ”Tack o Gud för vad som varit etc.”, varefter hr Sandborg avslutade med välsignelsen.
Kaffe serverades vid ett rikt dukat bord.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 22 November 1938
N:r 271

Anbud å fastighet.

Härmed infordras anbud å dödsboet efter avl. Olof Olofsson, Burs i Källunge, tillhöriga fastigheten Nybingels 130 i Gothem. Anbuden, som skola vara undertecknad tillhanda senast den 26 nov., skola avse antingen fastigheten i sin helhet eller endera av de två lotterna.
Slite den 19 nov. 1938.
Berthil Bonde.
Testamentsexekutor.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 21 November 1938
N:r 270